Ensamkommande flyktingbarn självmedicinerar med heroin

Svenska Dagbladet rapporterar att ett stort antal ensamkommande flyktingbarn missbrukar heroin. I många fall har de blivit bjudna på den första dosen av äldre landsmän som utnyttjar deras psykiska ohälsa som är en följd av flykten till Sverige.

Polis och socialtjänst har slagit larm om ett utbrett narkotikamissbruk bland ensamkommande flyktingbarn. Till Maria ungdoms akutmottagning i Stockholm har det skett en kraftig ökning av uppsökande narkotikaberoende flyktingbarn sedan 2015.

– Under hela förra året hade vi flera ungdomar som sökte hjälp varje dag. En övervägande majoritet är afghanska pojkar eller unga män som missbrukar heroin, säger Mathias Sjöberg, överläkare på Maria ungdomsmottagning.

Många av de ensamkommande barnen och ungdomarna använder narkotika för att döva sin ångest. De mår dåligt och bär på stora trauman både från sina hemländer och under flykten till Sverige.

– De gör ingen klassisk svensk missbrukarkarriär där man börjar med att röka cannabis och sedan successivt tar allt tyngre droger, utan det verkar som om de hoppar över flera steg och börjar med ett avancerat missbruk, oftast rökheroin, på en gång, säger Mathias Sjöberg.

I Stockholmsområdet har missbruket bland ensamkommande flyktingbarn medfört att heroinhandeln, som tidigare till största del varit centrerat till Sergels Torg (plattan), spridit sig till vissa förorter. Polisen i Stockholm har gjort flera tillslag mot bland annat tunnelbanestationerna i Rinkeby och Kista.

– Den bild vi har är att det är ensamkommande flyktingbarn som står för nio av tio fall där vi misstänker heroin, men alltså inte när det gäller andra droger. Det vi kan stå för är att vi har en ny trend att man handlar med heroin i främst Rinkeby och att köparna är ensamkommande, säger Christoffer Bohman, verksamhetsansvarig vid polisen i Järva.

Stockholm är inte ensamt drabbat. Även Göteborg och flyktingboende i Gästrikland och Landskrona rapporterar om ett ökat drogmissbruk.

Text: Ylva Alsterlind

200 psykologer hotar att säga upp sig från BUP

Sveriges Television rapporterar att över 200 psykologer inom barn och ungdomspsykiatrin i Stockholm skrivit på en namnlista där de hotar att säga upp sig. Psykologerna anser att arbetsförhållandena är så dåliga att de hotar patientsäkerheten.

– Vi protesterar framför allt mot den dåliga löneutvecklingen. Många psykologer slutar av den orsaken och det medför stora konsekvenser för de psykologer som arbetar kvar och för de patienter vi möter, säger Cecilia Wänerstam Silfverskiöld psykolog och initiativtagare till löneuppropet till Sveriges Television.

Enligt Psykologtidningen har 67 psykologer på BUP i Stockholm sagt upp sig sedan 2015. I uppropet till ledningen och ansvariga politiker kräver  206 psykologer inom BUP att högre kompetens ska ge högre lön.
– Erfarenhet, kompetens och tjänst återspeglas inte i lönekuvertet, vilket det borde, säger Cecilia Wänerstam Silfverskiöld.

På grund av alltfler vakanser lockar man nyanställda med lika hög lön som de som arbetat länge på samma position, vilket har väckt irritation hos de med lång anställningstid.

– Den höga personalomsättningen kan hota patientsäkerheten. Jag tror att familjer som kommer till BUP kan komma i kläm om de måste träffa ny personal varje gång. Det blir brist på kontinuitet, säger Cecilia Wänerstam Silfverskiöld.

– Vi tar uppropet på stort allvar och ser att vi måste bli bättre på att hålla kvar våra anställda. Vi ska nu se hur vi kan bygga in kompetensutvecklingssteg där lönen påverkas utifrån roller och ansvar, säger Peter Eriksson, verksamhetschef för öppenvården på BUP i Stockholm.

Text: Ylva Alsterlind

Matmissionen vill att ingen ska gå hungrig

Johanna Nordenskjöld är verksamhetschef på Stockholms Stadsmission, och kommenterar till Dagens nyheter öppnandet av en social matbutik i stadsdelen Rågsved.

Meningen med denna sociala butik är att eventuella intäkter går till Stockholms stadsmissions utveckling. Människor som lever i en utsatt situation kan även erbjudas en ökande känsla av egenmakt genom att de nu har möjlighet att köpa mat själv.

Butiken har namnet Matmissionen och kommer även erbjuda arbetsträningsplatser åt 20 personer som står utanför arbetsmarknaden. Affären öppnar upp sina portar den åttonde december 2015.
– Målet är att vi ska sälja 200 ton mat per år. Det finns stor potential i det som slängs, säger Johanna Nordenskjöld till Dagens nyheter.

Matsvinnet som både svenska folket och livsmedelskedjorna ansvarar för uppgår till 65 kilo per person och år. Stockholms Stadsmission bestämde sig att försöka vända på den här trenden genom att öppna matbutiken i Rågsved. Matmissionens sortiment har ett 30 procent lägre pris än normalt men det kan variera. Detta beror på vad butiker och livsmedelsproducenter ser som överskott.

Matmissionen är öppen för alla, men för att få erbjudanden om rabatterade priser behöver du vara medlem i butiken, utufrån att du uppbär någon form av socialt stöd från samhället. Du behöver intyga att du är i en utsatt situation.

Matmissionens mål är att butiken ska ta tillvara på 200 ton mat det första året, från andra livsmedelsförsäljare. På så sätt möjliggör detta de lägre priserna de vill erbjuda sina kunder.

Text: Patrik Eriksson
Foto: Martin Bäckström-Ledin
Källa: Dagens Nyheter, Stockholms Stadsmission

På väg mot bättre psykisk hälsa

I Mars 2015 började en psykiatrisk akutbil användas i Stockholms län. Projektet ska hålla på i två år och det främsta syftet är att förebygga självmord, men enheten tar även hand om människor som befinner sig i annan psykisk akut kris, rapporterar SVT Stockholm.

Bilen, som också kallas PAM (psykiatrisk akutmobilitet), åker på larm som vidarebefordras från SOS Alarm. Detta sker sju dagar i veckan på breda arbetstider, skriver Vårdförbundets tidning på sin hemsida.

Vårdförbundet uppger vidare på sin hemsida att ombord på PAM finns en ambulansförare och två psykiatriska specialistsjuksköterskor. Istället för en bår, finns sittplatser som ska underlätta för ett första samtal.

Tidigare var det polisen som skickades i väg på larm gällande akut psykisk ohälsa. Björn Cewenhielm är tillförordnad chef på regionsledningscentralen på Stockholmspolisen och han säger till Sveriges Radio P4 Stockholm att den psykiatriska akutbilen varit avlastande för polisen i många fall.

– Vi kanske hade varit enda resursen på plats som hade kunnat följa med patienten, eller den omhändertagna, till någon typ av mottagning och sedan skulle hon eller han kanske slussas vidare och till slut hamna rätt, säger han till P4.

Samarbetet ett steg framåt
Från mars till och med augusti har PAM och polisen åkt på över 500 larm tillsammans, men polisen har i många fall kunnat lämna platsen i ett tidigt skede. Mottagandet har varit positivt även från andra involverade.

– Det har gått jättebra. Vi har fått positiv respons både från dem vi möter ute, personer som mår akut dåligt, men även från ambulanspersonal och räddningstjänst, säger räddningschefen och en av ledarna för PAM-projektet Mikael Carlsson till Sveriges radio P4 Stockholm. Han fortsätter:

– En stor skillnad som vi ser är avstigmatiseringen av psykisk ohälsa. Som det har varit tidigare och fortfarande är; mår du akut psykiskt dåligt så blir du ofta hämtad av polis, och det kan vara jättejobbigt. Du är ingen brottsling för att du mår psykiskt dåligt, säger han till P4.

Inspirerade av PAM-enheten i Stockholm har även ett antal folkpartister i Västerbottens läns landsting föreslagit en psykiatrisk akutbil som ska åka runt i länet, skriver den lokala tidningen Norran på sin hemsida.

Om projekt kommer genomföras i fler landsting är ännu oklart, men landstingsrådet i Stockholm, Anna Starbrink hoppas i alla fall att PAM ska göras permanent och utvidgas, uppger SVT Stockholm.

Text: Therese Nilsson
Foto: Fredrik Nilsson