Sol- Socialtjänstlagen

Under detta år har vi en artikelserie som heter ”Förkortningsskolan” Här förklarar vi vanligen förekommande förkortningar, dessutom ger vi en faktabelysning till begreppet som förkortningen betyder.

Varför använder vi förkortningar? I varje grupp finns en kultur, en social kod, som hör till just den gruppen. Det kan vara idrottsintresserade, fågelskådare, socionomer, Karlstadsbor och så vidare. Varje grupp utvecklar också ett eget språk, avseende gruppspecifika begrepp och uttryck.

För att underlätta kommunikationen använder man även förkortningar för vanliga begrepp och uttryck, som varje gruppmedlem förstår. Denna process leder till vad vi brukar kalla ett ”fikonspråk”.

Tillbakablick Den 1 januari 1982 trädde den första socialtjänstlagen i kraft. Lagen öppnade upp för kommunerna att organisera sin socialvård på ett nytt sätt. Istället för att ha en socialvårdsnämnd, en barnavårdsnämnd och en nykterhetsnämnd, kunde man enligt den nya lagen samla dessa under en enda social nämnd. Lagen var inte tvingande, men gav kommunerna nya möjligheter.

Med tiden infördes ändringar i denna socialtjänstlag. Den 1 januari 1998 kompletterades bestämmelsen om rätt till bistånd med tillägg rörande rätten till försörjningsstöd och rätten till annat bistånd.

Ett beslut om försörjningsstöd och annat stöd kunde nu överklagas med förvaltningsbesvär. Ytterligare ändringar som infördes vid denna tidpunkt handlade om:

• Förtydligande av socialtjänstens skyldighet att i högre utsträckning bistå med aktiva åtgärder. Den enskildes egenansvar att bli självförsörjande blev tydligare, och att särskilda krav ställdes på ungdomar under 25 år gällande rätten till försörjningsstöd.
• Äldre och funktionshindrade, stöd till anhöriga, förbättrad möjlighet för äldre, funktionshindrade och allvarligt sjuka att flytta till annan kommun.
• Regeländringar. Placeringskommunen och folkbokföringskommunen fick större skyldigheter än tidigare. Nya bestämmelser som rörde enskild verksamhet och dokumentation. Att insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet och att det ska finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet för att utföra socialnämndens uppgifter.
• Ett starkare barnperspektiv.

Den 1 april 1999 infördes i socialtjänstlagen några ytterligare regler om socialtjänstens insatser för att komma till rätta med missbruk av alkohol och andra beroendeframkallande medel. Särskilt skulle missbruk bland barn och unga uppmärksammas. Skulle man iaktta tecken på nya medel för missbruksändamål har socialnämnden skyldighet att anmäla detta till Statens folkhälsoinstitut.

En ny socialtjänstlag
Den 1 januari 2002 trädde den nya socialtjänstlagen i kraft. Den har ersatt den äldre socialtjänstlagen. Den nya socialtjänstlagen är kapitelindelad och språkligt moderniserad.

Så här lyder portalparagrafen (SoL 1 kap 1§): ”Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas

• ekonomiska och sociala trygghet
• jämlikhet i levnadsvillkor
• aktiva deltagande i samhällslivet

Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser.
Verksamheten skall bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet.”

I nästa nummer
Denna gång har vi bara belyst en förkortning. Framöver kommer vi i varje artikel utav Förkortningsskolan belysa flera förkortningar.

Text: Karl-Peter Johansson Foto: Per Rhönnstad

Sola i Karlstad är här

Karlstad i bilder är en serie av bilder som visar upp Karlstad ur en annan synvinkel än vad vi normalt kanske tänker på.

Båtbussen är ett säkert tecken på att sommaren har gjort sitt antågande även till vår plats på jorden. Träden är gröna, himlen är vackert blå: så se till att leva och njut önskar vi på Mediagruppen.

Bild: Stefan Ek Text: Robert Halvarsson

HUR GÅR TANKARNA I KARLSTAD OM DE NYA ANSLAGEN?

Under 2009 satsar Regeringen 900 miljoner kronor på psykiatrins område. I denna artikel följer vi upp med att berätta om hur tankarna går i Karlstad.

Regeringen anslår 100 miljoner till kompetensförstärkning – hur tänker man om det? Inger Olsson, verksamhetsutvecklare inom ASP-ANA, berättar:  ”Den första möjligheten som gavs till att ansöka om medel för baspersonalens kompetensutveckling var redan förra hösten, då anslogs 130 miljoner. Värmlands läns landsting och samtliga 16 kommuner ansökte tillsammans om projektmedel och erhöll då 3,8 miljoner för projektet ”Integrerad psykiatri i Värmland”.

Projektet har en projektgrupp och Psykiatrisamordning Värmland inom Region Värmland är styrgrupp. Just nu pågår arbetet med att planera innehållet i utbildningssatsningen, tanken är att den ska genomföras med hjälp av länets folkhögskolor med KPS i Kristinehamn som bas. Totalt skall åtta utbildningsgrupper startas med ca 25 deltagare i varje och varje utbildning omfattar 10 dagar fördelat över ca ett år. Deltagarna skall komma både från kommunerna och landstinget och syftet är att skapa samverkansgrupper.

I vår har Regeringen anslagit ytterligare 100 miljoner och en ansökan kommer att lämnas in till Socialstyrelsen för fortsättningsprojekt. Diskussioner runt ansökan och innehållet förs just nu och den skall vara inlämnad för bedömning senast den 15 september i år.”

Hur går tankarna kring möjligheten att få bidrag från Socialstyrelsen när det gäller att ge personer med psykisk funktionsnedsättning sysselsättning hos externa aktörer? Jassin Nasr, verksamhetsutvecklare inom Verksamheten för sammanhållen rehabilitering, svarar: ”Vi har haft kontakt med Socialstyrelsen och är till viss del involverade i processen att utforma bidragssystemet du talar om. Vi är definitivt intresserade av möjligheten men kommer antagligen att behöva göra om dagens system något.”

I lagrådsremissen som vi tidigare skrivit om, föreslår Regeringen följande om individuella planer:
I HSL (Hälso- och sjukvårdslagen) och SoL (Socialtjänstlagen) införs bestämmelser om att landsting och kommun tillsammans ska upprätta en individuell plan när den enskilde har behov av insatser från både socialtjänsten och från hälso- och sjukvården.

En plan ska upprättas när ett landsting eller en kommun anser att det behövs för att den enskilde ska få sina behov av hälso- och sjukvård och socialtjänst tillgodosedda och om den enskilde samtycker till att en sådan plan upprättas.

Kommunen och landstinget ska påbörja arbetet med planen utan dröjsmål. Av planen ska framgå uppgifter om vilka insatser som behövs och vilka insatser respektive huvudman ska ansvara för. I planen ska också redovisas åtgärder som vidtas av andra än kommunen och landstinget. Av planen ska framgå vem av huvudmännen som har det övergripande ansvaret för planen. Planen ska när det är möjligt upprättas tillsammans med den enskilde. Om det är lämpligt ska närstående ges möjlighet att delta i arbetet med planen, om inte den enskilde motsätter sig det.

Vilka konsekvenser har Regeringens förslag? När det gäller individuella planer, så är det helt i enlighet med tidigare krav på vårdplaner, genomförandeplaner och gemensam vårdplanering. Skillnaden är att en lag gör det tvingande med individuella planer. Det kommer inte att ha några ekonomiska konsekvenser.

Text: Karl-Peter Johansson

Hur kan man underlätta arbetslivet för personer med NPF?

Mimmi Darbo berättar mer om vad MISA är och hur man jobbar.

Hur kommer man i kontakt med er som klient? Man kan höra av sig till oss och så kan man boka en tid för ett studiebesök. Ett första möte där man träffas och pratar om hur vi på misa jobbar.

Måste kommuner köpa era tjänster och sen förmedla kontakten till klienten? Vi har ju inget mot att folk betalar ur egen ficka men vi brukar rekommendera att man går via kommunen och söka genom dem, eftersom man har ganska stora möjligheter att få hjälp som klient. Oftast är det handläggarna som tar beslut utifrån LSS eller SoL och därför är det bra att man har med sig en handledare när man kommer till oss, så att det blir en bra kommunikation mellan berörda parter. Det skapar dom bästa förutsättningar för klienten.

Hur ser ett möte ut mellan er och klienten och vilka aktörer är med på mötet? Vi brukar fråga klienten vilka som man är intresserad av att ha med sig, så det kan se väldigt olika ut. Det kan vara en anhörig, kompis eller en handläggare från kommunen. Sen kan man ta det stegvis så man själv går in och pratar lite och känner sig för. Nästa gång kan handläggaren från kommunen vara med.

Jobbar ni över hela landet? Vi finns i Stockholm och Malmö för dagen, men är intresserade av att finnas på flera ställen, men då måste det finnas ett intresse för att betala för våra tjänster för det är ju det vi lever på.

Vad har ni för utbildning ni som jobbar inom MISA? Vi är socionomer, arbetsterapeuter, pedagoger, beteendevetare. Vi är även intresserade av att anställa människor med NPF problematik men det är lite svårt att få till det. Men vi har nog en på gång nu tror jag, säger Mimmi.

Har ni fått positiv respons från kommuner, lansting och försäkringskassan med flera? Man är ju ofta väldigt nöjd med resultatet men klagar på att vi kostar pengar. Det syns inte inom kommunens budget om dom går in med sådana resurser som man själva har, men när man tar in våran tjänst så blir det ju en synbar kostnad. Sen är det viktigt att man har ett bra samarbete så att kommunen får helheten klar för sig., och ser hur vi jobbar med klienten. Vägen till ett arbete är en resa som innehåller så otroligt mycket, allt från att gå ut och fika, till att bowla och hjälpa till med att vardagens innehåll. Det är viktigt att dom förstår hur resan till ett jobb går till. Alla klienter är olika och kräver att man anpassar sig efter dennes förmågor och det är det som handläggaren måste förstå på kommunen.

Hur hittar ni arbetsmarknad till era klienter? Vi ser det som en stor del av vårt jobb, och vi lägger mycket energi på just det området. Vi tycker inte att det är så svårt att få tag på arbetsgivare som är intresserade, men då måste man få tid på sej, och det har vi inom vårt uppdrag.

Hur ser resultaten ut hittills med dom som ni fått ut i arbetslivet? I starten av MISAs utveckling så var det en lite annorlunda syn från samhällets sida. Man var ofta nöjd med att bara ha en verksamhet för klienten, så vi fick ut alla. I dag 14 år senare har vi folk som går till anställning, som dåförtiden ibland vart LSSade, har haft en utredning som sagt att dom kan inte jobba och har ingen arbetsförmåga. Dom personerna har vi fått ut i anställning. Vi har 16 stycken i dag, vilket kan tyckas lite av dom ca 300 personer vi jobbar med, men om man tänker sig vilka personer det handlar om så är det bra gjort ändå.

Hur ser ni på framtiden inom MISA och vad har ni för mål och visioner? Vi hoppas att vi kan starta en filial i Karlstad, säger Mimmi och skrattar gott, sen tillägger hon, att hon hoppas att det finns fler kommuner som vågar satsa på alternativ. Kommunerna måste våga tro på att det finns andra som har kunskaper i att starta och bedriva den här typen av verksamheter. Det känns positivt i dagsläget, men man ska inte tro att det är så enkelt som att bara byta regering för att kommunerna ska bli intresserade av att söka hjälp inom privata verksamheter. Det är snarare tvärtom.

Vad har ni för framgångsfaktor och hur jobbar ni för att lyckas med era ambitioner? Det finns  forskning som vi tittar på, där det tydligt synliggörs vilken typ av stöd som behövs och vilka behov som finns. Man måste bli medveten om att det här behöver jag för att fungera, för att få en av framgångsfaktorerna synliga. Det andra är att man har möjlighet att ha en person som stöttar i situationer då man behöver det. Ibland kan det vara intensivt och andra gånger mindre intensivt. På en arbetsplats handlar det mycket om kunskapen hos arbetsgivaren. Min erfarenhet är att när man kommer ut till en arbetsplats så vill man inte veta så mycket, men sen när man går in i ett anställningsförfarande så vill man ha en kurs. Då måste vi på MISA vara redo att ge den kunskapen, säger Mimmi. Det är viktigt att ha god kommunikation med arbetsplatsen för arbetssituationen förändras hela tiden.

Detta ingick i tredje föreläsningen av Attentions och IFAs föreläsningsserie om människor med NPF*.

MISA är ett företag som jobbar med att coacha människor med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar så att de kommer in i arbetslivet utifrån sina egna förutsättningar. Man är med på möten med arbetsgivare så att klienten får ut så mycket som möjligt av mötet utifrån sin egen situation. Man lyfter även fram klientens situation och ser om den går att utveckla på ett positivt sätt. Coachens roll blir att stötta och hjälpa klienten, så att dennes egen medvetenhet blir tydlig. Det är viktigt att påverka och förändra det som skapar problem, hjälpa till med kommunikation och göra scheman så arbetslivet blir lättare för klienten. Det är viktigt att vi som har NPF* problematik får känna att vi är lika mycket värda som alla andra och att vi duger som vi är. Vi gör det bästa vi kan utifrån vår situation. Coacherna som jobbar på MISA bygger sin stödfunktion på tidigare upplevda erfarenheter samt håller sig pålästa inom området.

Jag som skriver tycker MISA har framtiden för sig, då området i sig expanderar hela tiden och tur är ju det. Om du är intresserad av att veta mer kan du gå in på www.misa.se och läsa om hela deras verksamhet.

Text: Thomas Andersson

Fotnot *NPF= Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar