Etikettarkiv: stress

App mot psykisk ohälsa

Att söka hjälp mot ångest, stress och depression är fortfarande skambelagt för många. Nyhetssajten Breakit rapporterar om Sveriges första app mot psykisk ohälsa som erbjuder anonymt samtalsstöd utan väntetid.

Bluecall heter appen som tagits fram av de tre kompisarna Caroline Röden, Lisa Löfgren och Charlotte Sparre. Tjejerna upplevde under sin studietid, som många andra i deras omgivning, ångest, stress och annan psykisk ohälsa.

– Problemet finns inte bara bland studenter utan även i arbetslivet. Psykisk ohälsa leder många gånger till utbrändhet för att det är så krångligt, tidskrävande samt fortfarande lite tabustämplat att söka hjälp, säger Caroline Röden till nyhetssajten breakit.se.

Två nivåer
Appen Bluecall finns tillgänglig i två nivåer. I den första kostnadsfria nivån kan man ringa och prata med en volontär. Det är en person som har livserfarenhet och frivilligt ställer upp för att hjälpa och stötta andra. Appens andra nivå erbjuder, mot en avgift, samtal med en mentor som har utbildning i psykologi och samtalsstöd.

Fördelen med appen är bland annat tillgängligheten och den korta väntetiden.

– På många ställen är vårdköerna otroligt långa och att gå till en privat psykolog kan kosta hur mycket som helst. Med vår app får man hjälp direkt och prissättningen gör att fler får råd, förklarar Carolina Röden.

Vill växa globalt
Idag har appen cirka 400 registrerade användare och 300 förtecknade stödpersoner. Bluecall har målet att växa, främst i Sverige men även utomlands eftersom psykisk ohälsa är ett globalt problem.

– Att söka hjälp för psykisk ohälsa är fortfarande tabubelagt för många. Det vill vi ta bort genom appen och istället känna sig stolt som användare med viljan att bli sitt bästa jag, avslutar Carolina.

Text: Ylva Alsterlind
Illustration: Maria Lundby-Bohlin

Första linjen har fått pris för sitt samarbete med ungdomar!

Första linjen

Första linjen är ett samarbete mellan landstinget och kommunerna Karlstad, Hammarö, Grums, Forshaga och Kil. Verksamheten har tilldelats den nationella utmärkelsen Psynkpriset 2016 i kategorin samverkan. Priset ges för förtjänstfulla insatser kring barn och ungas psykiska hälsa.

ASP Bladet har pratat med Christina Sand som är avdelningschef för Första linjen. Verksamheten finns till för barn och unga mellan 6-20 år och syftar till att så tidigt som möjligt erbjuda hjälp och stöd till de som har av olika anledningar lindring till måttlig psykisk ohälsa. På mottagningen arbetar två psykologer, fem socionomer, en sjuksköterska, en administratör samt avdelningschef.

– Det här är ju ett samarbete mellan kommun och landsting och att vi i personalen har så olika kompetens gör att vi har större möjligheter att ringa in problemet och ge de unga samt deras familjer den hjälp de behöver och vill ha, säger Christina

Under de snart två år som mottagningen funnits har cirka 1 200 barn och ungdomar sökt hjälp via Första linjen. Christina Sand berättar att det är nästan lika många pojkar som flickor som vill ha hjälp och att det de flesta sökande är mellan 16-19 år.

– Ångest, nedstämdhet, oro och stress är de vanligaste problemen. Många av de negativa känslorna och tankarna är kopplat till skolsituationen, berättar Christina.

Pris för samverkan
Verksamheten fick 2016 utmärkelsen Psynkpriset för sin samverkan med unga. Priset instiftades 2010 och i kategorin samverkan utdelas utmärkelsen till konkreta exempel eller verksamheter där samverkan bidragit till praktisk nytta för barn och ungas psykiska hälsa.Christina anser att de hade aldrig kunnat starta denna typ av verksamhet utan ett samarbete med unga.

– De ser saker ur sitt perspektiv och hjälper oss att sätta fokus på vad som är viktigt för dem. Den här verksamheten bygger ju på att barn och unga ska tycka att det är lätt att få kontakt och hjälp. Då måste det finnas kontaktvägar och en miljö som barn och unga känner sig bekväma i.

Christina berättar att ungdomsgruppen bland annat har varit med och färgsatt mottagningen. De unga har uttryckt ett behov av att personalen ska kunna tillhandahålla självhjälp. ”Vad kan jag själv göra för att må bättre?” De tycker även att skolan bör ta upp ämnet psykisk ohälsa i mycket större utsträckning. Ungdomarna har också haft önskemål på en webapplikation för att kunna kontakta och boka en tid hos Första linjen. En sådan app är i princip klar och Christina tror att den kommer sättas i drift efter sommaren.

– Många barn och unga känner sig inte bekväma med att prata i telefon eller anpassa sig efter telefontider, menar Christina.

I applikationen kommer det att finnas skrivfält och man kommer även kunna använda sig av emoji-symboler om man tycker det är svårt att formulera sina besvär i ord. Det kommer också att finnas kryssalternativ för att på ett enkelt sätt förmedla sitt mående samt behov av hjälp.

Kontakt
Första linjens lokaler ligger på Drottninggatan 1B i Karlstad och har öppet dagligen. Man kan också sms:a på 070-244 95 11 eller mejla forstalinjen@liv.se. På http://www.liv.se finns ytterligare information.

Text: Ylva Alsterlind
Foto: Första linjen

Stress och psykisk ohälsa allt vanligare hos män

stress-illustration

Sveriges Radio P4 rapporterar att allt fler män upplever stress och psykiska besvär på grund av jobbet. Samtidigt är stressbesvär på jobbet nästan dubbelt så vanligt bland kvinnor. De fysiska besvären minskar medan de psykiska blir allt vanligare.

Arbetsmiljöverket har på uppdrag av Statistiska Centralbyrån (SCB) genomfört en telefonundersökning på 15 000 personer om hur de upplever arbetsrelaterade besvär. Resultatet visar att mer än var femte person (motsvarande en miljon invånare) som är sysselsatt har arbetsrelaterade psykiska eller fysiska besvär. Personer som arbetar inom vård och omsorg, sociala tjänster och utbildning står för den högsta andelen av arbetsrelaterade besvär.

Det är fortfarande vanligare att kvinnor har arbetsrelaterade problem men andelen av män har under de senaste åren stadigt ökat.

– Det har visat sig att också män som arbetar under samma villkor; såsom hög arbetsbelastning, brister på resurser, ohälsosamma arbetstider och kränkande särbehandling, drabbas i samma utsträckning som kvinnor, säger Erna Zelmin-Ekenhem, generaldirektör på Arbetsmiljöverket, i ett pressmeddelande.

Sömnproblem, ångest och depression
De vanligaste problemen bland kvinnor är sömnproblem, oro, ångest, depression och andra psykiska besvär. Bland männen är det problem med ryggen som är mest förekommande och därefter oro, ångest, depression och andra psykiska besvär.

– För att kunna angripa arbetsrelaterad psykisk påfrestning, oavsett kön, behöver arbetsgivare arbeta förebyggande, på samma sätt som man gör med den fysiska belastningen. Orsakerna finns oftast i hur arbetet är organiserat och i det sociala samspelet på jobbet, säger Erna Zelmin-Ekenhem.

Text: Ylva Alsterlind
Illustration: Martin Bäckström-Ledin

Mindre stress för lesbiska föräldrar

venus5Barnmorskan och doktor Catrine Borneskog vid Uppsala universitet presenterade en avhandling i mitten av december. Där redovisar hon resultat från 165 lesbiska par och 151 heterosexuella par. Resultatet visar att de lesbiska paren både är min­dre stressade och mer nöjda.

Lisa Ljuslin och Jennie Stålfors fick en son för en tid sedan. För P3 Nyheter på Sveriges Radio berättar de, att de tror att IVF-behandlingen är mer påfrestande för heteroföräldrar.
– Vi visste ju om att vi inte kunde få barn på vanligt sätt. He­teropar måste ju försöka själva först. Det känns säkert som ett nederlag varje månad tjejen får sin mens och inget barn växer i magen, säger de till P3 Nyheter.

– Det går att se på de långa och stora mätningarna att lesbiska par har ett bättre resultat jämfört med heterosexuella par, berättar Catrine Borneskog, också hon för P3 Nyheter.
I sin avhandling har hon tittat närmare på symptomen, ångest och depression. De har även mätt stressen hos föräldrarna och resultatet visar alltså att de lesbiska paren är mer tillfreds med sin situation.

– Det är givetvis spekulationer, men jag tror att de tänker igenom hela familjebilden på ett annat sätt, fortsätter hon. Det ökar möjligheten till i att lugn och ro skapar rutiner som gör att de är mer förberedda att bli föräldrar, avslutar hon för Sveriges Radio.

Text: Liselotte Frejdig
Illustration: Robert Halvarsson

Har ni tänkt på hur stor roll tiden har numera?

”Det går i vår tid en sällsam fläkt

Denna fläkt kallas allmänt för jäkt

Det hörs & sägs allt oftare: Jag har inte tid

Och borta är.. en stund av frid”

                                                                                       – Okänd

På många busshållplatser finns det skyltar som talar om hur lång tid det är kvar innan bussen kommer. Buss 7 kommer om 7 minuter.

Många matvaror har bäst före datum Och tid! På min müsli står det: Bäst före 13-09-08 12.34.56 Skulle min müsli bli oätbar från en sekund till en annan? Bladder och trams! Det vägrar jag att tro på! Datum kan jag förstå, men varför klockslag, in till sekunden närmast?

Samma sak med kassakvitton. Tidigare stod det bara datum, timme och minut, men nu ska sekunden också finnas med. Till vilken nytta? Datum och klockslag må vara hänt, till exempel om en vara ska reklameras, eller för garantins skull. Men, än en gång, går garantin ut från en sekund till en annan?

I Stockholm går en gång mellan pendeltåget och tunnelbanan. Många springer där, eller går fort. Om ni, likt undertecknad, GÅR där, får du garanterat många märkliga blickar från de andra resenärerna. Inser de inte att det går fler tåg/tunnelbanor. Ofta är turtätheten 15 respektive 10 minuter. Detta fenomen brukar kallas för stress. Men. stress måste inte vara att springa efter tåg, tunnelbanan eller bussar.

Till exempel kan jag berätta en liten anekdot. När jag var i Rom 1991 med min katolska församling sprang de flesta medresenärerna efter bussen, och Pater Klaus sa till mig: Liselotte, den som aldrig sprungit efter en buss, har aldrig levt. Så, för en gångs skull, sprang jag efter bussen.

Det finns även något som kallas negativ stress. Det innebär att du sitter, eller står, till synes utan att vara stressad. Men, tandläkaren, gynekologen, allmänläkare etc. väntar. Har du då, likt mig, tandläkarskräck, så är det en olidlig väntan. Jag/du jagar upp dig för det som ska komma. Vi vet att det är en plåga vi inte kommer undan och det jagar upp oss.

Men, till vardags, försöker jag leva utan stress. Jag har mediterat sedan 1981 och det är ett sätt att ladda mina inre batterier. Det finns olika former av meditation och jag har för min egen del hittat Zen. Ja, det är den med kluriga koaner (vilket fungerar ungefär som gåtor). Exempel på ett par koaner kan vara som följer: Hur såg ditt ansikte ut innan du föddes? Hur låter ljudet av en hand som applåderar? Har en hund Buddha-natur eller inte? Oavsett om du svarar Ja eller Nej, förlorar du din egen Buddha-natur. Eller min personliga favorit: Hur kan en ko föda en kalv på toppen av en flaggstång?

I vår alltmer desperata jakt på att spara några minuter, kanske till och med sekunder, förlorar vi ändå till slut. Jag vet inte om läsaren är bekant med Fritiof ”Piraten” Nilsson. Hans gravsten har texten:

”Här under är askan av en man som hade vanan att skjuta allt till morgondagen. Dock bättrades han på sitt yttersta och dog verkligen den 31 jan. 1972.”

Så, stressa/jäkta mindre, så lever du troligtvis längre.

Text: Liselotte Frejdig

Illustration: Maria Lundby Bohlin

Vad ska man göra för att sova bra?

Vi har nog alla upplevt hur det är att inte kunna somna på kvällen. Ju längre vi ligger och vrider oss, desto mer vakna blir vi, i synnerhet om vi vet att vi måste gå upp tidigt och vara pigga dagen efter.

Sömnproblem kan vara tillfälliga eller långvariga. Ofta kan vi få svårt att somna om vi är stressade eller bekymrade över någonting. Sömnproblem är vanligare hos kvinnor än hos män. Var tredje svenska har sömnproblem i perioder. Om man har långa svåra sömnproblem, minst varannan natt i en månad, bör man höra av sig till en läkare.

Kroppen behöver sömn

I genomsnitt behöver en vuxen person sju timmars sömn per natt, men det varierar. Äldre personer behöver ofta mindre och barn mer än sju timmars sömn för att kunna fungera i vardagen. Både kroppen och hjärnan behöver sömn för att fungera. Hjärnan är visserligen aldrig avslagen, men under natten får den mindre nya intryck och har således möjlighet att sortera allt den upplevt under dagen. Om man har haft en kort natt så kan man ta igen den förlorade sömnen med en djupare sömn natten efter, utan att nödvändigtvis behöva sova längre i tid.

Sömnsvårigheter är mer frekvent under perioder av stress och problem och är vanligt under perioder av depression och ångest. Vårdguiden ger tips på när man bör söka vård: om du vaknar minst tre gånger per natt under en längre tid, om du ofta vaknar för tidigt på morgnarna, om du vaknar tidigt med ångestkänslor och känner dig deppig, om du ofta är mycket trött under dagarna eller om du har problem med snarkning och någon i din omgivning noterat andningsuppehåll.

Under perioder av stress –­ positiv och negativ – går kroppen upp i varv och då är det klart att man får svårare att somna. Då är det viktigt att rensa i kalendern och försöka få tid för återhämtning. I extrema fall av sömnlöshet kan man få hallucinationer och hos personer med bipolär sjukdom kan den vara en varningssignal för att en mani är på väg. Det är då viktigt att få sömnen att fungera för att mota mani eller psykos. Hos de flesta fungerar det dock som vanligt och man somnar så småningom.

Fasta rutiner hjälper

För att underlätta sömn kan man mörklägga sitt sovrum, lufta ur rummet ordentligt så det blir lite kyligare och bra med syre. Man bör varva ner ett par timmar före man ska sova, vad som fungerar kan vara olika för olika personer. Man kan sitta i en skön fåtölj och läsa en bok, dämpa belysningen och ha stearinljus eller lyssna på musik man tycker och om blir lugn av. Man kan gärna gå en promenad före man ska lägga sig. En banan, eller varm mjölk tycker en del fungerar. Undvik kaffe, te, kakao, cola eller andra uppiggande ämnen.

Ett tyst och mörkt rum är bra. Sängen ska vara skön: vissa föredrar en mjukare och andra en hårdare säng. Om du har insomningssvårigheter kan det bero på att man sovit under dagen. Om du somnar på kvällen så är en tupplur på dagen okej. Har du inte somnat på ca 30 minuter så kan du stiga upp och göra någonting annat tills du blir trött igen, men tänd helst inte lamporna, för då kan du bli mera vaken. Lägg dig då du blir trött. Somnar du fortfarande inte inom en halvtimme, så gör om proceduren. Ha fasta rutiner: lägg dig och gå upp samma tider varje dag, då vänjer sig kroppen att ”nu ska jag sova snart”.

Om gör-det-självtipsen inte är tillräckliga, så kan man prova insomnings- eller sömntabletter. Insomningstabletter fungerar bäst för dem som har svårt att somna på kvällen. De ”försvinner” under natten, ofta känner man inte av dem på morgonen. Sömntabletter däremot verkar hela natten och hindrar att man vaknar upp flera gånger (och inte kan somna om). Om man inte somnar på grund av oro eller ångest, så kan lugnande mediciner hjälpa. Det finns mediciner som inte är beroendeframkallande. De som kan vara beroendeframkallande bör man använda under en kort tid, alternativt göra uppehåll i perioder.

Är du orolig inför morgondagen kan du skriva upp orostankarna på ett papper. Är det någonting att oroa sig över? Lägg ner tankarna och acceptera att just nu så kan du inte göra någonting. Undvik att äta eller titta på TV i sängen. Gör du det kopplar kroppen in sig på att man ska sova och lugnar naturligt ner sig, vilket rubbar sömnrytmen. Sängen bör användas bara för att sova i, för natten är din egen tid. 

Text  & illustration: Maria Lundby Bohlin

Lämna mig inte – jag är så ensam

Stabil instabilitet är en bra sammanfattning om vad borderline personlighetsstörning karakteriseras av. Personerna kan vara utåtagerande och oberäkneliga med ett stökigt beteende. Men också väldigt kärleksfulla och varma.

Borderline är inte en sjukdom utan en personlighetsstörning. En personlighetsstörning är när din personlighet så kraftigt avviker från normen att du får problem i vardagen. Diagnosen ställs inte före personen är 18 år eller äldre, då personligheten formas i ungdomsåren. Borderline börjar ofta i tonåren eller i tidig vuxen ålder, men man kan bli frisk från det och avdiagnosticeras.

Borderline betyder gränsland och omnämns ibland som området mellan lättare och svårare psykiska problem. Namnet borderline började användas tidigt 1900-tal och trots att man inte längre räknar det som ett tillstånd i gränsen mellan neuros och psykos, så har namnet behållits i diagnosmanualen DSM-IV. I den andra manualen, ICD-10, kallas diagnosen Emotionell instabil identitetsstörning.

Borderlinepersonen är splittrad, hon vill ha kärlek, vilken är snabb och stormande med lika snabba avslut med skarp nedvärdering. Hon klarar ofta inte av att vara i ett längre förhållande, i hennes rädsla att bli övergiven kan partnern kvävas av överdriven kärlek. Hon missförstås ofta och kan uppfattas som manipulativ och överdrivande. Jag skriver hon, då tre gånger fler kvinnor än män diagnostiseras med borderline. Borderlinepersonen har en svartvit syn på omvärlden och personer kring henne, hon ömsom älskar andra med mycket värme och ömsom hatar hon dem, vilket försvårar både sociala kontakter och en stabil terapeutisk relation.

Klicka på bilden för att se den i naturlig storlek
Klicka på bilden för att se den i naturlig storlek

Självskadebeteende  Det som kanske mest brukar förknippas med borderline är självskadebeteende, alltså att exempelvis skära, rispa eller bränna sig själv, utsätta sig för riskfyllda situationer, uppvisa suicidala gester, alltså beteenden som personen garanterat inte kan dö utav, till exempel strypa sig med en strumpa, som kan vara ett symboliskt självmordsförsök. Personen kan även hota med självmord: ”får jag inte en ny dator så tar jag livet utav mig”, vilket gör att de kan uppfattas som manipulativa.

Självskadebeteendet har många orsaker, t.ex. att bli lugn, att komma ur sitt disassociativa tillstånd eller att bestraffa sig själv. Man kan också göra det för att förflytta en svårhanterlig psykisk smärta till en mer hanterlig fysisk smärta. Det är svårt för en person som inte skadar sig att förstå den enorma ångest som ligger bakom beteendet.

Borderlinepersoner upptar mycket tid och resurser inom vården. 10-20% av dem med borderline dör som resultat av självmord, om den är kombinerad med missbruk är risken ännu högre. 1-2% av befolkningen har borderline och en av fyra av dem som är inlagda på psykiatriska vårdavdelningar har diagnosen. De självskadande beteendena kan vara impulsiva, eller komma i korta perioder av nedstämdhet, irritabilitet och/eller ångest, några som hos borderlinepersonen, till skillnad från den med bipolärt syndrom, kommer i korta intensiva perioder om några timmar till några få dagar. Karakteristiskt är även den kroniska tomhetskänslan som är kvar trots alla utsvävningar.

Vid stress eller kriser kan hon få paranoida tankegångar och dissociation, där personen kan få ett tillfälligt sammanbrott. Man får svårt att skilja på jaget och omgivningen, minnet, medvetandet och tänkandet. Personen är mycket instabil i humör med snabba stormande affektutbrott, som kan te sig oförståeliga för andra som inte alltid förstår vad som triggat situationen. Personen kan explodera plötsligt av ilska och ha svårt att kontrollera sig i ilskan, vilket kan leda till upprepade slagsmål.

Hon är impulsiv och svajande i sin självbild, vilket kan leda till ogenomtänkta relationer och sexuella kontakter. Hon kan även ha instabil och impulsiv identitetskänsla, vilket gör att hon snabbt kan skifta mellan intressen, stilar och grundläggande åsikter. Exempelvis kan detta ta sitt uttryck i vårdslöshet i trafiken, användande av droger, hetsätande, att kasta saker i väggen och utsvävande shoppingbeteende, med problem med den personliga ekonomin som följd. Personerna har ofta djupa självantaganden, till exempel att hon inte är bra eller förtjänar att älskas, de är också väldigt känsliga, minsta sak kan krackelera hela deras värld.

Borderline kan ofta innebära en samsjuklighet med social fobi, depression, panikångest, bipolär, ADHD och allvarliga depressioner. Det finns ingen medicin specifikt mot borderline, men det finns för enskilda symtom, där lugnande, antidepressiva och/eller neuroleptika kan användas. Det finns en terapi, dialektisk beteendeterapi (DBT) som används framgångsrikt, som är speciellt framtagen för borderline, där personerna får lära sig konkret hur de kan hantera känslor, någonting som är bra, då de har svårt att förvandla intellektuella idéer till verklighet.

Text & illustration: Maria Lundby Bohlin