En underskattad medicin

Susanne Wolmesjö var först ut som talare på mässan om idrott och mångfald, som hölls på universitetet i Karlstad den 11-12 februari. En mässa på två dagar som var mycket välbesökt av idrottslärare, idrottsledare, olika förbund, föräldrar, med flera.

Susanne Wolmesjö inledde med att berätta sin historia. De val och utbildningar hon tagit för att hamna på den väg hon befinner sig på i dag. Hennes stora intresse är hur kroppen fungerar motoriskt.

– Det är viktigt att träna på att ha kroppskontroll för att lära känna sin kropp, och veta hur man använder kroppen. Självkänslan blir bättre då, säger Susanne.

Hon ger tips och råd om hur viktigt det är att tänka på kroppshållningen, både för att kunna andas bättre och hålla balansen. Man ska gå upprättad och sträcka på sig.

Ta dig tid på arbetsplatsen och ställ dig upp, sträck på dig och lyft upp armarna i luften för att plocka äpplen. Sträck även på dina fingrar. Gör lite övningar några gånger per dag så mår kroppen bättre, uppmanar Susanne till under sitt tal.

– Motorikträning är inte så belastande. Den borde alla träna.

Text och Foto: Lotta Tammi

IDROTT OCH MÅNGFALD

Konferensen Idrott och mångfald syftar till att öka kunskapen om mångfaldsfrågor inom idrotten. Årets tema är ”Dolda funktionsnedsättningar – kan alla vara med?” Intresset för konferensen är stort.

Deltagarna kommer från idrottslivet, skolor, kommuner och frivilligorganisationer i hela Sverige. Upplägget är en mix av forskning/fakta, föreläsningar, goda exempel och diskussioner. UR Samtiden i Kunskapskanalen kommer dessutom att filma konferensen och sända den under våren.

Dolda funktionsnedsättningar kan vara någon form av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF). De vanligaste diagnoserna är ADHD, Aspergers syndrom, autism, Tourettes syndrom och OCD (tvångssyndrom). Konferensen arrangeras av Värmlands idrottsförbund, Karlstads kommun och Karlstads universitet i samarbete med ett flertal andra organisationer.

Halv nio på morgonen börjar Susanne Wolmesjö, som är fil. mag. i pedagogik och jobbar på Bosön Idrottsfolkhögskola, med sitt ämne ”Rörelse är en underskattad medicin”. Hon inleder med en order till den morgontrötta publiken:

– Stå upp! Bra. Varsågoda och sitt!

SNASK I BARNENS MATLÅDA
Hon berättar att hon brinner för ämnet idrott och att hon varit rörlig sedan barnsben. Hon utbildade sig till sjukgymnast, blev friskvårdare och idrottslärare. Senare fick hon även ett volleybollstipendium för att bli proffs i USA. Dagisfikat i USA var Snickers, Coca-cola, jordnötssmör och sylt.

De barn med dålig motorik i skolan, så kallade Spider kids, har 20 år senare sämst hälsa och sämst social kompetens. Det behövs rörelseträning.
– Plocka äpplen! Det är lättare att koncentrera sig om man har fysisk aktivitet. Det är jobbigt och farligt att sitta stilla.

SAMARBETE
Markus Blomqvist, verksamhetsansvarig på People and Technology AB i Stockholm, pratar om Fritidsnätet, som han säger är ett lyckat samarbete över kommungränserna. Passion för människor och teknik. Aktivitet för en meningsfull och mer stimulerande fritid, samt fler sociala kontakter.

AKTIVA, FÖRÄLDRAR OCH LEDARE
Anna Wennerlund Cruickshan är mor till ett aktivt barn med Aspergers syndrom. Det är viktig med trygghet.
– Jag är extra hönsig!

Vad ska personer med osynliga funktionshinder träna? Inom ridsporten så finns ett säkerhetstänk, både andra och hon själv kan skadas om hon får ett utbrott bland hästarna. Mindre grupper är bra, då varje enskild kan få mer hjälp. Nackdelen är att hon då får rida med vuxna med Downs syndrom.

Sociala missförstånd i lagsporter kan uppstå. Detta har lett till en rak höger på en lagkamrat i volleyboll. Det behövs ibland särbehandling även om man i grunden inte vill att det skall vara särbehandling alls. Folk vet för lite.

FÖRST MEN SIST
Azita Iranipour har två barn. En son på 14 år som tränar sex dagar i veckan som målvakt i ishockey. Han har ADHD och mild Asperger. Det är utmaningar varje dag. Planering och struktur är väldigt viktigt. Varje dag får de skriva upp exakt vad som skall göras och vilken tid. Saker måste flyta, är handduken glömd? Man måste lotsa och mentalt förbereda inför varje match.

Sonen är beroende av en ledare. Han är först på träningen, men är ändå alltid sist på isen. Konflikter minskar med förståelse. Det bästa för en person med NPF (neuropsykiatriska funktionshinder) är att få brinna för något i något sammanhang. Var inte rädda för att be föräldrarna om hjälp. Fysiskt självförtroende! Idrott är en medicin, en livförsäkring.

IDROTTARE ELLER KRIMINELL
Helen Wesström är en sprinter och har själv Aspergers syndrom och ADHD. Hon simmar mycket. Helen säger att hon är galet dum-envis. Att hon har en overdrive som inte finns hos andra. – Jag tror på vad folk säger och är bolldyslektiker. Jag måste få utlopp för rörelserna, och om jag inte tränar blir jag deppig. Antingen skulle jag blivit idrottare eller kriminell.

Aila Ibanez på Riksidrottsförbundet, har bara haft ADHD-diagnosen i två månader. En klassisk replik från föräldrar till barn med NPF-problematik är ”skärp dig!”, vilket sällan leder till något gott. Man måste vara öppen med diagnosen i idrotten annars fungerar det inte. Att vara aktiv i ett positivt sammanhang.

TALANG I ALLA
Idrotten ska inte hitta talanger. Idrotten ska finna talangen i alla. Alla har rätt att vara med i idrotten. NPF-symtom som hyperfokus, koncentration, kreativitet och snabbhet är bra att ha i idrotten. Bra idrott har många vinster.

För mer information, besök gärna: http://www.idrottochmangfald.se

Text: Maria Lundby Bohlin
Foto: Lotta Tammi