Ensamkommande flyktingbarn självmedicinerar med heroin

Svenska Dagbladet rapporterar att ett stort antal ensamkommande flyktingbarn missbrukar heroin. I många fall har de blivit bjudna på den första dosen av äldre landsmän som utnyttjar deras psykiska ohälsa som är en följd av flykten till Sverige.

Polis och socialtjänst har slagit larm om ett utbrett narkotikamissbruk bland ensamkommande flyktingbarn. Till Maria ungdoms akutmottagning i Stockholm har det skett en kraftig ökning av uppsökande narkotikaberoende flyktingbarn sedan 2015.

– Under hela förra året hade vi flera ungdomar som sökte hjälp varje dag. En övervägande majoritet är afghanska pojkar eller unga män som missbrukar heroin, säger Mathias Sjöberg, överläkare på Maria ungdomsmottagning.

Många av de ensamkommande barnen och ungdomarna använder narkotika för att döva sin ångest. De mår dåligt och bär på stora trauman både från sina hemländer och under flykten till Sverige.

– De gör ingen klassisk svensk missbrukarkarriär där man börjar med att röka cannabis och sedan successivt tar allt tyngre droger, utan det verkar som om de hoppar över flera steg och börjar med ett avancerat missbruk, oftast rökheroin, på en gång, säger Mathias Sjöberg.

I Stockholmsområdet har missbruket bland ensamkommande flyktingbarn medfört att heroinhandeln, som tidigare till största del varit centrerat till Sergels Torg (plattan), spridit sig till vissa förorter. Polisen i Stockholm har gjort flera tillslag mot bland annat tunnelbanestationerna i Rinkeby och Kista.

– Den bild vi har är att det är ensamkommande flyktingbarn som står för nio av tio fall där vi misstänker heroin, men alltså inte när det gäller andra droger. Det vi kan stå för är att vi har en ny trend att man handlar med heroin i främst Rinkeby och att köparna är ensamkommande, säger Christoffer Bohman, verksamhetsansvarig vid polisen i Järva.

Stockholm är inte ensamt drabbat. Även Göteborg och flyktingboende i Gästrikland och Landskrona rapporterar om ett ökat drogmissbruk.

Text: Ylva Alsterlind

Skuldsanera mera

Per Bolund (MP) och Rasmus Ling från samma parti skriver i en debattartikel för Svenska Dagbladet att fler ska få chansen till skuldsanering. En åtgärd som är en hård regim, men med chansen att bli skuldfri efter fem års tid, så tycker många att det ändå är värt mödan.

Över 400 000 svenskar är skuldsatta i Kronofogdemyndighetens register, med en sammanlagd skuld på drygt 70 miljarder kronor. För att ge personerna en chans att bli av med sina skulder, som många annars skulle få dra på resten av sina liv, så vill Per och Rasmus försöka dra i alla trådar, för att få det att funka hos de skuldsatta.

Att använda sig av krediter kan vara bra för många, så att de kan planera sin ekonomi bättre. Men om personen plötsligt blir drabbad av sjukdom, skilsmässa eller arbetslöshet, i kombination med höga räntor och avgifter, kan de små summorna snabbt hoppa upp till en oövervinnerlig skuld.

Fler ska kunna få skuldsanering. Den skuldsatte ska då betala till Kronofogdemyndigheten, som i sin tur ska betala till de företag som personen har skulder till. Den som har blivit beviljat till skuldsanering, ska få 2 betalningsfria månader per år, och dessutom ska saneringstiden vara under fem år. Kommunerna skall informera invånarna om skulder, bättre än vad de gör i dag.

REGLERNA SKA SKÄRPAS
Många företag driver illegal marknadsföring, och nu ska reglerna skärpas till ytterligare, så att folk inte går på vilseledande reklam. Det ska eventuellt också införas ränte- och kostnadstak. Regeringen vill även öka bidragen till Konsumentverket.

Text: Maria Lundby Bohlin
Foto: Lotta Tammi