Etikettarkiv: Stockholm

Ensamkommande flyktingbarn självmedicinerar med heroin

smoke-1031060

Svenska Dagbladet rapporterar att ett stort antal ensamkommande flyktingbarn missbrukar heroin. I många fall har de blivit bjudna på den första dosen av äldre landsmän som utnyttjar deras psykiska ohälsa som är en följd av flykten till Sverige.

Polis och socialtjänst har slagit larm om ett utbrett narkotikamissbruk bland ensamkommande flyktingbarn. Till Maria ungdoms akutmottagning i Stockholm har det skett en kraftig ökning av uppsökande narkotikaberoende flyktingbarn sedan 2015.

– Under hela förra året hade vi flera ungdomar som sökte hjälp varje dag. En övervägande majoritet är afghanska pojkar eller unga män som missbrukar heroin, säger Mathias Sjöberg, överläkare på Maria ungdomsmottagning.

Många av de ensamkommande barnen och ungdomarna använder narkotika för att döva sin ångest. De mår dåligt och bär på stora trauman både från sina hemländer och under flykten till Sverige.

– De gör ingen klassisk svensk missbrukarkarriär där man börjar med att röka cannabis och sedan successivt tar allt tyngre droger, utan det verkar som om de hoppar över flera steg och börjar med ett avancerat missbruk, oftast rökheroin, på en gång, säger Mathias Sjöberg.

I Stockholmsområdet har missbruket bland ensamkommande flyktingbarn medfört att heroinhandeln, som tidigare till största del varit centrerat till Sergels Torg (plattan), spridit sig till vissa förorter. Polisen i Stockholm har gjort flera tillslag mot bland annat tunnelbanestationerna i Rinkeby och Kista.

– Den bild vi har är att det är ensamkommande flyktingbarn som står för nio av tio fall där vi misstänker heroin, men alltså inte när det gäller andra droger. Det vi kan stå för är att vi har en ny trend att man handlar med heroin i främst Rinkeby och att köparna är ensamkommande, säger Christoffer Bohman, verksamhetsansvarig vid polisen i Järva.

Stockholm är inte ensamt drabbat. Även Göteborg och flyktingboende i Gästrikland och Landskrona rapporterar om ett ökat drogmissbruk.

Text: Ylva Alsterlind

200 psykologer hotar att säga upp sig från BUP

Sveriges Television rapporterar att över 200 psykologer inom barn och ungdomspsykiatrin i Stockholm skrivit på en namnlista där de hotar att säga upp sig. Psykologerna anser att arbetsförhållandena är så dåliga att de hotar patientsäkerheten.

– Vi protesterar framför allt mot den dåliga löneutvecklingen. Många psykologer slutar av den orsaken och det medför stora konsekvenser för de psykologer som arbetar kvar och för de patienter vi möter, säger Cecilia Wänerstam Silfverskiöld psykolog och initiativtagare till löneuppropet till Sveriges Television.

Enligt Psykologtidningen har 67 psykologer på BUP i Stockholm sagt upp sig sedan 2015. I uppropet till ledningen och ansvariga politiker kräver  206 psykologer inom BUP att högre kompetens ska ge högre lön.
– Erfarenhet, kompetens och tjänst återspeglas inte i lönekuvertet, vilket det borde, säger Cecilia Wänerstam Silfverskiöld.

På grund av alltfler vakanser lockar man nyanställda med lika hög lön som de som arbetat länge på samma position, vilket har väckt irritation hos de med lång anställningstid.

– Den höga personalomsättningen kan hota patientsäkerheten. Jag tror att familjer som kommer till BUP kan komma i kläm om de måste träffa ny personal varje gång. Det blir brist på kontinuitet, säger Cecilia Wänerstam Silfverskiöld.

– Vi tar uppropet på stort allvar och ser att vi måste bli bättre på att hålla kvar våra anställda. Vi ska nu se hur vi kan bygga in kompetensutvecklingssteg där lönen påverkas utifrån roller och ansvar, säger Peter Eriksson, verksamhetschef för öppenvården på BUP i Stockholm.

Text: Ylva Alsterlind

Matmissionen vill att ingen ska gå hungrig

345678Johanna Nordenskjöld är verksamhetschef på Stockholms Stadsmission, och kommenterar till Dagens nyheter öppnandet av en social matbutik i stadsdelen Rågsved.

Meningen med denna sociala butik är att eventuella intäkter går till Stockholms stadsmissions utveckling. Människor som lever i en utsatt situation kan även erbjudas en ökande känsla av egenmakt genom att de nu har möjlighet att köpa mat själv.

Butiken har namnet Matmissionen och kommer även erbjuda arbetsträningsplatser åt 20 personer som står utanför arbetsmarknaden. Affären öppnar upp sina portar den åttonde december 2015.
– Målet är att vi ska sälja 200 ton mat per år. Det finns stor potential i det som slängs, säger Johanna Nordenskjöld till Dagens nyheter.

Matsvinnet som både svenska folket och livsmedelskedjorna ansvarar för uppgår till 65 kilo per person och år. Stockholms Stadsmission bestämde sig att försöka vända på den här trenden genom att öppna matbutiken i Rågsved. Matmissionens sortiment har ett 30 procent lägre pris än normalt men det kan variera. Detta beror på vad butiker och livsmedelsproducenter ser som överskott.

Matmissionen är öppen för alla, men för att få erbjudanden om rabatterade priser behöver du vara medlem i butiken, utufrån att du uppbär någon form av socialt stöd från samhället. Du behöver intyga att du är i en utsatt situation.

Matmissionens mål är att butiken ska ta tillvara på 200 ton mat det första året, från andra livsmedelsförsäljare. På så sätt möjliggör detta de lägre priserna de vill erbjuda sina kunder.

Text: Patrik Eriksson
Foto: Martin Bäckström-Ledin
Källa: Dagens Nyheter, Stockholms Stadsmission

På väg mot bättre psykisk hälsa

122I Mars 2015 började en psykiatrisk akutbil användas i Stockholms län. Projektet ska hålla på i två år och det främsta syftet är att förebygga självmord, men enheten tar även hand om människor som befinner sig i annan psykisk akut kris, rapporterar SVT Stockholm.

Bilen, som också kallas PAM (psykiatrisk akutmobilitet), åker på larm som vidarebefordras från SOS Alarm. Detta sker sju dagar i veckan på breda arbetstider, skriver Vårdförbundets tidning på sin hemsida.

Vårdförbundet uppger vidare på sin hemsida att ombord på PAM finns en ambulansförare och två psykiatriska specialistsjuksköterskor. Istället för en bår, finns sittplatser som ska underlätta för ett första samtal.

Tidigare var det polisen som skickades i väg på larm gällande akut psykisk ohälsa. Björn Cewenhielm är tillförordnad chef på regionsledningscentralen på Stockholmspolisen och han säger till Sveriges Radio P4 Stockholm att den psykiatriska akutbilen varit avlastande för polisen i många fall.

– Vi kanske hade varit enda resursen på plats som hade kunnat följa med patienten, eller den omhändertagna, till någon typ av mottagning och sedan skulle hon eller han kanske slussas vidare och till slut hamna rätt, säger han till P4.

22Samarbetet ett steg framåt
Från mars till och med augusti har PAM och polisen åkt på över 500 larm tillsammans, men polisen har i många fall kunnat lämna platsen i ett tidigt skede. Mottagandet har varit positivt även från andra involverade.

– Det har gått jättebra. Vi har fått positiv respons både från dem vi möter ute, personer som mår akut dåligt, men även från ambulanspersonal och räddningstjänst, säger räddningschefen och en av ledarna för PAM-projektet Mikael Carlsson till Sveriges radio P4 Stockholm. Han fortsätter:

– En stor skillnad som vi ser är avstigmatiseringen av psykisk ohälsa. Som det har varit tidigare och fortfarande är; mår du akut psykiskt dåligt så blir du ofta hämtad av polis, och det kan vara jättejobbigt. Du är ingen brottsling för att du mår psykiskt dåligt, säger han till P4.

Inspirerade av PAM-enheten i Stockholm har även ett antal folkpartister i Västerbottens läns landsting föreslagit en psykiatrisk akutbil som ska åka runt i länet, skriver den lokala tidningen Norran på sin hemsida.

Om projekt kommer genomföras i fler landsting är ännu oklart, men landstingsrådet i Stockholm, Anna Starbrink hoppas i alla fall att PAM ska göras permanent och utvidgas, uppger SVT Stockholm.

Text: Therese Nilsson
Foto: Fredrik Nilsson

Fasta hyreskontrakt till ekonomiskt svaga

I Stockholm inleds nu en ny strategi för att minska antalet bostadslösa i staden. Hemlösa, missbrukare och andra utsatta grupper ska erbjudas individuell prövning för fasta hyreskontrakt, rapporterar Dagens Nyheter.

– Vi tar ett större ansvar, vi vill att alla stockholmare ska ha en möjlighet att bo i sin stad, säger bostadsborgarråd Ann-Margarethe Livh (V) till DN.

Den kommunala stiftelsen Hotellhem, som hanterar de nya kontrakten, har traditionellt bara erbjudit så kallade genomgångslägenheter, i vilka man kunnat bo maximalt sju år.

För vissa boende kvarstår den problematiska situationen efter att tiden i genomgångslägenheten löpt ut. Nu ska dessa personer kunna få en individuell prövning som eventuellt leder till ett fast kontrakt.

– De här lägenheterna ska spridas över staden, vi ska försöka undvika en koncentration i ytterstaden. Utomlands blir man fast i social housing-områden, det här ska vara lägenheter som vem som helst kan bo i, inklusive jag själv, säger Fredrik Jurdell, vd för Hotellhem till DN.

Både förstahandskontrakt via staden och andrahandskontrakt hos privata hyresvärdar ska möjliggöras.

Prövning för förstahandskontrakt inom de allmännyttiga bostadsbolagen är möjlig när så önskas, eftersom bolagen kontrolleras av Stockholms stad. Man hoppas få med även de privata hyresvärdarna ombord, genom att låta stiftelsen Hotellhem stå för kontrakten och hyra ut i andra hand till de behövande.

Enligt DN ämnar kommunen också öka antalet försöks- och träningslägenheter med drygt 1300 enheter under åren 2015 till 2017. Tidigare har andra åtgärder vidtagits.

– Vi har sänkt inkomstkraven i allmännyttan till existensminimum vilket gör att många fler äntligen har möjlighet att få en bostad, säger Ann-Margarethe Livh till DN.

Text: Peter Sundström

En hyllning till boken

656565– Vad läser ni, min prins?
– Ord, ord, ord.
Från Hamlet

När jag arbetade i Stockholm, hade jag en kollega som inte hade läst en enda bok sen han hade gått ut 9:an! Och det var han stolt över!

Istället hade han suttit i publiken på en mängd fåniga TV-program och lyste upp värre än sommarsolen när någon sa att de hade sett honom. När han fick höra att jag inte hade en TV, tyckte han att jag hade ett torftigt liv. Jag skakade bara på huvudet och sa:
– Vi har nog olika definition på vad torftig innebär.

Jag menar, tänk att inte ha känt magin inför en ny, gärna tjock, bok. Vad kommer den att innehålla? Vilka människor eller andra karaktärer kommer jag att möta? Vilka öden kommer att beröra mig? Vilken plats tar den mig till?

Att sitta i favoritstolen/-fåtöljen eller ligga på sängen, lätta ankar och låta sig sväva iväg… Till en annan stad, ett främmande land eller en okänd planet… Hur kan nån vara stolt över att inte ha blivit trollbunden av några magiska bokstäver? Det övergår åtminstone min händelsehorisont.

345345

Bokstäver som skrivs till ord. Ord som byggs till meningar. Meningar som sätts samman till stycken. Stycken som byggs till kapitel. Kapitel som bildar en bok. En bok som bildar, berör och berikar oss, i bästa fall.

Under min uppväxt hade jag nästan inga kompisar, utan böckerna var mina vänner. Varje vecka gick jag till biblioteket med mammas shoppingvagn fylld av lästa böcker och kom hem med en nyfylld vagn med nya och olästa böcker. På den tiden fick barn under sju år bara låna tre böcker i månaden, men jag fick dispens och fick låna hur många jag ville.

Jag läste så gott som allt jag kom över och jag kunde klassificeringsalfabetet som ett rinnande vatten, A – Bok- och biblioteksväsen, B – Allmänt och blandat, C – Religion. Det fanns även andra system.

”Mången bok gör dig klok”, som Tage Danielsson sa. Ta risken och läs en bok av en författare du aldrig hört talas om tidigare. Tänk vilket äventyr som väntar dig! Det var så jag upptäckte Vindens skugga, en magnifik läsupplevelse. Vid det här laget har jag läst den fyra gånger. Och det fantastiska och märkliga är att den inte blir uttjatad. Varje ny omläsning medför att jag upptäcker något jag tidigare har missat. Jag avundas dig som inte läst den tidigare.

Mycket nöje!

Text: Liselotte Frejdig
Foto: Ellen Berner

Vilka är vår kulturskribent Liselotte Frejdigs favoritböcker?
Här nedan följer en lista med några av hennes tips:

Douglas Adams
Liftarens guide till galaxen; världens enda trilogi i fem delar

Ray Bradbury
Invasion på Mars

Arthur C Clarke
2001

Sir Arthur Conan Doyle
Sherlock Holmes (Det finns fyra romaner och femtiosex noveller)

Umberto Eco
Rosens namn och Foucaults pendel

Reginald Hill
Främlingars hus

John Irving
Hotell New Hampshire och Garp och hans värld

Ellery Queen
De tolv julklapparna

J.R.R. Tolkien
Bilbo och Trilogin om Ringen

Carlos Ruiz Zafón
Vindens skugga, Ängelns lek och Himlens fånge

Sven Setterlind – En pionjär inom förebyggande hälsovård

3Sven Setterlind har bland annat arbetat som gymnastiklärare och lektor i hälsopsykologi på dåvarande högskolan i Karlstad. ASP Bladet fick en pratstund med honom och ta del av hans yrkesmässiga resa.

-Jag är född i Säffle men uppväxt i Årjäng. Mina intressen har varit fotografering, friluftsliv och förebyggande hälsovård, säger Sven Setterlind.

Han började studera på Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm och utbildade sig till idrottslärare. Sitt första arbete fick han på Norrstrandsskolan i Karlstad 1964.

Sven blev upprörd när han upptäckte hur många mellanstadieelever som blev befriade från gymnastiken i skolan av skolläkaren på grund av psykiska skäl. När han upptäckte detta kontaktade han skoldirektör Carldén, som 1972 inrättade en konsulenttjänst för honom. Under tiden så läste han vidare i psykologi och pedagogik på distans.

Genom detta fick han igång smågrupper i skolorna och startade specialundervisning i gymnastik, som den förste läraren i Sverige. Han inledde träffarna med avslappning, mental träning och därefter olika redskapsövningar.

– Syftet var att öka självförtroendet samt deras förmåga i idrott och gymnastik, så att de nästa termin kunde delta i den ordinarie undervisningen, fortsätter Sven.

Som konsulent på länsskolnämnden blev han kontaktad av Skolöverstyrelsen vid utformningen av de nya läroplanerna för ämnet Idrott och hälsa. Efter vidareutbildningen fick han anställning som lärare i psykologi och pedagogik vid högskolan i Karlstad.

– Jag startade en undersökning av alla elever i årskurs åtta i Karlstad för att kartlägga de elever som tyckte illa om gymnastikundervisningen. Undersökningen handlade om vad man kan göra för att öka dessa elevers motivation, berättar Sven. Han skrev en fyrabetygs-uppsats om detta och kom på så sätt in på forskarutbildningen i Göteborg.

300 elever var med på specialundersöknigen. Den genomfördes på så sätt att en försöksgrupp och en kontrollgrupp fick cykla på en testcykel i ett maxtest under en viss tid. Man hade två grupper. Det visade sig att gruppen som lärt sig avslappning hade en snabbare återhämtning och kände sig lugnare.

Många elever upplevde bland annat att sömnen förbättrades och att de inte hade huvudvärk så ofta som tidigare, samt att de blev mer koncentrerade i skolan. De flesta eleverna ville också fortsätta med avslappningen efter försöken. Efter Svens forskning, blev avslappning inskriven i läroplanen. Sverige blev då första land i världen med avslappning på skolschemat.

Efter detta kunde han starta sin forskarutbildning om avslappning och stresshantering i skolorna. Det ledde senare till en doktorsexamen i hälsopsykologi.

På Karlstad högskola 1980, startade han de första utbildningarna i Sverige med förebyggande hälsovård, i samarbete med Landstinget i Värmland. Kursen Hälsa, Individ och Samhälle bedrevs i fem år. Sedan ansågs den inte längre intressant för högskolan, varpå han slutade och startade ett eget utbildningsföretag.

Där vidareutbildade han personal inom företagshälsovården i ämnena stresshantering och förebyggande hälsovård, som sedan de kunde erbjuda personalen i sina företag.
Idag är han pensionär sedan länge, och kan äntligen själv slappna av!

Text: Olle Stagnér
Foto: Per Rhönnstad