Etikettarkiv: Solrosuppropet

Vem tröstar den som fattig är?

234För en tid sedan presenterades Socialförsäkringsutredningen. I den finns förslag om att utförsäkringarna ska tas bort när andra åtgärder kommit på plats. Frågan är när? Ambitionen är fin, men räcker inte i sig självt, menar representanter från Solrosuppropet i månadens ASP Bladet.

Nästan fem år har Parlamentariska socialförsäkringsutredningen, PSFU, jobbat. Man har suttit i 48 hela dagar och jobbat med detta under dessa år vilket utredningens ordförande Gunnar Axén kallar för ett maraton. Vi i Solrosuppropet och andra som blev utförsäkrade har andra referensramar på vad ett maraton innebär.

Slutbetänkandet från PSFU, som presenterats, innehåller både förslag och bedömningar där det som klassas som bedömningar behöver utredas vidare. Utredningen ska nu ut på remiss.

När det kommer till huruvida utförsäkringarna kommer att stoppas kan man i utredningen läsa att ”Det är kommitténs uppfattning att insatserna för återgång i arbete skyndsamt bör utvecklas och förstärkas så att den bortre tidsgränsen i princip inte behövs.”

Kommittén gör bedömningen att det förstärkta samarbetet mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen bör tidigareläggas för de som är i behov av arbetslivsinriktad rehabilitering. Där ser vi att det finns stora brister i dag som behöver åtgärdas. En vettig rehabilitering kan inte bestå av endast arbetsprövning, arbetsträning eller arbetsförmågeutredning, utan det måste ske på en individuell basis. Alla kan inte jobba sig friska.

Vidare skriver kommittén: ”När de förstärkta insatser som kommittén föreslår är införda kan den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen ersättas av en regelbunden kontroll”.

Vid en tidigare presskonferens fick Gunnar Axén en direkt fråga om villkoret för att avskaffa utförsäkringarna. Där svarade Axén att måluppfyllandet av andra insatser inte är en förutsättning för att stoppa utförsäkringarna.

Ingemar Eriksson, kommitténs sekreterare, säger dock att utförsäkringarna stoppas när och om andra insatser tagit över så att utförsäkringarna inte längre behövs. Vi i Solrosuppropet ställer oss frågande till om det finns någon som helst nytta med utförsäkringarna. Inget har visat på någon positiv effekt av dem.

Nu verkar det ju som att alla partier anser att utförsäkringarna inte har fungerat, varken för att få folk friska eller för att minska sjuktalet som nu ökar igen. 
Frågan är vad regeringen nu kan göra.

Vi vill ha en fungerande, trygg, rättssäker och förutsägbar sjukförsäkring. En rehabilitering där vård och behandling ingår och inte bara består av att jaga ut sjuka på arbetsmarknaden för att se hur lång tid det tar innan de brister. Tidpunkter för stöd och insatser istället för tidsgränser utan hänsyn till diagnos och individ, tidsgränser där fattigdom och otrygghet ska vara incitament som läker.

Att stupstocken ska bort enligt PSFU är det ingen tvekan om, frågan är bara när. Och hur kommer rehabiliteringskedjan att se ut framöver? Hittills har vi haft tidsgränser om tre månader, sex månader, ett år samt 914 dagar. Med det nya systemet kommer vi sannolikt få tätare kontroller av arbetsförmågan och en noggrannare uppföljning.

På gott och ont. Gott är att många som i dag går sjuka utan åtgärder skulle kunna få hjälp. Ont är att det finns en risk att människor som redan mår väldigt dåligt av psykisk eller somatisk sjukdom stressas in i arbeten de inte klarar av.

Nu ska förslaget ut på remiss och när regeringen sedan får det på sitt bord igen så finns det ju i utredningen uttryckt att ”dessa kontroller bör senast inledas efter 18 månaders sjukskrivning. Den tekniska utformningen av detta får göras i den vidare beredningen.”

Där har regeringen möjlighet att göra teknisk verklighet av sina intentioner.

Intentioner kan vara vackra men är en liten tröst i ett fattigt hem – nu vill vi se lösningar.

Text: Monica Armini och Lisbeth Forsberg
aktiva i Solrosuppropet

Upprop för en skälig sjukersättning

123Solrosuppropet, Välfärdsmanifestationen och Social Aktion har slagit sina påsar ihop och agerar nu för en förbättring för alla de som lever på sjukersättning. Dagens ersättningsnivå anser de är för låg och ej gå att leva på utan bidrag, vilket gör att alla med sjukersättning i princip även blir bidragsberoende.

Det finns personer som bara får ut 6500 kr efter skatt. Detta ska räcka till hyra, mat, kläder, transporter, medicin och vård. Helt orimligt i ett välfärdsland som Sverige. Genom att göra personer som har sjukersättning (tidigare kallat sjukpension) lika medellösa som fattigpensionärer så ökar man effektivt klyftorna i samhället.

Vårt mål är att få upp en diskussion kring ersättningsnivåerna i sjukersättningen så att det hamnar på den politiska agendan. Vi vill synliggöra fattiggörandet av svårt sjuka och funktionsnedsatta människor. Sjukersättning kan man söka efter en längre tids sjukdom när möjligheterna till rehabilitering är uttömda.

De som idag beviljas sjukersättning har varit sjukskrivna i många år och upplevt en eller ett par utföräkringar (tid om minst tre månader när man ej har rätt till sjukpenning utan lämnas över till Arbetsförmedlingen, oavsett hälsotillstånd).

Sjukersättningen beräknas på inkomsterna de senaste åren och sedan får man 64% av ett genomsnittstal. Men eftersom de senaste årens inkomst varit sjukpenning blir slutsumman mycket låg. Man bör påminna om att sjukersättning i sig inte är ett bidrag utan en försäkring.

Genom våra sociala avgifter som vi betalat in genom åren som yrkesverksamma har vi tecknat en försäkring hos försäkringskassan som gör att vi, om dagen uppstår att vi drabbas av långvarig och svår sjukdom eller funktionsnedsättning, kan kvittera ut en skälig ersättning. Men i realiteten fungerar det dåligt. Ersättningen blir helt enkelt för låg och måste kompletteras med bostadstillägg (en form av bidrag).

Bättre vore att höja beloppet så att det går att leva på sin sjukersättning. Då minskar klassklyftorna och människor i vårt land tvingas inte ut i misär på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning.

Det hela handlar om solidaritet mellan olika grupper i samhället. Så länge vi arbetar behöver vi stötta de som är för sjuka eller skadade för att kunna delta i yrkeslivet. Men för att känna en motivation att betala sociala avgifter måste man också veta att det finns ett socialt skyddsnät som fångar upp en om olyckan skulle vara framme i form av skada eller sjukdom. Utan en rimlig sjukersättning lever vi alla otryggt.

Text: Monica Armini
Solrosuppropet samt Social Aktion & AnnKatrin Persson
Therese Rajaniemi
Välfärdsmanifestationen