Stress och psykisk ohälsa allt vanligare hos män

Sveriges Radio P4 rapporterar att allt fler män upplever stress och psykiska besvär på grund av jobbet. Samtidigt är stressbesvär på jobbet nästan dubbelt så vanligt bland kvinnor. De fysiska besvären minskar medan de psykiska blir allt vanligare.

Arbetsmiljöverket har på uppdrag av Statistiska Centralbyrån (SCB) genomfört en telefonundersökning på 15 000 personer om hur de upplever arbetsrelaterade besvär. Resultatet visar att mer än var femte person (motsvarande en miljon invånare) som är sysselsatt har arbetsrelaterade psykiska eller fysiska besvär. Personer som arbetar inom vård och omsorg, sociala tjänster och utbildning står för den högsta andelen av arbetsrelaterade besvär.

Det är fortfarande vanligare att kvinnor har arbetsrelaterade problem men andelen av män har under de senaste åren stadigt ökat.

– Det har visat sig att också män som arbetar under samma villkor; såsom hög arbetsbelastning, brister på resurser, ohälsosamma arbetstider och kränkande särbehandling, drabbas i samma utsträckning som kvinnor, säger Erna Zelmin-Ekenhem, generaldirektör på Arbetsmiljöverket, i ett pressmeddelande.

Sömnproblem, ångest och depression
De vanligaste problemen bland kvinnor är sömnproblem, oro, ångest, depression och andra psykiska besvär. Bland männen är det problem med ryggen som är mest förekommande och därefter oro, ångest, depression och andra psykiska besvär.

– För att kunna angripa arbetsrelaterad psykisk påfrestning, oavsett kön, behöver arbetsgivare arbeta förebyggande, på samma sätt som man gör med den fysiska belastningen. Orsakerna finns oftast i hur arbetet är organiserat och i det sociala samspelet på jobbet, säger Erna Zelmin-Ekenhem.

Text: Ylva Alsterlind
Illustration: Martin Bäckström-Ledin

Försörjningsstöd befaras gynna kriminell verksamhet

Sveriges Radio P4 Malmöhus rapporterar att ökad invandring i kombination med en generell bostadsbrist misstänks gynna den svarta bostadsmarknaden. Kommunernas försörjningsstöd befaras användas till svarta ockerhyror. En hyresmarknad som ofta bedrivs av kriminell verksamhet.

– Man tycker inte att man har något val. Familjer kan inte bli bostadslösa. Det kostar för mycket att sätta in människor på vandrarhem eller hotellösningar och man kan inte låta dem bo på gatan, säger Micael Nilsson, utredare på Boverket till Sveriges Radio Ekot.

Försörjningsstöd som är lagstadgat enligt Socialstyrelsen i socialtjänstlagen består av en riksnorm som är ungefär lika stor för alla. I den ingår kostnader för mat, kläder och hygienartiklar. I försörjningsstödet ingår också skäliga kostnader utanför riksnormen, bland annat boendekostnader. Det ekonomiska stödet utanför riksnormen skiljer sig beroende på var och hur man bor, och beslutas därför av socialtjänsten på lokal nivå.

I Boverkets kartläggning av nyanländas bostadssituation på boverket.se från november 2015, har intervjupersoner från bland annat Arbetsförmedlingen, Migrationsverket, flera kommuner och nyanlända själva berättat om en organiserad svart bostadsmarknad. Organiserade verksamheter där personer försörjer sig genom att ta ut överhyror på andrahandskontrakt och genom att sälja hyreskontrakt för svarta pengar.

– Min uppfattning är att det är vanligt förekommande. Folk betalar alltifrån mer än en fördubbling av den egentliga hyran ner till mer beskedliga summor, säger Marianne Olsson till Sveriges Radio P4 Malmöhus. Hon är stadsdelsdirektör i Angered, en stadsdel i Göteborg där många asylsökande och nyanlända bor.

Trots att många socialsekreterare vet att försörjningsstödet används för att betala svarta hyror kan de inte agera eftersom socialtjänstlagen enligt Socialstyrelsen inte tillåter kontroll av andrahandskontrakt.

– Ja, så kan det vara. Vi agerar ju utifrån socialtjänstlagen. Det är människor som har rätt att få hjälp av oss när det gäller att betala hyran, säger Marianne Olsson till Sveriges Radio P4 Malmöhus, och hon tror att det i många fall är organiserad brottslighet som ligger bakom de svarta kontrakten.

– Det är helt enkelt sådant som vi hör och ser i stadsdelen som får oss att misstänka det, utan att kunna verifiera det. Det är ett problem i sig, men grundproblemet är bristen på bostäder, säger Marianne Olsson till Sveriges Radio P4 Malmöhus.

Text: Ylva Alsterlind
Foto: Stefan Ek