Inget mer Fas treande!

Den första februari 2016 började avvecklingen av Fas 3. Det var ett av regeringens vallöften från hösten 2014 och ska vara slutfört den 31 januari 2018. Omkring 39 000 personer berörs av beslutet och det råder skilda åsikter om vad som ska hända med dem.

Jobb och utvecklingsgarantin infördes 2007 av den förra regeringen och är en arbetsmarknadspolitisk åtgärd för personer som förbrukat sina a-kassedagar och som inte har ett arbete att försörja sig på. Fas tre innebär att personen ska ha sysselsättning hos en anordnare (arbetsgivare). Anordnaren får 225 kr/dag per deltagare och behöver inte betala ut lön, arbetsgivaravgift eller försäkring.

Sveriges Television rapporterar att avvecklingen går snabbare än beräknat. Samtidigt har det tagit längre tid att få fram de utlovade extratjänsterna inom kommunerna. I juli månad 2016 fanns det bara 850 extratjänster jämfört med Arbetsförmedlingens prognosuträkning på 3400 extratjänster vid samma tid.

Avvecklingen och bristen på de utlovade extratjänsterna har medfört att många deltagare i Fas 3 istället har blivit internplacerade. Det innebär att de får sitta hemma och vänta på att arbetsförmedlingen ska höra av sig. Flera arbetsintegrerade sociala företag har fått lägga ner sin verksamhet eftersom arbetsförmedlingen och försäkringskassan anvisar allt färre personer till dessa verksamheter.

Göran Pettersson, generalsekreterare för Forum – idéburna organisationer med social inriktning, vädjar tillsammans med andra arbetsintegrerade företag i ett öppet brev på svd.se till Mikael Sjöberg, generaldirektör på Arbetsförmedlingen, att agera.

– Vi behöver handling nu! Vi behöver ett specifikt program som visar att arbetsträning och rehabilitering inom arbetsintegrerade sociala företag gör det möjligt för personer att utvecklas och skapa sig en väg till egen försörjning och i en del fall även integration, skriver Göran Pettersson.

– Det är olyckligt om man går hemma och gör ingenting, det är absolut inte meningen! Är det så bör man ta kontakt med Arbetsförmedlingen för att få hjälp, säger Jeanette Azinovic, enhetschef på Förmedlingsavdelning på Arbetsförmedlingen, till Sveriges Television

Text: Ylva Alsterlind

200 psykologer hotar att säga upp sig från BUP

Sveriges Television rapporterar att över 200 psykologer inom barn och ungdomspsykiatrin i Stockholm skrivit på en namnlista där de hotar att säga upp sig. Psykologerna anser att arbetsförhållandena är så dåliga att de hotar patientsäkerheten.

– Vi protesterar framför allt mot den dåliga löneutvecklingen. Många psykologer slutar av den orsaken och det medför stora konsekvenser för de psykologer som arbetar kvar och för de patienter vi möter, säger Cecilia Wänerstam Silfverskiöld psykolog och initiativtagare till löneuppropet till Sveriges Television.

Enligt Psykologtidningen har 67 psykologer på BUP i Stockholm sagt upp sig sedan 2015. I uppropet till ledningen och ansvariga politiker kräver  206 psykologer inom BUP att högre kompetens ska ge högre lön.
– Erfarenhet, kompetens och tjänst återspeglas inte i lönekuvertet, vilket det borde, säger Cecilia Wänerstam Silfverskiöld.

På grund av alltfler vakanser lockar man nyanställda med lika hög lön som de som arbetat länge på samma position, vilket har väckt irritation hos de med lång anställningstid.

– Den höga personalomsättningen kan hota patientsäkerheten. Jag tror att familjer som kommer till BUP kan komma i kläm om de måste träffa ny personal varje gång. Det blir brist på kontinuitet, säger Cecilia Wänerstam Silfverskiöld.

– Vi tar uppropet på stort allvar och ser att vi måste bli bättre på att hålla kvar våra anställda. Vi ska nu se hur vi kan bygga in kompetensutvecklingssteg där lönen påverkas utifrån roller och ansvar, säger Peter Eriksson, verksamhetschef för öppenvården på BUP i Stockholm.

Text: Ylva Alsterlind

På väg mot bättre psykisk hälsa

I Mars 2015 började en psykiatrisk akutbil användas i Stockholms län. Projektet ska hålla på i två år och det främsta syftet är att förebygga självmord, men enheten tar även hand om människor som befinner sig i annan psykisk akut kris, rapporterar SVT Stockholm.

Bilen, som också kallas PAM (psykiatrisk akutmobilitet), åker på larm som vidarebefordras från SOS Alarm. Detta sker sju dagar i veckan på breda arbetstider, skriver Vårdförbundets tidning på sin hemsida.

Vårdförbundet uppger vidare på sin hemsida att ombord på PAM finns en ambulansförare och två psykiatriska specialistsjuksköterskor. Istället för en bår, finns sittplatser som ska underlätta för ett första samtal.

Tidigare var det polisen som skickades i väg på larm gällande akut psykisk ohälsa. Björn Cewenhielm är tillförordnad chef på regionsledningscentralen på Stockholmspolisen och han säger till Sveriges Radio P4 Stockholm att den psykiatriska akutbilen varit avlastande för polisen i många fall.

– Vi kanske hade varit enda resursen på plats som hade kunnat följa med patienten, eller den omhändertagna, till någon typ av mottagning och sedan skulle hon eller han kanske slussas vidare och till slut hamna rätt, säger han till P4.

Samarbetet ett steg framåt
Från mars till och med augusti har PAM och polisen åkt på över 500 larm tillsammans, men polisen har i många fall kunnat lämna platsen i ett tidigt skede. Mottagandet har varit positivt även från andra involverade.

– Det har gått jättebra. Vi har fått positiv respons både från dem vi möter ute, personer som mår akut dåligt, men även från ambulanspersonal och räddningstjänst, säger räddningschefen och en av ledarna för PAM-projektet Mikael Carlsson till Sveriges radio P4 Stockholm. Han fortsätter:

– En stor skillnad som vi ser är avstigmatiseringen av psykisk ohälsa. Som det har varit tidigare och fortfarande är; mår du akut psykiskt dåligt så blir du ofta hämtad av polis, och det kan vara jättejobbigt. Du är ingen brottsling för att du mår psykiskt dåligt, säger han till P4.

Inspirerade av PAM-enheten i Stockholm har även ett antal folkpartister i Västerbottens läns landsting föreslagit en psykiatrisk akutbil som ska åka runt i länet, skriver den lokala tidningen Norran på sin hemsida.

Om projekt kommer genomföras i fler landsting är ännu oklart, men landstingsrådet i Stockholm, Anna Starbrink hoppas i alla fall att PAM ska göras permanent och utvidgas, uppger SVT Stockholm.

Text: Therese Nilsson
Foto: Fredrik Nilsson

Självmord i Värmland

Sveriges television (SVT) har gjort en kartläggning av antalet självmord mellan åren 2000 till 2011 i Sverige.

Självmord är ett stort folkhälsoproblem som påverkas utav det omgivande samhället. Det är 1400 personer som begår självmord varje år i Sverige, i Värmland tog 2011 hela 48 stycken personer sitt liv. Värmland har den högsta självmordsstatistiken i form av 16,5 självmord per hundra tusen invånare, följt av Jämtland och Gotland.

– Det här är glesbygdslän med arbetslöshet och utflyttning och med liten folkrörelsetradition, säger Lars Jacobsson, professor i psykiatri till SVT.

Minst antal självmord har Västerbotten, i form av 9,8 självmord per hundra tusen invånare.  Lars Jacobsson menar att det kan bero på ett arv från folkrörelserna som gjort att man haft ett starka sociala nätverk där. Att det finns en känsla av gemenskap i samhället betyder mycket för att motverka självmord.

Anita Gustafsson som är psykiatrisjuksköterska Karlstads kommun säger följande om självmorden i Värmland till ASP Bladet:

– Det är svårt att veta vad som gör att Värmland ligger högst bland självmord i Sverige. Men en av orsakerna kan vara att det är svårt med arbete, främst då i småorter. Företag läggs ner, småorter ”tappar” livsgnistan vilket också påverkar invånarna i dessa orter.  Att inte känna sig meningsfulla, att inte vara i ett sammanhang under lång tid påverkar oss människor negativt. Att vara i ett sammanhang kan ju vara av olika karaktär, familj, vänner, arbete, sysselsättning, skola, fritidsaktivitet.

 Psykisk ohälsa bakom ökade risker

Gustafsson pekar även på hur psykisk ohälsa kan vara kopplad till självmordsförsök.

– Det handlar också om den enskilda människans mående där man vet att psykisk sjukdom ökar risken för självmord.

– Att förebygga självmord är ett mycket viktigt arbete och där finns det många som kan delta, sjukvården, räddningstjänsten, kyrkan, skolorna men också vi som enskilda personer. Att vi vågar prata med någon av våra vänner som vi ser är nedstämda att våga ställa frågan om de inte vill leva längre. Det kan vara den frågan som gör att de inte väljer att avsluta livet.

Gunilla Wahlén som är förbundsordförande i föreningen SPES, Suicidprevention och Efterlevandes Stöd, säger följande om orsakerna till Värmlands höga placering i SVT:s undersökning.

– Det är svårt att med säkerhet säga varför det är höga suicidtal i just Värmland. Statistiskt kan man se flera samverkande förklaringsfaktorer. Det är fler män än kvinnor som tar sitt liv, är mannen dessutom äldre och ensamboende ökar risken. Medelådern är högre i Värmland – de äldre stannar, de unga flyttar. Vi vet att det är viktigt att tala om självmord och att söka hjälp när man mår dåligt – jag tror att äldre ensamstående män har svårare att berätta om sina tankar än de med ett fungerande socialt nätverk, som har familj och arbetskamrater.

Tommy Lindh är pressinformatör på polismyndigheten i Värmland, han menar att till självmorden i Värmland kan vara kopplade till sociala problem, varav han framförallt lyfter fram drogmissbruk:

– Det är oroande. De flesta självmord och självmordsförsök som hanteras av polisen är relaterade till ett mer eller mindre långvarigt missbruk. Ofta i form av ett blandmissbruk. Fler och fler unga människor tenderar att skada sig själv, vilket i de flesta fall inte kan härledas till ett långvarigt missbruk.

– De flesta självmordsfall som jag har haft kontakt med i tjänsten är missbrukare. Skälen till att de hamnat i ett missbruk är många och varierande. Ett missbruk som leder till ensamhet och isolering samt en känsla av att vara utstött från samhället är en vanlig s.k. ”trigger” till ett självskadebeteende. De som inte tillhör den kategorin har i de flesta fall redan en diagnos på psykisk sjukdom.

 Vad kan man göra för att förebygga självmorden i länet?

– Förhindra att unga människor hamnar i ett missbruk och erbjuda hjälp åt dem som befinner sig i ett missbruk.

Ingegärd Lindqvist är verksamhetschef på psykiatriska öppenvården i Karlstad, hon säger att man bara kan spekulera om orsakerna till självmord. Värmland är ett skogslän med glesbygd och med arbetslöshet.  Hon menar att självmord är ett viktigt område och man måste hjälpas åt för att få bukt med orsakerna till det. Det är viktigt att psykiatrin, skolhälsovården, kyrkan och polisen samarbetar runt dessa frågor. Man har ett projekt i norra Värmland om dessa frågor.  Man måste få till ett bra socialt nätverk omkring sig, säger hon.

Text: Olle Stagnér
Foto: Per Rhönnstad

Normal
0

21

false
false
false

SV
X-NONE
X-NONE

/* Style Definitions */
table.MsoNormalTable
{mso-style-name:”Normal tabell”;
mso-tstyle-rowband-size:0;
mso-tstyle-colband-size:0;
mso-style-noshow:yes;
mso-style-priority:99;
mso-style-qformat:yes;
mso-style-parent:””;
mso-padding-alt:0cm 5.4pt 0cm 5.4pt;
mso-para-margin-top:0cm;
mso-para-margin-right:0cm;
mso-para-margin-bottom:10.0pt;
mso-para-margin-left:0cm;
line-height:115%;
mso-pagination:widow-orphan;
font-size:11.0pt;
font-family:”Calibri”,”sans-serif”;
mso-ascii-font-family:Calibri;
mso-ascii-theme-font:minor-latin;
mso-fareast-font-family:”Times New Roman”;
mso-fareast-theme-font:minor-fareast;
mso-hansi-font-family:Calibri;
mso-hansi-theme-font:minor-latin;}