Etikettarkiv: Stefan Ek

Han står fast i sin kritik mot coachning

1233123123Svend Brinkmann är författare till boken ”Stå fast” där han kritiserar den växande trenden med coacher och självhjälpsböcker. DN publicerade en intervju med honom på sin hemsida.

Svend Brinkmann är till vardags psykologiprofessor vid Ålborgs universitet i Danmark. Hans bok ”Stå fast” väckte mycket uppmärksamhet i Danmark och finns nu även översatt till svenska. Svend berättar i DN att han fick många mejl och telefonsamtal, dels från coacher som kände sig påhoppade, dels från privatpersoner som kände lättnad över att slippa leta i sitt inre efter svar de inte kunde hitta.

Svend berättar i intervjun med DN att han uppfattar det som att vi lever i en tid där ständiga förändringar och krav på flexibilitet gör människor vilsna. Han tycker att coacher och självhjälpsböcker förstärker denna vilsenhet, genom att uppmana oss att söka svaren i vårt inre, snarare än i samhället utanför. Svend tycker att vi borde lägga mer vikt vid mänskliga relationer istället för att rikta oss allt för mycket inåt.

– Vi blir till i relation till andra – inte genom att bara fokusera på oss själva och våra ofta egoistiska behov, säger han i DN.

Svend förespråkar en stoisk hållning till livet. Denna antika filosofi betonar bland annat integritet, självbehärskning och pliktkänsla. En stoiker försöker inte hitta sig själv, utan snarare förlika sig med sitt liv för att få sinnesro.

– Den livsfilosofin skulle kunna införlivas i människors vardagsliv genom exempelvis negativ visualisering, att föreställa sig att man förlorar det man har. Samt projektiv visualisering, en träning i att se saker och ting ur sitt rätta perspektiv genom att sätta parentes runt sig själv, säger Svend till DN.

Trots sin kritiska hållning till coachning som fenomen, vill han ge ett råd:
– Det viktigaste är inte alltid ”jag” och ”vad jag vill”. Ofta är det mer berikande att vända sig ut mot omvärlden och sina medmänniskor – och fråga ”vem är du?”, säger han i DN.

Text: Therese Nilsson
Foto: Stefan Ek

Bowling – skruvsport som ger eko

124I Sverige har man spelat bowling sedan 1909. Idag har vi cirka 250 bowlinghallar i landet. I USA har man cirka 5000 bowlinghallar. Det är en sport som alla kan delta i, ung som gammal, rullstolsburen som gående.

I spelet Bowling ska man kasta iväg ett klot längs med en 19 meter lång bana, med målsättningen att slå ner så många käglor som möjligt. Det är tio stycken käglor, och om man slår ner allihop, kallas det strike. Om man exempelvis slår ner åtta stycken käglor och direkt i nästa kast slår ner de två kvarvarande, så har man gjort en spärr. En spärr är inte lika fördelaktigt poängmässigt som en strike, men är betydligt bättre än om det står kvar några käglor efter de två kasten.

I en bowlinghall är det vanligt att det finns åtta banor. Det varierar beroende på hur stor lokalen är. Man har en bokningslucka där man beställer tid för spel på en eller flera banor, och får låna skor. Vanligt är också att det finns en cafeteria där man kan köpa smörgåsar, fikabröd eller vissa maträtter och drycker. Det finns en mängd olika bowlingklot att välja bland om man inte har ett eget klot med sig.

Bowlingbanan är rak, och det finns två rännor som fångar upp klotet om man kastar snett. Käglorna är utsatta i andra änden av banan i en triangelform, som en pyramid.

När man kastat sitt första kast tar en maskin upp de resterande käglorna, om man inte har gjort en strike, det vill säga att man slagit ner alla tio käglorna. När maskinen räknat hur många käglor som är kvar, står ens resultat på displayen vid sittplatserna.

Det finns två sittplatser vid displayen med en TV i taket som visar ens resultat och den man spelar med. Banan man kastar klotet på är cirka 1-1,5 meter bred. Musiken som brukar spelas i högtalarna märker man inte av när man koncentrerar sig på spelet. När man kastar ska man vara följsam och smidig och kasta klotet så att det rullar istället för glider längs banan, då får man bättre resultat.

432I en serie är det maximala poängtalet 300. Man kan inte få mer poäng än så. För att få 300 poäng måste man göra strike i varje försök. Det innebär strike tolv gånger i rad. Det är oerhört svårt att klara av, men en del spelare har klarat det. I Sverige har över 3 000 spelare klarat det någon gång.

Varje kägla väger ungefär 1,5 kilo och är gjorda av antingen plast eller lönnträd. Ett klot väger ungefär sju kilo. De är gjorda av hårdplast och en gummiblandning. Kloten har två eller tre hål för fingrarna i sig, som gör att man får bättre grepp när man svingar klotet i ansatsen. En del specialbeställda klot har inga hål alls. Man får då hålla i klotet, vilket förmodligen gör det hela betydligt svårare och framförallt annorlunda.

I Sverige har vi seriespel i bowling, då klubbar med oftast åtta spelare per lag möts. Vartannat år avgörs ett världsmästerskap. Damer och herrar tävlar i varsitt mästerskap.

Det finns även discobowling där man spelar hög musik och har specialbelysning för att få till en häftig och kul stämning.

253532Det är ganska svårt att spela bowling även om det kanske ser lätt ut först, men man bör höra med någon som är duktig på att spela för att kunna lära sig rätt teknik. Det gör att man får bättre kontroll och inte gör så många misstag. De som är riktigt duktiga skruvar klotet. Alltså att det spinner från centrum av banan till ena kanten och sedan träffar käglorna i en perfekt vinkel i centrum, för att få en så bra chans till strike som möjligt. De skapar också ett långsammare klot-tempo.

Framförallt gäller det att bli bra på att göra spärr. De riktigt duktiga spelarna är väldigt säkra på det. Det gäller att öva upp sin förmåga att sikta och att välja rätt strategi.

Fördelarna med bowling är att det går att spela året runt eftersom det är en inomhussport, och då slipper man snö och is, om man inte gillar det. Det är en kul sport, framförallt så här års, och de flesta kan spela. Även om det kan tyckas vara lite dyrt.

Text: David Hellgren
Foto: Stefan Ek

Solareturens nya kostym

23432432424Solareturen har slagit upp portarna till sina nya fina lokaler som ligger på Spårgatan 3 vid Wåxnäs, i Coloramas tidigare lokaler, bredvid Mio-möbler. ASP Bladet fanns självklart på plats.

Vädret var grått och småruggigt men verkade inte ha någon större inverkan på kön av förväntansfulla människor som ringlade sig lång, under tiden man väntade på att portarna skulle slå upp klockan elva. Prick på klockslaget kom Johanna Larsson (M), ordförande i Arbetsmarknads- och socialnämnden i Karlstads kommun för att klippa band och hålla tal, något längre tal var dock svårt att hålla, då folk hade bråttom in, så det var bara för Johanna att snällt kliva åt sidan.

– Det känns fantastiskt kul att se den nya fina lokalen och alla glada karlstads­bor som snabbt ville komma in butiken. Att ta vara på och återvinna, det bidrar också till miljötänket i kommunen. Det är superkul, säger Johanna Larsson till ASP Bladet.

LUFTIGA LOKALER
Stora fönster och luftiga lokaler är det som möter kunderna när de kliver innanför dörrarna. När ASP Bladet var där på invigningen, såg både personal och kunder glada och förväntansfulla ut. Kunderna inne i butiken fyndade och hade händerna fulla när de gick från butiken.

Vi hittar Christer som står och bläddrar bland LP-skivorna och han ser mycket nöjd ut, han har hittat både Samantha Fox och Rod Stewart som hade stora hits på 80-talet.
– Skivorna är billiga här, säger Christer och letar vidare.

DELTAGAREN SKA HA DET BRA
– Vi har jobbat mycket med lokalerna för att vi skulle hinna att få dem i ord­ning i tid till öppningsdagen. När vi har iordningställt den nya butiken har vi tänkt på att få bra belysning på de olika arbetsstationerna, att hela arbetsmiljön ska bli bättre. För oss är det viktigt att det ska kännas bra för alla som jobbar här. Jag hoppas det blir bra och roligt att vara här och att vi kan serva alla kunder på bästa sätt, säger arbetskonsulent Gisjbert van Krieken.

Text: Lotta Tammi
Foto: Stefan Ek

Buss-staden Karlstad

Karlstad har under de senaste åren fått tätare bussförbindelser, bland annat från och till Universitetet. Snart kanske de åker på rötat matavfall i form av Biogas. Med metan i tanken och med en godare miljö i sikte kan Karlstad bli en bättre plats att leva i.

Foto: Stefan Ek

Text: Robert Halvarsson

En samverkan som lämnat skisstadiet

Samverkan är ett ord som ständigt är på tapeten. ”Vi måste ha bättre samverkan”, kan en politiker säga angående ett område som kommun och landsting har gemensamt. Vad innebär detta i praktiken? ASP-Bladet besökte ett snörikt Molkom för att se en utbildning som syftar till att låta samverkan lämna skisstadiet och bli verklighet.

Med intervjun som verktyg

ASI är en engelsk förkortning för ”addiction severity index”, och är ett verktyg som personer inom social psykiatri använder för personer som behöver hjälp med sitt missbruk. ASP-Bladet har pratat med Ann-Sofie Nordenberg för ASP-ANA för att ta reda på exakt vad denna intervju går ut på.