Etikettarkiv: Sveriges Kommuner och Landsting

Konsten att rädda liv

Konsten att rädda liv
Konsten att rädda liv

Ullakarin Nyberg är psykiater och ordförande i Svenska psykiatriska föreningen. Hon deltar i Uppdrag psykisk hälsas miniserie ”Konsten att rädda liv – fem korta filmer om suicidprevention”.

Antalet sjukskrivningar på grund av depression eller utmattningssymptom ökar för varje år som går. För att kontra detta skapades projektet Uppdrag psykisk hälsa, ett samarbete mellan Sveriges kommuner och landsting (SKL), Regeringen och ett flertal andra vårdorganisationer för en gemensam satsning på just psykisk ohälsa.

Som en del i denna satsning så har det lagts ut ett flertal informationsfilmer på videosajten Vimeo. Ämnena som behandlas är bland andra hur man kan förhindra stress, självmord och att gå in i väggen.

Psykiater Ullakarin Nyberg är en av dem som informerar.

– Det finns en del saker som förenar oss människor. En av dom sakerna är att vi alla vet hur det är att må psykiskt dåligt.
Hon berättar i fem av dessa videoklipp hur man ska hantera personer som mår psykiskt dåligt. Huvudfokus är att förhindra självmordstankar hos andra.

– Ett samtal leder ofta till att nya lösningar uppenbarar sig.

Hon förklarar också varför det är viktigt att ställa frågan ”hur mår du?” och hur viktigt det är att vara öppen och ärlig med sitt svar.

– Att prata om psykiskt lidande är aldrig farligt. Tystnad är farligt.

Arbetet är inte bara nationellt. Uppdrag psykisk ohälsa samarbetar med liknande organisationer och projekt från bland annat Skottland, Kanada och Australien. Fredrik Lindencrona, internationell samordnare skriver på projektets hemsida att ”all kunskap vi har i världen pekar åt samma håll – psykisk ohälsa är ett stort och ökande folkhälsoproblem. För ett litet land som Sverige finns mycket att lära av andra länder, provinser, regioner och städer.” Därför är det internationella samarbetet viktigt.

Genom att informera omvärlden hur man ska hantera andra med psykiska problem så kan man lindra smärtan för de som lider mest och med hjälp av gemensam forskning kommer det förhoppningsvis snart finnas en lösning på denna relativt nya folksjukdom.

Text: Sandra Thimfors
Foto: Ylva Alsterlind

Hemsida: http://www.uppdragpsykiskhalsa.se
Vimeo: http://www.vimeo.com/psykiskhalsa

SKL och regeringen satsar på psykisk hälsa

Psykisk ohälsa är något som ökat under de senaste 20 åren. För att kunna göra något åt detta har regeringen och SKL tagit beslut om en ny överenskommelse, som ska gynna den psykiska hälsan för medborgarna.

Den nya överenskommelsen för 2017 innebär bland annat att det ska byggas ett nationellt resurscentrum för att öka kvalitén på vård som rör psykisk hälsa. Detta resurscentrum ska även bidra till att sprida och utveckla kunskap angående psykisk ohälsa och psykisk hälsa.

En folkhälsoutmaning
Den psykiska ohälsan har blivit en folkhälsoutmaning. Med överenskommelsen med SKL, Sveriges kommuner och landsting, finns möjligheten till en bättre struktur, ett ansvarstagande över hela samhället samt fler tidiga insatser, menar sjukvårdsminister Gabriel Wikström i SKL:s pressmeddelande.

SKL kommer att få totalt 885 miljoner kronor, som till största del kommer att fördelas till kommuner och landsting. Överenskommelsen för 2017 innebär även en mer jämn fördelning, då kommun och landsting kommer att få 250 miljoner vardera.

Stöd till barn och ungdomar
För barn och unga kommer även ett stöd på 150 miljoner att gå till initiativ för att förbättra psykisk hälsa. Ungdomsmottagningar i landet kommer också få 130 miljoner som stöd.

Text: Matilda Eriksson

Enbart stöd till bostäder räcker inte

Bostäder

Sveriges kommuner och landsting, SKL, vill att regeringen ska göra främst tre ändringar: Bygga fler bostäder där många människor vill bo, komma igång med att bygga bostäder snabbare, samt göra det enklare att få chans till en bostad och ekonomiskt stöd.

För att kunna lösa problemet med bostadsbristen krävs dock mer än ekonomiskt stöd. SKL vill att regeringen ska genomföra bland annat tre ändringar. En av dessa är att bygga bostäder där många vill bo. För att kunna göra detta i mindre kommuner behöver strandskyddet lättas upp. Då blir det enklare att bygga fler boenden på landsbygden.

En snabbare byggstart
Det är också viktigt att byggandet av nya bostäder kan komma igång snabbare. För att uppnå detta krävs det att handläggning om bygglov blir kortare. Idag har kommunerna tio veckor när det gäller att handlägga bygglov, vilket även borde gälla för Länsstyrelsen, menar SKL.

Mer stöd till bostäder 2017
I ett nytt beslut från regeringen kommer ett stöd på tre miljarder per år att läggas på bostäder som kommer att byggas nästa år. Det innebär mer stöd till hyresrätter och studentlägenheter som börjar byggas i januari 2017.

Det ska även bli enklare att kunna få chans till en bostad och tillgång till ekonomiskt stöd som rör bostäder såsom bostadsbidrag, bostadstillägg och bosparande för unga.

Hur ser det ut i Karlstad?
Under hösten 2015 pågick många byggprojekt i Karlstad och dess närhet. Ett projekt som växer fram är Glasberget. Kartberget är ett annat bostadsområde, där det även finns villor och lägenheter. På området Våxnäs byggs Pannan, ett lägenhetshus på åtta våningar med 44 lägenheter.

I och omkring Karlstads centrum kommer det till nya bostäder vid Tingvallastaden och Råtorp. Tyggårdsviken är ett före detta industriområde som byggs om till ett bostadsområde med runt 700 lägenheter. På Norra Stockfallet håller det också på att växa fram en hel del nya bostäder. Bland annat villor och radhus men också lägenheter.

För studenternas del finns både negativa och positiva besked. Under våren 2016 togs bostadsgarantin för studenter bort eftersom det inte fanns några boenden att erbjuda (via KBAB). Det håller dock på att byggas fler studentbostäder, vilket innebär 248 nya lägenheter.

För framtiden finns också en del färdiga detaljplaner gällande kommande projekt.

Text: Matilda Eriksson
Foto: Stefan Ek

Avdelningskonferens med socialpsykiatri i fokus

Mårten Jansson och Ing-Marie Wieselgren
Mårten Jansson och Ing-Marie Wieselgren

I slutet av oktober genomförde Vuxenavdelningen en konferens med fokus på socialpsykiatri, en fortsättning på en konferens som ägde rum tidigare under våren, som då hade tema beroende och missbruk.

– Vi som befinner oss i denna lokal har som gemensam uppgift att se till att personer med psykiska funktionsnedsättningar får det stöd de har rätt till, inledde Marita Halvarsson med att säga.

Socialpsykiatrin i Karlstads kommun riktar sig till de som är 25 år och äldre, med psykisk funktionsnedsättning vars störning är så pass omfattande att man har svårigheter att klara sitt dagliga liv och därför har behov av vård, stöd och/eller omsorg.

– Det är inom ramen för detta man beviljas stöd inom Vuxenavdelningen, berättar Mattias Hallberg, konferencier och till vardags verksamhetsutvecklare på Vuxenavdelningen.

Under dagen besökte fina gäster Vuxenavdelningens konferens. Däribland Mårten Jansson, mobiliseringsansvarig på NSPH, (Nationell samverkan för psykisk hälsa). I hans uppdrag stödjer han lokala patient-, brukar och anhörigföreningar, liksom kommuner och landsting för att utveckla dialogen om vad som behöver göras gällande psykisk hälsa. Mårtens prioriteringar är glasklara:

– Överst på listan står frågan om delaktighet och inflytande. Vi säger att personer med psykisk ohälsa måste vara mer delaktiga på alla nivåer i samhället. Vi vill få till en bra utveckling på det här området, vilket ju alla vill, inte minst staten. För att det ska bli möjligt måste personerna det rör få vara med, styra och driva på utvecklingen, berättar Mårten Jansson.

Inflytande bör inte bara handla om att kommuner bedriver så kallade brukarråd. Ett sätt att arbeta där man arbetar för brukarinflytande gemensamt med andra brukare, i samråd med de olika verksamheterna som kommunen står för.

Men inflytande kan också handla om hur man som individ upplever det stöd man får, exempelvis graden av egenmakt i en rehabiliteringskedja eller som kund i Socialtjänsten.

– Hur mycket har jag att säga till om gällande mina egna insatser? Känner jag att jag kan stå för de insatser jag blivit tilldelad, eller är det mer eller mindre något jag blivit tilldelad, illustrerar Mårten Jansson frågeställningen.

Ing-Marie Wieselgren, projektledare på Sveriges kommuner och landsting, utgick under sitt samtal från professionens utgångspunkt och vilka metoder man bör arbeta med. Hon har varit med om stora förändringar, och drar sig till minnes hur utvecklingen sett ut sedan 1983, innan psykiatrireformen genomförts.

– Skulle jag vilja backa tillbaka till det? Nä, verkligen inte. Det fanns många bra saker då som man skulle vilja ha tillbaka, men sättet vi tänkte på då, vem som visste bäst, det är verkligen jättestor skillnad idag, berättar Ing-Marie Wieselgren.

Överlag upplever Ing-Marie Wieselgren att samhället har varit bättre på att arbeta med den kroppsliga hälsan. Medellivslängden har ökat för de allra flesta. Men den psykiska hälsan har samhället inte varit lika bra på att tackla. Kanske för att det påverkar människor olika.

Ing-Marie Wieselgren pekar på de som arbetar inom socialpsykiatrin som en riskgrupp. Ironiskt nog. Ja, kvinnor i sociala yrken, så kallade ”kontaktyrken”, och människor som arbetar inom välfärden löper större risk för måttlig psykisk ohälsa.

För att hjälpa andra behöver man kanske även med andra ord hjälpa sig själv. Välmående människor i socialpsykiatrin som i sin professionalitet möter brukare utifrån deras önskemål, förutsättningar och gemensamt förverkligar det goda mötet.

Med avdelningskonferensen i ryggen hoppas Vuxenavdelningen förverkliga sin del av det sociala kontraktet.

Text: Robert Halvarsson
Foto: Stefan Ek

Förkortningsskolan HSAN och HSL

Under detta år har vi en artikelserie som heter Förkortningsskolan. Här förklarar vi vanligen förekommande förkortningar. Dessutom ger vi en faktabelysning till begreppet som förkortningen betyder.

HSAN

Förkortningen står för Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd. HSAN inrättades 1980 och är fr.o.m. den 1 juli 2011 en nämndmyndighet. HSAN är en statlig, domstolsliknande myndighet som prövar så kallade behörighetsfrågor avseende legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal, det vill säga:

prövotid

återkallelse av legitimation eller annan behörighet att utöva ett yrke inom hälso- och sjukvården

indragning eller begränsning av förskrivningsrätt

ny legitimation eller annan behörighet

Frågorna prövas på anmälan av Socialstyrelsen eller på ansökan av den yrkesutövare som saken gäller. Även Riksdagens ombudsmän (JO) och Justitiekanslern har rätt att göra anmälan. HSAN:s beslut kan överklagas till Förvaltningsrätten i Stockholm.

Ansvarsnämnden består av en ordförande och åtta andra ledamöter. De utses av regeringen för tre år. Ordföranden ska ha varit ordinarie domare. Ordförandens ersättare ska vara eller ha varit ordinarie domare. Övriga ledamöter och deras ersättare, som ska ha särskild insikt i hälso- och sjukvård, utses efter förslag från:

Sveriges Kommuner och Landsting (1)

Landsorganisationen i Sverige (1)

Tjänstemännens centralorganisation (1)

Sveriges akademikers centralorganisation (1)

bland personer som kan anses särskilt företräda allmänhetens intressen (4)

Kammarkollegiet sköter handläggning och administration åt ansvarsnämnden. Det innebär att personal som är anställd av Kammarkollegiet förbereder de ärenden som ansvarsnämnden beslutar om.

Källa: http://www.kammarkollegiet.se/hsan

HSL

Att vara inskriven på en psykiatrisk vårdavdelning grundar sig antingen på HSL, LPT eller LRV. Är man inskriven enligt LPT eller LRV så är det förenat med tvång, medan inskrivning enligt HSL är grundat på fri vilja.

HSL står för Hälso- och sjukvårdslagen. Den trädde i kraft 1 januari 1983 och senaste ändringen gjordes 2010. I lagens första paragraf definieras vad som menas med hälso- och sjukvård. Där står:

”Med hälso- och sjukvård avses i denna lag åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Till hälso- och sjukvården hör även sjuktransporter samt att ta hand om avlidna.

I fråga om tandvård finns särskilda bestämmelser.”

Lagens andra paragraf slår fast vad målet är för hälso- och sjukvården;

”Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen.

Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården.”

Källa: HSL §§1-2

Text: Karl-Peter Johansson

Kortare kötider till BUP

Barn- och ungdomspykiatrin (BUP) har inom 20 av 21 landsting i Sverige lyckats att korta ner sina kötider, meddelar Sveriges kommuner och landsting. Jämfört med i fjol har antalet barn och unga som väntar på fördjupad utredning och behandling i år reducerats till hälften så många. Kraven har också skärpts på landstingen, i år ska 90 procent av barnen få ett första besök inom 30 dagar – tidigare var gränsen 80 procent.

Enligt den nationella vårdgarantin har patienter rätt till första besök inom 90-dagar från det att man söker kontakt. För att ge landstingen en morot att lyckas bättre med detta, så får de som kortar ner sina tider dela på 214 miljoner kronor. Sedan 2006 har antalet barn som väntat mer än 90 dagar minskat från nästan 800 barn och ungdomar till 11 unga 2010.

Text: Robert Halvarsson

Medskapare istället för mottagare

Sveriges kommuner- och landsting (SKL) antog tidigare i år ett positionspapper med ett principiellt ställningstagande för en uppdaterad syn på brukare och patienter. Den traditionella synen på dessa som ”mottagare” av socialtjänstinsatser och hälso- och sjukvård ska ersättas med ett förhållningssätt där personen anses vara medskapare.

Anders Knape som är ordförande i SKL skriver att socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Sverige har en stark tradition av att involvera sina patienter och brukare på olika sätt. De senaste åren har inneburit en förstärkning och utveckling av detta synsätt, och nya positionspapper förändrar inte detta. Men de förtydligar och lägger an en riktning mot framtiden.
– Med allt fler välutbildade medborgare, nya tekniska lösningar och lättillgänglig information ökar kraven och förväntningarna på den gemensamt finansierade välfärden. Detta kombineras med en trend av individualisering, där många gärna ser skräddarsydda lösningar, skriver Anders Knape i förordet.

SKL lyfter bland annat fram att man vill verka för patient/brukarmedverkan som en strategi i sina verksamheter. Man konstaterar att detta skulle bidra till att öka kvalitén och effektiviteten i vid bemärkelse. Detta synsätt innefattar förutom funktionshindrade även personer med nedsatt autonomi, unga och barn. Synsättet där professionella yrkesutövare är auktoriteter som ska ”lösa individens situation” anses däremot vara otidsenlig och förlegad.

Dialog människor emellan
Att utveckla ett perspektiv där den enskilde är medskapande innebär att brukarupplevelser och önskemål anses vara en kunskapskälla som ska vägas samman med forskning och beprövad erfarenhet. Brukare som medskapande handlar heller inte bara om att man ska få medverka i traditionella verksamheter inom socialtjänst och hälso- och sjukvård. Det kan även innebära att vissa välfärdstjänster kan utövas av patienter och brukare själva.

Inom socialtjänsten kan detta betyda att t.ex sysselsättningsverksamheter eller sociala aktiviteter styrs av brukare eller det civila samhället. Ett annat exempel man lyfter fram är utvecklandet av självhjälspgrupper, vilket ASP Bladet tidigare har bevakat.

En nyckel för att patienter, brukare och deras närstående ska kunna inta rollen som medskapande är att det finns tillgänglighet till god information. SKL nämner kvalitétsredovisningar av verksamheter och öppna jämförelser som exempel på detta. De konstaterar också att medborgardialog i dagsläget ofta sker genom intresseföreningar och att det därför finns en risk att särskilt utsatta människor som inte har en stark föreningsverksamhet bakom sig får samma möjlighet till dialog.

Text: Robert Halvarsson