Mindre lidande med sprututbyte

Enligt en rapport från EU:s narkotikacentrum, EMCDDA, har Sverige näst högst narkotikarelaterad dödlighet i Europa. Tvärtom vad man kanske kan anta verkar det inte främst vara brist på lag och ordning som inneburit ett dystert resultat för Sveriges räkning.

Det är istället andra metoder som kan minska dödligheten och det svåra lidandet. Därför är det glädjande att som värmlänning notera för att det nu äntligen finns en färdriktning och plan för att genom landstinget införa sprututbyte i vårt län.

Vad innebär det då att genomföra sprututbyte? Jo, det är ett sätt för samhället att erbjuda möjlighet för personer som injektionsmissbrukar att byta ut sina smutsiga kanyler och
sprutor mot oanvända. På så sätt minskas spridningsmöjligheten av svåra sjukdomar och en möjlighet för kontakt och stöd öppnas upp mot målgruppen.

Detta är ett viktigt steg att bekräfta det vi alla vet; bakom varje person som missbrukar finns en människa, med föräldrar, släkt och vänner. En person vi som samhälle vill väl.

Sprututbyte är en beprövad metod som använts länge ute i flera europeiska länder, men också under en längre tid i Skåne, en insats som förordas av Folkhälsomyndigheten och även av vår regering. Varför? Jo, för att det funkar. Smittspridning minskar till följd av sprututbyte.

Det mänskliga lidandet sådana här förändringar kan spara ska därmed inte underskattas. Att slippa allvarliga sjukdomar, att etablera en kontakt med vården, gör att fler så småningom vågar ta emot hjälp och ta steg ut ur sina missbruk mot ett bättre liv.

Det behövs förstås fler initiativ på området för att minska dödligheten. Saker som vi kan och bör göra. Däribland har Regeringen tagit initiativ till en snabbutredning för att se över möjligheten för att öka tillgängligheten utanför sjukvården till opiod- och opiatmotgiftet Naxolon, som häver heroinöverdoser.

Tillsammans med insatser som sprututbyte, visar sådana här ställningstaganden på en behövlig kursändring i synen på missbrukaren som medmänniska. En illa åtgången grupp personer ska få den vård de behöver. Värmland har tagit ställning för att minska lidandet.

Det är jag stolt över att vi gör.

Text: Robert Halvarsson

Konsten att rädda liv

Konsten att rädda liv

Ullakarin Nyberg är psykiater och ordförande i Svenska psykiatriska föreningen. Hon deltar i Uppdrag psykisk hälsas miniserie ”Konsten att rädda liv – fem korta filmer om suicidprevention”.

Antalet sjukskrivningar på grund av depression eller utmattningssymptom ökar för varje år som går. För att kontra detta skapades projektet Uppdrag psykisk hälsa, ett samarbete mellan Sveriges kommuner och landsting (SKL), Regeringen och ett flertal andra vårdorganisationer för en gemensam satsning på just psykisk ohälsa.

Som en del i denna satsning så har det lagts ut ett flertal informationsfilmer på videosajten Vimeo. Ämnena som behandlas är bland andra hur man kan förhindra stress, självmord och att gå in i väggen.

Psykiater Ullakarin Nyberg är en av dem som informerar.

– Det finns en del saker som förenar oss människor. En av dom sakerna är att vi alla vet hur det är att må psykiskt dåligt.
Hon berättar i fem av dessa videoklipp hur man ska hantera personer som mår psykiskt dåligt. Huvudfokus är att förhindra självmordstankar hos andra.

– Ett samtal leder ofta till att nya lösningar uppenbarar sig.

Hon förklarar också varför det är viktigt att ställa frågan ”hur mår du?” och hur viktigt det är att vara öppen och ärlig med sitt svar.

– Att prata om psykiskt lidande är aldrig farligt. Tystnad är farligt.

Arbetet är inte bara nationellt. Uppdrag psykisk ohälsa samarbetar med liknande organisationer och projekt från bland annat Skottland, Kanada och Australien. Fredrik Lindencrona, internationell samordnare skriver på projektets hemsida att ”all kunskap vi har i världen pekar åt samma håll – psykisk ohälsa är ett stort och ökande folkhälsoproblem. För ett litet land som Sverige finns mycket att lära av andra länder, provinser, regioner och städer.” Därför är det internationella samarbetet viktigt.

Genom att informera omvärlden hur man ska hantera andra med psykiska problem så kan man lindra smärtan för de som lider mest och med hjälp av gemensam forskning kommer det förhoppningsvis snart finnas en lösning på denna relativt nya folksjukdom.

Text: Sandra Thimfors
Foto: Ylva Alsterlind

Hemsida: http://www.uppdragpsykiskhalsa.se
Vimeo: http://www.vimeo.com/psykiskhalsa

Att knyta ihop Solstadens kretslopp

Återvinning

Det är viktigt att individer och företag blir bättre på att återvinna och att inte bara slänga sopor, anser Karlstads kommun.

Återbruk, återvinning och att ta hand om farligt avfall är idag viktigare än någonsin för vår miljö. I Sverige kan man återvinna eller förbränna nästan allt avfall. Återvinning innebär att ta tillvara på avfall. Olika typer av material kallas fraktioner.

1994 införde Regeringen ett producentansvar för förpackningar och tidningar. Producentansvar innebär att producenten har ett miljöansvar. Producenten är skyldig att ta hand om varan även efter att konsumenten använt sin förpackning färdigt.

FTI
FTI-förpackning och tidningsinsamlingen ansvarar för återvinningsstationerna i landets kommuner.

Bakgrunden till att företaget startades är att regeringen har ett krav på producentansvar. FTI:s framtidsvision är ett kretslopp där det mesta som idag betraktas som avfall kan bli en ny resurs. Ägare är fem materialbolag: Metallkretsen, Plastkretsen, Returkartong och Svensk Glasåtervinning.

Avfallsportalen
På internet finns en hemsida, http://www.sopor.nu, med länkar till varje kommun. På hemsidan finns information om hur man sorterar sitt avfall och varför det bör sorteras, var man kan lämna avfallet och vad som händer sedan.

Återvinningscentraler i Karlstad
Återvinningscentraler i Karlstads kommun finns på Heden, Våxnäs, Djupdalen, Väse, Vålberg och Molkom, det finns också mindre återvinningscontainrar utställda mer centralt.

Samtliga Återvinningscentraler har skyltar som beskriver i vilka behållare soporna ska slängas.

Öppettider och utförligare information om sortering hemma finns på kommunens hemsida.

Det går också att ge prylar och möblemang ett nytt liv. Däribland genom Second hand, där märks kommunala Solareturen. Men också Myrorna som samlar in kläder, skor, saker och möbler i särskilda containrar på kommunens återvinningscentraler.

Fritidsbanken
Ett nytt grepp är Fritidsbanken, vilka finns på Kronoparken i Karlstad. Fritidsbankerna samlar in fritidsprylar och lånar sen ut dem kostnadsfritt till intresserade medborgare.

Text och foto: Marianne Jonsson

Vad händer med det vi deponerar på våra återvinningscentraler?

• Metallförpackningar och skrot blir nya metallprodukter.

• Brännbart avfall omvandlas till fjärrvärme i Karlstads tätort.

• Kompost lagras för att bli till matjord.

• Vitvaror och elektronik produkter återvinns av EL-kretsen.

• Gips, glas och isolering är alla material som inte kan återvinnas.

• Farligt avfall såsom färg, oljor och liknande tas om hand av entreprenör för destruktion.

• Lampor och lysrör omfattas av producentansvar.

• Grenar och kvistar som krossats till flis säljs som biobränsle.

Kommuners förbud mot sprutbyte tas bort

Riksdagen meddelar på sin hemsida att man efter en proposition från regeringen beslutat att slopa kommunernas vetorätt mot att införa sprututbytesprogram för missbrukare.

Sprututbytesprogram har varit möjligt sedan flera år i Sverige. Vetorätten om att införa mottagningar har hittills legat hos kommunerna trots att verksamheten bedrivs av landstingen. Efter ett riksdagsbeslut om en lagändring hoppas man nu att fler mottagningar öppnas runt om i landet.

Lagändringen innebär att vetorätten om att driva sprututbytesprogram tas bort från kommunerna och landstingen får själva ansöka om och driva sådan verksamhet. Åldern för att delta sänks också från 20 till 18 år.

Sprutbytesprogram syftar bland annat till att hindra smittspridning av svåra sjukdomar som hiv och Hepatit C bland missbrukare. Verksamheten ger också en möjlighet att fånga upp missbrukare och hjälpa dem till ett drogfritt liv.

För att delta i ett utbytesprogram måste du vara folkbokförd på den ort du byter sprutor. Lagändringen trädde i kraft den 1 mars i år.

Text: Ylva Alsterlind
Illustration: Maria Lundby-Bohlin