Betydelsen av vackra ord

Vad betyder vackra ord och dikter för själen? Hur skulle världen se ut utan poesi och lyrik? Vad är egentligen en dikt? Det kan vara en beskrivning av något som berör, eller en glömd känsla från vårt gamla liv. Kanske är det ett utlopp för själen. Vad vore jag utan ordens poetiska flöde?

Många känner nog ofta igen sig i poesins rader, om de bara vill. Vissa texter är lätta att förstå, de handlar om klara budskap och känslor vi alla upplevt. Andra är underhållande; exempelvis limericken. Sen har vi mer diffusa texter. De som kräver ett tränat öga, förståelse och analys för att förstå och uppskatta. Dessa är de jag tycker bäst om, de visar upp poetens skicklighet med ord. De har ofta ett vackert flöde, fantasifulla beskrivningar och symbolik.

Det är när insikten av vad texterna handlar om som vi kan känna igen oss i djupet av dem. Poesi uttrycker känslor som vi annars inte kan beskriva, en frihet att få ner tankar på papper utan att behöva säga för mycket, bara det viktiga. De är som vackra ord som flödar ur oss.

LYRIKEN HJÄLPER MIG
Att jag funnit lyriken har hjälpt mig. Upplevelser och känslor jag annars skulle hållit kvar inombords, som drar ner mig i mörkret, har befriats av att jag kunnat uttrycka dem i dikt. Saker jag inte kunnat sätta ord på har andra diktare skrivit, och när jag läst dem har jag känt: ”ah det finns någon där ute som förstår.” Det hjälper en att hitta de rätta orden att beskriva våra innersta tankar.

På många sätt har det hjälpt mig att komma ut ur mitt skal som jag befunnit mig i under många år. Det är en lättnad att kunna skriva om problemen som hopar sig i livet. Men självfallet gäller det inte bara negativa saker i livet. En dikt kan bevara även vackra ögonblick i livet som man vill spara. Saker vi måste få ur oss innan vi spricker av upprymdhet. När man sedan läser dem målas bilden upp av den där dagen då man var som lyckligast, stunden då allt var perfekt, minnet av den underbart förtrollande soluppgången.

GRAMMATIKENS BEFRIARE
En enkel promenad på stranden kan bli ett nostalgiskt ögonblick med hjälp av lyriken. För att inte tala om allt positivt det tillför språket. Språket idag har mycket att tacka lyriken. För hade det inte varit för lyriken hade språket inte utvecklats till det vi har idag. Till skillnad från böcker och andra texter så är dikten grammatikens befriare. Visst finns det regler även i lyriken. Men de är inte huggna i sten. Allt hänger på hur du vill förmedla ditt budskap, på att hålla den rytm som ger dikten liv.

Tänk på det nästa gång du läser en dikt. Hur hade världen varit utan de stora diktarna? Hade du med ord kunnat beskriva känslan av kärlek med rättvisa? Eller hur förtvivlad du egentligen känner dig? Hur många nya ord och meningar har vi egentligen fått av författare som använt sig av lyrik i sina beskrivningar? Och vad hade musiken varit utan dessa rytmiska texter?

Detta är anledningen till att jag alltid kommer uppskatta diktandet, och använda det när jag rannsakar mig själv under mina svåra stunder. Jag kommer alltid vara djupt tacksam för denna konstform. Så tack till er alla underskattade poeter där ute. Fortsätt i er strävan, ni har fortfarande en publik där ute som uppskattar era verk. Och tack till alla unga sorgsna själar därute som satt ord på känslor som man annars inte kunnat beskriva. Fortsätt ert sökande efter svar, era rop efter förståelse. Och slutligen till er mer skämtsamma poeter där ute, ett gott skratt förlänger livet heter det ju, att kunna underhålla andra är lika viktigt som att kunna förstå andra.

Text: Anna Pettersson
Foto: Ellen Berner

Na’vi – Ett nytt Esperanto?

– Ge mig ett nytt språk! Regissören James Cameron kom till Professor Emiritus Paul Frommer med tjugotalet ord han hade skapat. Tanken var att de skulle ingå i hans nya film ”Avatar”, som utspelar sig på planeten Pandora. Språket skulle talas av invånarna där.

Sagt och gjort, Frommer konstruerade språket Na’vi till filmen Avatar utifrån de givna förutsättningarna som Cameron hade ställt som krav; det skulle inte påminna om något existerande språk, inkludera de första tjugotalet ord och vara möjligt att lära sig att tala och skriva.

Språket är logiskt uppbyggt. Till exempel heter syskon tsmuk, feminina substantiv får ändelsen -e, alltså blir syster tsmuke; maskulina substantiv slutar på -an, så bror blir tsmukan.

I likhet med till exempel latin är inte ordföljden rak, utan väldigt fri. Meningen ”Oe kame nga” betyder både ”Jag ser dig” och ”Du ser mig”. För att markera vem som ser vem får pronomena olika ändelser. Så ”Jag ser dig” blir ”Oel kame ngati” Om jag fylls av glädje när jag ser dig, kan ett infix användas och då blir meningen ”Oel kame ngati”. ‘< > kan användas för att visa var infixet placeras och underlättar för nybörjare. Annars blir meningen Oel kameie ngati. Ett annat infix är <ìy> och är futurum, så Oel kyameie ngati betyder Jag ska bli glad att se dig eller enklare uttryckt Det ska bli kul att ses.

Mörkläggning?
Från början höll Frommer grammatiken hemlig, men det stora antalet som visade intresse för både filmen och språket gjorde att den släpptes fri, till stor glädje för alla intresserade. Det roliga är att olika länders Na’vitalare tycker att språket påminner om något annat, okänt språk. Frommer själv säger att han hade Maori i tankarna när han konstruerade det.

Internet är fullt av olika sidor, läromedel, ordböcker och hjälpmedel för grammatisk förståelse. I väntan på Avatar 2, som beräknas vara klar till julen 2014, är det en lite avvaktande stämning, men förväntningarna lär bli större när filmen närmar sig premiär. Spekulationerna kring handlingen pågår för fullt. Redan från början, när första filmen kom aviserades dessutom Avatar 3.

Medan det likaledes konstruerade språket Esperanto förlorar i popularitet och utövare, vinner Na’vi allt fler anhängare och intresserade världen över. Så, frågan ASP Bladets reporter ställde sig i rubriken känns väl befogad. Är Na’vi på väg att bli ett nytt Esperanto? På Na’vi’s forum, mailar folk från hela världen om problem de stött på när de lär sig språket, olika grammatiska spörsmål tas upp. Frommer har en egen bloggsida där han diskuterar nya ord och förändringar i grammatiken. Han är även aktiv på Na’vi’s forumsida. Det är möjligen en utopi, men tänk om Na’vi skulle bli ett nytt FN-språk!? Tanken svindlar.

Text: Liselotte Frejdig

För den som vill veta mer, rekommenderas sidan http://www.learnnavi.org. Där finns ordböcker, kurser, grammatik, hur siffrorna fungerar, ett diskussionsforum, länkar till andra sidor och mycket annat.