Palestinasjalar für Alles!

De flesta har varit rebelliska som unga. En del har klätt sig i olika attribut såsom rakat huvud, platåskor eller långt hår. Olika subkulturer har olika attribut och vissa av dem kommer jag skriva om i denna artikel, framför allt om palestinasjalen.

Ett plagg som mer och mer har blivit ett mode är den så kallade Palestinasjalen. Från att ha varit ett praktiskt plagg i ökenområden där den använts, och fortfarande används, för att skydda ansiktet mot stark sol och sand, har den i Sverige gått från att vara Palestinarörelsens symbol, sittande kring vänsterungdomars och punkares halsar, till att bli en modeacessoar som kan ses på de flesta, oavsett politisk läggning. Det speciella mönstret kommer från Mesopotamien där det skulle likna fiskenät eller säd.

Sjalen är känd under flera namn; på arabiska keffiyeh eller yasmak (från turkiska ordet för ”knuten sak”), ghutrah, hattah eller mashadah, och den kan bäras på många olika sätt, som turban eller som halsduk och den kan vikas på många olika sätt, oftast med triangelformen som utgångspunkt.

Keffiyehs som är helvita är vanligast vid Persiska viken och är uteslutande i Kuwait och Bahrain. Den svartvita är en symbol på palestinsk härkomst. De rödvita finns i Palestina och något mer i Somalia, men är vanligast i Jordanien, där den använts av beduiner i århundraden.

Inom militären brukar sjalarna kallas shemaghs efter det liknande arabiska ordet. De militära sjalarna är ofta gröna eller beigt ökenfärgade med svarta mönster hos de soldater som arbetat i till exempel Irak och Afghanistan. Den israeliska försvarsmakten, IDF, använder grönsvarta shemaghs, något som lett till att den kan tolkas politiskt som proisraelisk. Den används också för att torka bort svett och damm, eller som en fälthandduk.

Keffiyehn användes som huvudplagg av palestinska bönder och den blev en symbol för palestinsk nationalism under arabrevolten på 30-talet. Palestinska motståndsrörelsen och Yassir Arafat gjorde sjalen spridd på 60-talet. Arafat använde sjalen som huvudbonad på sitt speciella sätt, han hade mycket sällan någon annan huvudbonad. Han hade keffiyehn över höger axel så tygbiten liknade de ansedda palestinska gränserna.

Inom vissa subkulturer har man tagit fram egna betydelser på färgerna på sjalen, exempel; svartvit för anarkism (eller Fatah), rödvit för kommunism (Hamas, historiskt PFLP och vänstergrupper), grönvit för veganism och lilavit för feminism. Man ska dock inte övertolka färgernas betydelser, palestinier bär olika färger även utan politisk baktanke.

Leila Khaled, en medlem av Folkfronten för Palestinas befrielses väpnade gren bar en keffiyeh på så sätt som muslimska kvinnor bär en hijab över huvud och axlar. Detta kan ses som en feministisk aktion, då palestinasjalen har förknippats med arabisk maskulinitet.

PENTAKEL

En annan subkulturell symbol är pentagrammet. En femuddig stjärna gjord av fem sammansittande linjer (av grekiska ordet för ”av fem linjer”) och med spetsarna hopbundna med fem linjer. Dessa är sällsynta, det som man oftast felaktigt kallar ett pentagram är egentligen ett så kallat pentakel, där den femuddiga stjärnan är inringad av en cirkel. Stjärnan inne i en cirkel, pentaklet, är känt inom mystiken som en magisk symbol bland annat inom wiccarörelsen.

Spetsarna får här symbolisera de fyra elementen: jord, luft, eld och vatten, samt ”ande” som den femte spetsen. Pentaklets personliga element är jord. Ett pentakel med spetesen uppåt är god, medan satanister och djävulsdyrkare (inte samma sak) använder symbolen med en spets nedåt, ofta med den onde i, framställd som en bock, Baphomet. Inom matematiken kallas symbolen ”Simplex s4”. Symbolen kan också anses visa den gudomliga heliga kvinnliga. Dock är det för enkelt att använda spets uppåt för det goda och spets nedåt för det onda, det finns mycket personliga åsikter. Pentaklet används även i metalvärlden tillsammans med bandtröjor, svarta kläder och långt hår.

Symbolen har använts av så många på så olika sätt att en sammanställning är svår att göra. Klart är dock att symbolen använts av präster och magiker sedan den Sumeriska kulturen i Mesopotamien under sent 300-tal f.Kr.

SKOSNÖREN

Inom vissa kretsar anser man att skosnören på kängor har en politisk betydelse, dock tror jag det är ovanligt. Av de mer allmänaccepterade är vita skosnören som står för att bäraren är nazist, röda kommunist och lila feminist. På samma sätt anser vissa att färger på de länge populära Converseskorna spelar roll. Jag läste en intervju med en polis en gång, han sa att angående färgerna röd-gul-grön så kan man unte uttyda mycket, men bland dem som tar droger, framförallt marijuana, var färgerna och haschbladen populära.

SKINHEADS

Punkare är inte så vanliga längre, men deras främsta symbol är tuppkammen och ett stort A i en ring för anarkism. Skinheads är lätta att känna igen i sina kängor, blekta jeanes, bomberjacka och rakat huvud. De är inte nazister för det mesta, tvärtom vad man kunde få intryck utav i tidningarna. De flesta skinheads är opolitiska, men stilen tilltalar en rad olika grupper, bland annat finns det kommunistiska och homosexuella subkulturer inom skinheadsstilen. Skinheads har även en koppling till Jamaica och brittisk arbetarklass.

Andra attribut är torshammaren, vilket bland annat bärs av nationalister, men främst av historieintresserade personer och hos de få som är asatroende. Röda stjärnor står för socialism.

Detta är bara ett litet axplock av vad som finns, undertecknad skulle kunna ta med goth, hiphopens guldkedjor, religiösa rörelser, politiska ungdomsförbund med mera. För att inte tala om de som sätter ”mode” som en sak i sig att följa.

Text och Illustration: Maria Lundby Bohlin

Debatt – En kultur i kulturen

Det finns många subkulturer. En del av subkulturerna kan utgöras av klädstil och viss typ av musik. Exempel på dessa kan vara punkare och hip-hopare. Det finns också delar av vissa subkulturer som inte är särskilt bra, bland annat när de har en drogliberal syn eller romantisering av kriminalitet.

Alternativa livsstilar, främst bland ungdomar, men även bland vuxna, kallas med ett socialantropologiskt begrepp för subkultur: en kultur i kulturen, där de ur ett sociologiskt perspektiv känner en samhörighet och en bekräftelse inom gruppen. De som tillhör en subkultur, eller en blandning av olika subkulturer, är avvikande från de kulturella normer och värderingar som finns i samhället i övrigt.

VEM ÄR SUBKULTURELL?

Ofta kan man känna igen vissa av subkulturerna med speciell musik och klädstil, eller sätt att bete sig på. Grupperna kan utmärka sig genom att de består av ett visst kön, ålder eller etnisk tillhörighet. I några av subkulturerna finns en gemensam religion, sexuell läggning eller gemensamma åsikter. Ibland definieras en subkultur genom att den inte anses ha samma värderingar som den stora kulturen har, men denna definition är omtvistad.

Musik är förmodligen den starkast sammanhållande faktorn för grundande av subkulturer, tillsammans med politiska åsikter. En del av dessa sätter sig emot de normer som finns i det övriga samhället och i vissa fall kan detta till och med leda till en växande kriminell karriär.

UNGDOMSGRUPPER OCH KRIMINALITET

I olika subkulturer finns olika typer av riskbeteenden och/eller kriminalitet. Givetvis är det så att inte alla är kriminella, men ändå finns det vissa grupper där vissa beteenden är vanligare. Vissa grupper av ungdomar i förorterna tycker att det ”är roligt” att tända eld på byggnader och bilar för att sedan kasta sten på brandkåren. Jag tror inte att politikernas svar ”fler fritidsgårdar” löser hela problemet, men att det är en viktig förebyggande åtgärd.

Bland punkarna, de med tuppkam, är alkohol vanligt. Det är inte kriminellt, men det kan lätt leda till missbruk, i synnerhet då det konsumeras stora mängder. Inom ravescenen förekommer en hel del droger; för att orka dansa dag och natt lång tid i sträck kan vissa uppleva att de ”krävs”. Ravearna dansar till rytmisk musik och blixtrande ljus. Hallucinogena droger ”hjälper” också till upplevelsen.

MED KRIMINALITET SOM LEDORD

Hip-hop-kulturen innefattar flera element. Bland annat breakdance och rap-musik. Den senare handlar ofta handlar om droger, prostitution, våld, vapen och allmän misär och under-dog-känsla – reell eller framställd. Ofta ingår att man ska vara ”street” och medelklassindivider kan därmed försöka framställa sig som fattiga. Ofta finns drogandvändning och försäljning med i bilden, med tillhörande stölder för att bekosta bruket. I de här kretsarna finns mycket graffiti, målningar av vilt skiftande kvalité, som ”pryder” tunnlar och tåg och andra platser. Syftet är, förutom nöjet, att bli sedd. Dock leder klottret till försenade tågavgångar och högre skatter eftersom man inte vill visa upp nedklottrade tåg.

Hos vänster- och högerextremister förekommer ibland politiskt våld som metod. Det kan vara olaga affischering och graffiti eller grövre brott såsom hot och misshandel. Det förekommer ibland motdemonstrationer, främst från autonoma (vänsterextrema) håll, där det kastas gatusten och bengaliska eldar. Medan det från den nationalistiska sidan har förekommit attacker på Pride-marschen, och förekommer så kallade ”dödslistor”, hets mot folkgrupp och olaga kårverksamhet; alltså att skapa sammanslutningar som kan liknas vid beväpnade privata arméer.

Bland skinheads, vilka oftast inte har en politisk åsikt (tvärtom vad det kan uppfattas som på löpsedlarna), finns alkohol och därefter följande misshandlar. Utöver detta finns läktarvåldet med misshandel och kastning av bengaliska eldar, olagliga slagsmål med publik, streetracing och hundkamper.

Vanligt förekommande idag är också datorintresserade hackers, som på Internet göra saker som är olagligt. Till exempel att ta sig in på skyddade webbplatser, stjäla någons hemsida eller, vilket är vanligare och inte räknas som hacking; att ladda ner upphovsrättsskyddad film och musik.

RENLEVNADSMÄNNISKOR

Några subkulturer är mer skötsamma. Kristna ungdomar begår sällan brott. Ej heller synthare och personer som är Straigt edge. Detta innebär att man försöker vara så skarp renlevnadsmänniska man bara kan; äter vegetariskt, inte dricker alkohol eller ta andra droger, inte ha sexuella utsvävningar med mera. Andra ”ofarliga” grupper är HBT-aktivisterna i Pride-rörelsen och scoutgrupper.

Några delar av subkulturer kan vara kriminella, eller ligga på gränsen av vad som är tillåtet i samhället de vistas i. Men de flesta är ungdomar och vuxna som trivs i en roll där man inte bara är en kopia av medelsvensson.

Text: Maria Lundby Bohlin