Våga prata om depression

Det är svårt att tala om depression i samhället idag. Att det är fritt fram att tala om fysiska åkommor, men tabu att tala om psykiska, tycker inte Udda är okej, och de vill öppna upp för diskussion om depressioner hos unga och hur de botas. Udda står för Unga med Depression och Deras Anhöriga.

Hösten 2013 skapades föreningen Udda av personer som antingen själva hade drabbats av en depression, eller som har anhöriga som haft svårare eller mindre allvarliga depressioner. Tanken var att prata om depression och läkemedel som är knutna till depression. När de startade blev Udda överösta med berättelser. Varje dag är det någon som tar sitt liv på grund utav depression. Hade de fått rätt hjälp tidigare hade de kanske levat idag.

INGET STATISKT
Tvärtemot vad man kan tro när man är mitt i en depression så är den inte statisk. Man kommer att komma ur den, förr eller senare. Man kan leva ett bra liv även om man i perioder är deprimerad. Det finns många bra mediciner och även terapi. I en stressig tillvaro blir det allt viktigare att prata om det!

Udda har en funktion som heter fadder. Det är att du kan få kontakt med en person som själv har haft en depression och som har kommit ur den, alternativt chatta med någon. Tanken är att framför allt stötta personer mellan 16 till 35 års ålder, unga vuxna. De som arbetar för Udda är inga experter, men kan hjälpa till i slussning till exempel psykiatrin.

MÅNGA BOTEMEDEL
Det finns många sätt att förebygga och att ta bort depression. Det finns många typer utav samtalsterapier, kuratorer och psykologer, gruppterapier, ljusterapi där deltagarna får sitta i ett vitt rum, mediciner och självhjälp.

Udda tycker inte att det finns några rätt eller fel i hur depressioner behandlas; vad som fungerar är olika för varje person. De vill i stället hjälpa att visa vägen i den sjukvårdskarusell som den sjuke kanske inte själv orkar handskas med.

DEPRESSION ÄR…
Depression är en sjukdom i hjärnan, där vanlig sorg eller ledsamhet växt sig större än normalt. En kemisk obalans i hjärnan där serotonin, noradrenalin och dopamin är inblandade.

De styr hur du mår, sömn, förmåga att ta initiativ och sexualitet. Vid depression är nivåerna av dessa lägre än normalt. Symtom kan exempelvis vara nedstämdhet, ångest, orkeslöshet, självkritik eller sömnsvårigheter. Symtomen kan komma som en reaktion på en händelse i livet, eller utan anledning.

FÖREBYGG SJÄLV
Udda har på sin hemsida tips på hur man själv kan göra för att förebygga depressioner. Några av dem är: regelbundna vanor, motion, bra mat, dagsljus, sömn, läsa böcker, lyssna på musik, ta det lugnt, ta inte på dig nya uppgifter och prata gärna med någon om hur du mår, gråt gärna och läs på om depression.

Vem som helst kan drabbas av depression och det finns ett stort mörkertal, detta då det är tabu att tala om psykiska sjukdomar. Depression är en folksjukdom och det vanligaste skälet till sjukskrivning i västvärlden.

VANLIG SJUKDOM
Udda skriver på sin hemsida att varannan kvinna och var tredje till var fjärde man någon gång i livet får en depression. När man får en depression brukar man tappa all energi och intresse för saker som man normalt är intresserad av. Man kan få problem att somna, eller vakna tidigt utan att vara utsövd.

Det kan vara svårt att tala med en person som är sjuk, då den antingen behåller allting inuti sig själv, eller berättar allt för mycket och ibland suger personen upp all din energi. Det är viktigt är att sätta gränser men inte vara elak; den deprimerade är sjuk.

Bara en av tre som drabbas söker läkarhjälp, även om det är en sjukdom som går att bota. Svåra depressioner kan leda till självmordstankar och försök, de leder också till försämrat minne, koncentrationssvårigheter och stresstålighet, så det är viktigt att behandla din depression!

OLIKA TILLGÄNGLIGA METODER
Den vanligaste terapiformen som finns idag är KBT; kognitiv beteendeterapi. Det är det terapiform som Socialstyrelsen rekommenderar. Det går ut på att ändra tanke- och beteendemönster.

Psykodynamisk terapi är en vidareutveckling av psykoanalysen, den vill ge en grundläggande emotionell förståelse för problematiska livsmönster.
Det finns flera läkemedel mot depression, så kallade antidepressiva läkemedel. Vilket som passar bäst är olika, men en av de vanligaste är Zoloft (sertralin). En del behöver även medicin mot ångest och/eller sömnbesvär.

Experimentera inte själv, mediciner ska tas i samråd med läkare!
Utöver samtal finns ECT-behandling, elbehandling, vilket är den mest effektiva metoden vid svåra terapiresistenta depressioner, där mediciner inte fungerar, eller där man måste ha snabb effekt.

Text & illustration:
Maria Lundby Bohlin

Till dig som inte längre orkar leva

Kära du som inte längre älskar livet. Du som kanske glömt hur ljuvlig pålandsvinden känns mot kinden när man står oövervinnerlig på en klippa vid kusten, eller hur mjukt och välkomnande sorlet på bussen kan te sig en fredagskväll på väg hem från skola eller jobb.

Du som bär så tunga bördor att du tror att du inte kan lyfta ditt huvud från kudden en enda morgon till. Jag vill att du ska lita på mig nu. Om allt hopp är ute och ingenting längre spelar någon roll har du inget att förlora på att läsa dessa 3 900 tecken.

Det ska inte alltid vara såhär. Det som äter dig nu från insidan, det som gör så ont att du gräver naglarna i armens ovansida och känner hur magen vänds ut och in – det kommer att passera. Vad som än har hänt, vad du än har gjort, om det inte har hänt någonting överhuvudtaget och du har gjort ännu mindre – det kommer att passera. Om du är sprucken itu av sorg, riden av maran, hukad under skam över ett förfärligt misstag, om du svikit löften, valt så in i helvete fel, aldrig känt kärlek som kärleken ens från en mor eller far – det kommer att passera.

Jag vaknade en natt bland slangar och sladdar. Det hade börjat snöa sedan det som skulle vara sista gången jag stängde mina ögon. En lång tub gick in i sidan av min hals och rakt ned i mitt ömma hjärta. Jag kunde inte prata. De hade hållit mig sovandes och tvättat mitt blod i maskiner, vänt sig till min familj och sagt: Vi vet inte ännu om det blir några permanenta hjärnskador. Jag låg i ett blinkande, pipande rymdskepp. I fönstret stod en adventsljusstake, och där utanför var allt precis som vanligt när bilar långsamt rullade genom snöyra. Jag skulle varit död, men det var jag inte.

Du tror att det som är nu alltid har varit och för alltid ska bestå. Du minns inte längre hur det känns att vara glad, att känna hopp och att längta. I ditt huvud är mörker och den logiska fortsättningen är en avslutning. För din skull, för allas skull. Det blir bättre så.

Men det blir inte bättre så! Du har ett så fantastiskt liv framför dig, du anar inte! Det finns så mycket att vara förundrat förälskad i i denna värld, du får inte missa detta!

Du kanske tar en spännande examen eller hittar ett jobb med kollegor att skvallra med vid kaffemaskinen och träffar den där människan som gör dig alldeles prillig och får ett barn eller tre eller kanske struntar i barn och skaffar en lurvig katt som du älskar så vanvettigt istället.

Du kanske skriver en bok, lär dig att svetsa eller klippa hår, lyckas bygga ett helt korthus eller lär dig knyta en knut på en körsbärsstjälk med tungan, reser jorden runt eller bara till Kinna. Det är så vackert där.

Det är så mycket kvar för dig, så mycket liv du inte hunnit leva. Det väntar på dig, men då måste du stanna kvar här hos mig.

Kära du som inte längre älskar livet. Du kommer att göra det igen! Du kommer att blunda och vända ansiktet mot vårsolen och bli sådär uppfylld av att finnas till. Du kommer att se tillbaka och känna den djupaste tacksamhet över att du fortfarande kan kliva upp på morgonen och dricka morgonkaffe och trampa på klibbiga makaroner som trillat ur soptunnan i köket.

Ring någon! Ring vem som helst och säg att ”nu, nu är jag så förtvivlad att jag inte vet var jag ska ta vägen”. Ring mamma eller pappa eller brorsan eller bästisen.

Ring psykakuten eller polisen. Knacka på hos grannen. Gå ut ifrån där du är, bara gå. Gå och gå och gå. Ta alla dina piller, lägg dem i en påse och gå till Apoteket, ge dem till första bästa person i vit rock innanför dörren. Släng rakblad i metallåtervinningen. Gör dig av med möjligheterna, självmordets snuttefiltar. Du kan, jag vet att du kan.

Lita på en överlevare: Det finns ingenting som är värt att ge upp detta enda liv för. Det finns ingen sorg, ingen fasa, ingen ensamhet som inte är värd att kräla, krypa, åla och staka sig förbi. Jag lovar dig, du kan. En dag till kan du. Det kommer att passera.

 Skriven av: Susanna Pettersson
http://omviktenavkaniner.wordpress.com
Foto: Per Rhönnstad

En vän och nation i sorg

Karlstad har ett nära band till Norge, inte bara med att det var här som fredsavtalet och upplösningen av unionen undertecknades 1905, utan även för att det ligger såpass nära som det gör. I Oslo jobbar det mycket svenskar, och många av dem är värmlänningar, så nu när landet genomgår en av modern tids största katastrofer efter massakern på Utøya och bombattentatet i Oslo, visar Karlstads befolkning sitt stöd med att lägga blommor och tända ljus vid fredsmonumentet på torget.

Text: Robert Halvarsson

Foto: Per Rhönnstad