Etikettarkiv: Statens Institutionsstyrelse

På Jobbet: Sofia Engström, Enhetschef, Familjerättsenheten

Vad gör en enhetschef på Familjerättsenheten? ASP Bladet har träffat Sofia Engström i en intervju där hon berättar om sin yrkesbakgrund, arbetsuppgifter och utmaningar.

Kan du berätta för våra läsare om din yrkesbakgrund?
– Till yrket är jag socionom och har arbetat inom olika områden. Jag har bl.a. jobbat med ekonomiskt bistånd, ungdomar och har även arbetat på en SiS- institution. Statens institutionsstyrelse (SiS) har särskilda ungdomshem runt om i Sverige. En kort period var jag på barn- och ungdomspsykiatrin och kom därefter till Familjerättsenheten 2007. Jag jobbade där som familjerättssocionom med arbetsuppgifter som berörde familjerättsfrågor. Det handlade mest om föräldrar som har separerat och kan inte komma överens om sin barn. En arbetsuppgift är att med hjälp av samarbetssamtal försöka finna överenskommelser. Sedan januari 2011 jobbar jag som enhetschef på Familjerättsenheten.

Hur ser din chefsroll ut på Familjerättsenheten?
– Mina arbetsuppgifter handlar t.ex. om att leda och fördela arbetet i de verksamheter jag är chef över. Familjerättsenheten består av tre arbetsgrupper: familjerättsgruppen, kommunala familjerådgivningen och samtalsakuten/krismottagningen för män. Det gäller också att tillsammans med medarbetarna leda verksamhetsutvecklingen. Jag ingår även i Familjeavdelningens ledningsgrupp tillsammans med de andra enhetscheferna, stabspersonal och avdelningschefen. Under en arbetsdag är det mycket möten och det är inget direkt klientarbete. Mitt arbete handlar om planering av verksamheten, i det ingår gruppmöten där vi pratar om specifika ärenden och verksamhetsutveckling. Det är mitt uppdrag att ha det övergripande ansvaret och få möjlighet att tänka framåt.

Vad den största utmaningen i ditt arbete?
– Den största utmaningen är det ökade trycket och behovet av verksamheterna. Mer och mer människor i samhället behöver den hjälp som min enhetspersonal kan bidra med. Att hjälpa alla som behöver hjälp är en stor utmaning. Hur ska vi kunna organisera arbetet för att kunna möta den efterfrågan som finns. En annan viktig aspekt är att följa med i samhället, att verksamheterna ska följa de behov som finns. Vad behöver familjerådgivarna veta just nu till exempel? Vad behöver de för kunskaper idag? Familjens struktur förändras och ser inte likadan ut som för tjugo år sedan.

Vad är din drivkraft?
– Min drivkraft är att kunna bidra till att människor i svåra situationer får stöd. En annan drivkraft är att i chefsrollen förbättra och utveckla verksamheten, att göra det så bra som möjligt för de som behöver vårt stöd.

Du har jobbat med projektet Barn som bevittnat våld. Hur har det arbetet fortlöpt?
– Vi sökte och fick pengar från Socialstyrelsen för att göra en kartläggningen hur vi jobbar med barn som bevittnat våld inom familjen. Tanken med undersökningen var att vi ville förbättra vårt arbete i att uppmärksamma de här barnen, samt att de får det stöd de behöver och har rätt till. Pengarna från Socialstyrelsen gjorde det möjligt att låta Sofia Faivre och Lena Henriksson att jobba med projektet. Jag har varit ett bollplank i deras arbete. Rapporten från kartläggningen kommer att presenteras för ledningsgruppen 31 maj 2013.

Vad har du för tankar om Familjeavdelningens arbete med utsatta människor?
– Vi möter inte alla barn som är utsatta, utan bara där någon har uppmärksammat problem, och visat på att här behöver Socialtjänsten titta lite närmare på hur de här barnen har det, och vilket stöd familjerna kan behöva. I det arbetet strävar Familjeavdelningen att bli bättre och att göra mer rätt.

Hur vill du att Familjeavdelningen ska utvecklas i framtiden?
– Det är ju så att det hela tiden skerett utvecklingsarbete. Under hösten kommer vi t.ex. ha en stor utbildningssatsning för större delen av personalgruppen som kallas Signs of Safety. Den handlar om att tillsammans med familjerna uppmärksamma och söka tecken på säkerhet. Tanken är att involvera föräldrarna och närstående mera, med syftet att göra det tryggare för barnen.

Text: Henrik Sjöberg
Foto: Lotta Tammi

Ålder: 39 år
Bor: Molkom
Familj: Sambo och barn
Film: Gillar ”feel-good filmer”
Bok: Deckare av Lars Keppler
Favoritmat: Grillad mat
Drömresa: New York

Regeringen Satsar på Psykiatrin

Under 2009 satsar Regeringen 900 miljoner kronor på psykiatrins område. Vi redovisar här vilka beslut som tagits hittills till vart pengarna ska gå. I följande nummer kommer vi att följa upp nya beslut inom Regeringens psykiatrisatsning.
Beslut tagna 18 december 2008
Karolinska Institutets psykologutbildning utökas med 30 utbildningsplatser för år 2009. Anledningen till detta är att Nationell psykiatrisamordning har konstaterat att behovet av psykologer är större än tillgången.

Socialstyrelsen får i uppdrag att under januari 2009 betala ut 5 miljoner kronor till Föreningen Nationella Hjälplinjen, för att driva sin telefonjour som vänder sig till personer i psykisk kris.

Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan ges i uppdrag att upphandla rehabilitering och andra sorters stödtjänster för personer med nedsatt arbetsförmåga på grund av psykisk funktionsnedsättning. Regeringen ser gärna att sociala företag, som sociala kooperativ, får möjlighet att erbjuda sådana sysselsättningstjänster. Omfattningen gäller minst 750 personer i hela landet till en kostnad av högst 50 miljoner kronor.

Beslut tagna 19 februari 2009
Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) får i uppdrag att ta fram kunskapsöversikter inom området psykiatrisk vård, behandling och rehabilitering. Behov av sådana översikter finns inom områden som metoder för diagnostik och uppföljning inom psykiatrin, psykiatrisk heldygnsvård, barn- och ungdomspsykiatri, neuropsykiatri med flera. SBU får 5 miljoner kronor för detta arbete under 2009. Regeringen har beslutat att förstärkningen av tillsynen utav socialtjänstens verksamhet för personer med psykisk funktionsnedsättning ska fortsätta under 2009. Regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag att fördela 25 miljoner kronor till landets samtliga 21 länsstyrelser.

Hjälpmedelsinstitutet (HI) får 15 miljoner kronor för att:
–    öka och utveckla informationen samt förbättra informationsvägarna om hjälpmedel till brukare, anhöriga och olika huvudmän,
–    utforma och genomföra utbildningar om hjälpmedel till olika personalgrupper, bland annat handläggare och andra tjänstemän som bedömer behov av stödinsatser i kommuner och landsting
–    utveckla nya hjälpmedel, tjänster och metoder till personer med psykisk funktionsnedsättning samt främja användningen av bra produkter.
Myndigheten för handikappolitisk samordning (Handisam) får i uppdrag att i samarbete med Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa (NSPH), utforma ett nationellt övergripande och brett ”attityduppdrag” för att genom ökade kunskaper och förändrade attityder motverka fördomar, diskriminering och stigmatisering och därmed främja respekten för människor med psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning. Detta ska ske i samråd med Folkhälsoinstitutet, Hjälpmedelsinstitutet, Socialstyrelsen, Statens institutionsstyrelse, Statens Kulturråd, Sveriges Kommuner och Landsting samt andra lämpliga aktörer. För programmets genomförande tilldelas Handisam 4 miljoner kronor.

Beslut tagna 26 februari 2009
Regeringen har beslutat att avsätta 100 miljoner kronor under 2009 för att förstärka kompetensen hos personal i socialtjänsten och den psykiatriska hälso- och sjukvården som i sitt arbete kommer i kontakt med personer med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning. Ambitionen är att medlen ska bidra till att öka personalens kompetens om behoven hos och kunskapsläget om personer med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning när det gäller vård och behandling, boende och vardagsstöd samt meningsfull sysselsättning och rehabilitering till arbete.

Regeringen beslutade om en ny överenskommelse med Sveriges Kommuner och Landsting om en förstärkt vårdgaranti inom barn- och ungdomspsykiatrin. Överenskommelsen är en fortsättning på tidigare satsningar under 2007 och 2008. Den förstärkta vårdgarantin innebär att senast under 2011 ska alla landsting, utöver de grundläggande kraven i den nationella vårdgarantin, kunna erbjuda tid för bedömning inom högst 30 dagar och därefter beslutad fördjupad utredning eller behandling inom högst 30 dagar. För denna satsning får landstingen 214 miljoner kronor.

Regeringen fattade beslut om en överenskommelse med Sveriges Kommuner och Landsting, om förändringsarbete inom första linjens vård och omsorg för barn och ungdomar med psykisk ohälsa och psykisk sjukdom. Målet med förändringsarbetet är att ta fram ett antal praktiskt fungerande modeller för arbets- och samverkansmetoder som tillgodoser tillgänglighet till rätt vårdnivå och insatser för barn och ungdomar med psykisk ohälsa. Regeringen satsar 30,5 miljoner kronor under 2009 för detta arbete.

Beslut tagna 12 mars 2009
Socialstyrelsen har fått i uppdrag att betala ut bidrag till kommuner som upphandlar sysselsättning eller erbjuder sysselsättning via ett valfrihetssystem för personer med psykisk funktionsnedsättning. Målgruppen är personer som har sådan psykisk funktionsnedsättning att de har rätt till stöd i form av meningsfull sysselsättning enligt socialtjänstlagen.

Arbetsförmedlingen har fått uppdraget att kartlägga i vilken utsträckning arbetssökande med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning får del av arbetsmarknadspolitiska program,  även i förhållande till andra grupper på arbetsmarknaden. Program som ska undersökas är till exempel offentligt skyddade anställningar (OSA), lönebidrag och trygghets- och utvecklingsanställningar.

Försäkringskassan har fått i uppdrag att genomföra en gemensam utbildningssatsning för personal på lokalkontor inom Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Samordnat med kommuner och landsting ska lokalkontoren kunna ansöka om bidrag för att utbilda personal i rehabilitering för personer med psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning. Försäkringskassan har fått uppdraget att centralt fördela bidrag.

Beslut tagna 8 april 2009
Regeringen har överlämnat en lagrådsremiss till lagrådet. Den innehåller förslag om stöd och hjälp till barn när föräldrar till exempel drabbas av psykisk sjukdom eller får missbruksproblem, ett bättre samarbete mellan kommuner och landsting för vård av psykiskt sjuka personer och rätt till individuella planer för vårdtagare som är föremål för insatser av både landstinget och kommunen.

Text: Karl-Peter Johansson