Etikettarkiv: Stockholm

Fasta hyreskontrakt till ekonomiskt svaga

I Stockholm inleds nu en ny strategi för att minska antalet bostadslösa i staden. Hemlösa, missbrukare och andra utsatta grupper ska erbjudas individuell prövning för fasta hyreskontrakt, rapporterar Dagens Nyheter.

– Vi tar ett större ansvar, vi vill att alla stockholmare ska ha en möjlighet att bo i sin stad, säger bostadsborgarråd Ann-Margarethe Livh (V) till DN.

Den kommunala stiftelsen Hotellhem, som hanterar de nya kontrakten, har traditionellt bara erbjudit så kallade genomgångslägenheter, i vilka man kunnat bo maximalt sju år.

För vissa boende kvarstår den problematiska situationen efter att tiden i genomgångslägenheten löpt ut. Nu ska dessa personer kunna få en individuell prövning som eventuellt leder till ett fast kontrakt.

– De här lägenheterna ska spridas över staden, vi ska försöka undvika en koncentration i ytterstaden. Utomlands blir man fast i social housing-områden, det här ska vara lägenheter som vem som helst kan bo i, inklusive jag själv, säger Fredrik Jurdell, vd för Hotellhem till DN.

Både förstahandskontrakt via staden och andrahandskontrakt hos privata hyresvärdar ska möjliggöras.

Prövning för förstahandskontrakt inom de allmännyttiga bostadsbolagen är möjlig när så önskas, eftersom bolagen kontrolleras av Stockholms stad. Man hoppas få med även de privata hyresvärdarna ombord, genom att låta stiftelsen Hotellhem stå för kontrakten och hyra ut i andra hand till de behövande.

Enligt DN ämnar kommunen också öka antalet försöks- och träningslägenheter med drygt 1300 enheter under åren 2015 till 2017. Tidigare har andra åtgärder vidtagits.

– Vi har sänkt inkomstkraven i allmännyttan till existensminimum vilket gör att många fler äntligen har möjlighet att få en bostad, säger Ann-Margarethe Livh till DN.

Text: Peter Sundström

En hyllning till boken

656565– Vad läser ni, min prins?
– Ord, ord, ord.
Från Hamlet

När jag arbetade i Stockholm, hade jag en kollega som inte hade läst en enda bok sen han hade gått ut 9:an! Och det var han stolt över!

Istället hade han suttit i publiken på en mängd fåniga TV-program och lyste upp värre än sommarsolen när någon sa att de hade sett honom. När han fick höra att jag inte hade en TV, tyckte han att jag hade ett torftigt liv. Jag skakade bara på huvudet och sa:
– Vi har nog olika definition på vad torftig innebär.

Jag menar, tänk att inte ha känt magin inför en ny, gärna tjock, bok. Vad kommer den att innehålla? Vilka människor eller andra karaktärer kommer jag att möta? Vilka öden kommer att beröra mig? Vilken plats tar den mig till?

Att sitta i favoritstolen/-fåtöljen eller ligga på sängen, lätta ankar och låta sig sväva iväg… Till en annan stad, ett främmande land eller en okänd planet… Hur kan nån vara stolt över att inte ha blivit trollbunden av några magiska bokstäver? Det övergår åtminstone min händelsehorisont.

345345

Bokstäver som skrivs till ord. Ord som byggs till meningar. Meningar som sätts samman till stycken. Stycken som byggs till kapitel. Kapitel som bildar en bok. En bok som bildar, berör och berikar oss, i bästa fall.

Under min uppväxt hade jag nästan inga kompisar, utan böckerna var mina vänner. Varje vecka gick jag till biblioteket med mammas shoppingvagn fylld av lästa böcker och kom hem med en nyfylld vagn med nya och olästa böcker. På den tiden fick barn under sju år bara låna tre böcker i månaden, men jag fick dispens och fick låna hur många jag ville.

Jag läste så gott som allt jag kom över och jag kunde klassificeringsalfabetet som ett rinnande vatten, A – Bok- och biblioteksväsen, B – Allmänt och blandat, C – Religion. Det fanns även andra system.

”Mången bok gör dig klok”, som Tage Danielsson sa. Ta risken och läs en bok av en författare du aldrig hört talas om tidigare. Tänk vilket äventyr som väntar dig! Det var så jag upptäckte Vindens skugga, en magnifik läsupplevelse. Vid det här laget har jag läst den fyra gånger. Och det fantastiska och märkliga är att den inte blir uttjatad. Varje ny omläsning medför att jag upptäcker något jag tidigare har missat. Jag avundas dig som inte läst den tidigare.

Mycket nöje!

Text: Liselotte Frejdig
Foto: Ellen Berner

Vilka är vår kulturskribent Liselotte Frejdigs favoritböcker?
Här nedan följer en lista med några av hennes tips:

Douglas Adams
Liftarens guide till galaxen; världens enda trilogi i fem delar

Ray Bradbury
Invasion på Mars

Arthur C Clarke
2001

Sir Arthur Conan Doyle
Sherlock Holmes (Det finns fyra romaner och femtiosex noveller)

Umberto Eco
Rosens namn och Foucaults pendel

Reginald Hill
Främlingars hus

John Irving
Hotell New Hampshire och Garp och hans värld

Ellery Queen
De tolv julklapparna

J.R.R. Tolkien
Bilbo och Trilogin om Ringen

Carlos Ruiz Zafón
Vindens skugga, Ängelns lek och Himlens fånge

Sven Setterlind – En pionjär inom förebyggande hälsovård

3Sven Setterlind har bland annat arbetat som gymnastiklärare och lektor i hälsopsykologi på dåvarande högskolan i Karlstad. ASP Bladet fick en pratstund med honom och ta del av hans yrkesmässiga resa.

-Jag är född i Säffle men uppväxt i Årjäng. Mina intressen har varit fotografering, friluftsliv och förebyggande hälsovård, säger Sven Setterlind.

Han började studera på Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm och utbildade sig till idrottslärare. Sitt första arbete fick han på Norrstrandsskolan i Karlstad 1964.

Sven blev upprörd när han upptäckte hur många mellanstadieelever som blev befriade från gymnastiken i skolan av skolläkaren på grund av psykiska skäl. När han upptäckte detta kontaktade han skoldirektör Carldén, som 1972 inrättade en konsulenttjänst för honom. Under tiden så läste han vidare i psykologi och pedagogik på distans.

Genom detta fick han igång smågrupper i skolorna och startade specialundervisning i gymnastik, som den förste läraren i Sverige. Han inledde träffarna med avslappning, mental träning och därefter olika redskapsövningar.

– Syftet var att öka självförtroendet samt deras förmåga i idrott och gymnastik, så att de nästa termin kunde delta i den ordinarie undervisningen, fortsätter Sven.

Som konsulent på länsskolnämnden blev han kontaktad av Skolöverstyrelsen vid utformningen av de nya läroplanerna för ämnet Idrott och hälsa. Efter vidareutbildningen fick han anställning som lärare i psykologi och pedagogik vid högskolan i Karlstad.

– Jag startade en undersökning av alla elever i årskurs åtta i Karlstad för att kartlägga de elever som tyckte illa om gymnastikundervisningen. Undersökningen handlade om vad man kan göra för att öka dessa elevers motivation, berättar Sven. Han skrev en fyrabetygs-uppsats om detta och kom på så sätt in på forskarutbildningen i Göteborg.

300 elever var med på specialundersöknigen. Den genomfördes på så sätt att en försöksgrupp och en kontrollgrupp fick cykla på en testcykel i ett maxtest under en viss tid. Man hade två grupper. Det visade sig att gruppen som lärt sig avslappning hade en snabbare återhämtning och kände sig lugnare.

Många elever upplevde bland annat att sömnen förbättrades och att de inte hade huvudvärk så ofta som tidigare, samt att de blev mer koncentrerade i skolan. De flesta eleverna ville också fortsätta med avslappningen efter försöken. Efter Svens forskning, blev avslappning inskriven i läroplanen. Sverige blev då första land i världen med avslappning på skolschemat.

Efter detta kunde han starta sin forskarutbildning om avslappning och stresshantering i skolorna. Det ledde senare till en doktorsexamen i hälsopsykologi.

På Karlstad högskola 1980, startade han de första utbildningarna i Sverige med förebyggande hälsovård, i samarbete med Landstinget i Värmland. Kursen Hälsa, Individ och Samhälle bedrevs i fem år. Sedan ansågs den inte längre intressant för högskolan, varpå han slutade och startade ett eget utbildningsföretag.

Där vidareutbildade han personal inom företagshälsovården i ämnena stresshantering och förebyggande hälsovård, som sedan de kunde erbjuda personalen i sina företag.
Idag är han pensionär sedan länge, och kan äntligen själv slappna av!

Text: Olle Stagnér
Foto: Per Rhönnstad

Volontärsbyrån

qqfsawi403bedbm4ddhtpg(1)Volontärsbyrån startades år 2002 av Amelie Silferstolpe. Verksamheten finansieras genom samarbeten och projektbidrag från stiftelser, företag, ideella organisationer och kommuner. Deras affärsidé är att förmedla ideella, alltså oavlönade, uppdrag hos företag och organisationer samt ge stöd och utbildning till ideella organisationer i att leda, rekrytera och motivera frivilliga.

På sin hemsida skriver Volontärsbyrån:
”Det är viktigt att frivilligt engagemang utgår från individens egen vilja och inte baseras på tvång eller plikt, eller att det är en förutsättning för exempelvis betyg eller bidrag.”

Volontärsbyrån finns runt hela Sverige, med högkvarter i Stockholm, men annonserar sällan i pressen. I stället förlitar de sig på att volontärerna berättar om sina uppdragsgivare, både företaget, föreningen, eller var de befinner sig och deras verksamhet, för vänner och bekanta.

Både företag och volontärer hör av sig till Volontärsbyrån, dels för att få volontärer och dels för att bli volontärer. I hela Sverige arbetar cirka 500 volontärer varje dag, enligt byråns egen statistik. Många vill bli volontärer och tjänstgöra utomlands, men de förmedlar inte den sortens kontakter. Tanken är att det inte ska kosta något att vara volontär eller att volontären förlorar pengar, vilket hon eller han riskerar att göra vid ett utlandsuppdrag.

Många hoppar in som volontärer när de är föräldralediga, studerar, vid sidan av ett vanligt arbete eller medan de söker ett annat arbete.

Enligt presstaleskvinnan Vanja Höglund går nyrekryteringen mindre bra och hon säger på hemsidan: ”Det är svårt att hitta nya volontärer, utan vi får förlita oss på att gamla volontärer talar om för andra intresserade att vi finns.”

Ett annat alternativ är att företagen, föreningarna och organisationerna annonserar efter volontärer, samtidigt som de försöker rekrytera frivilliga. Arbetsförmedlingen är sällan inkopplad, eftersom det rör sig om en oavlönad verksamhet och inget direkt arbete med lön.

Text: Liselotte Frejdig
Foto: Volontärsbyrån