Etikettarkiv: Sweden

Ett hoppfullt rally

6F6A2221Rally Sweden är nu över, efter att ha genomfört en spektakulär avslutning på Färjestads travbana. Med stort mod och vrålande motorer visade ett flertal personer upp sina konster för publik. I några sekunder trotsare de gravitationen och flög högt, till åskådarnas skräckblandade förtjusning.

Här talar vi om ett antal personer som bokstavligen lever på hoppet!

Bild: Kid Overgaard
Text: Johan Holst

Grön Rehabilitering – ett nytt alternativ?

Under senare år har ”Grön Rehabilitering” diskuterats flitigt. Isabell Axner och Sara Handzic vid Mittuniversitetet i Östersund skrev sin C-uppsats ”Grön rehabilitering – En väg till hälsa?” höstterminen 2010. I den har de talat med tre olika anställda på verksamheter där grön rehabiliteringsträning pågår. De har även talat med några av deltagarna.

Empowerment
Det som genomsyrar verksamheten är Empowerment, vilket på svenska brukar kallas egenmakt, vilket kort kan beskrivas som att alla människor har insikter, färdigheter och förmågor vilka ska bekräftas då alla människor duger som de är. Empowerment uppmärksammar att människan har rätt att själv definiera viktiga problem och lösningar på dessa. Ett annat ord för Empowerment är bemästrande, som används i rehabiliteringssammanhang. En viktig aspekt i rehabiliteringsarbetet är att hjälparen inte ska vara styrande, utan istället verka som en samtalspartner som ger stöd i ett samarbets- och lösningsinriktat samtal samt att möta individen där denne är. Fokus ska ligga på individens resurser istället för på problem och brister. Detta ska bidra till att individen känner att den har inflytande över sitt eget liv.

Känsla av sammanhang – KASAM
Enligt uppsatsen används denna metod inom Grön Rehabilitering för att kartlägga deltagarnas behov och hur de ser på sin situation. Aaron Antonovsky införde begreppet salutogenes 1978. Perspektivet handlar om att förstå hälsans ursprung och vad som gynnar den. Detta kom som en motreaktion till det patogena synsättet där fokus ligger på vad som orsakar ohälsa och sjukdom. Det viktigaste är att identifiera och förklara vilka skyddande faktorer och processer som leder till rörelse i riktning mot hälsa. Antonovsky beskriver med hjälp av KASAM människans rörelse mot hälsa oberoende av hälsotillstånd. Det ingår tre delar i KASAM; begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Det är ett sätt för att försöka tolka individens personlighet, mottaglighet för förändring, hur eventuella problem hanteras och hur meningsfull tillvaron är för individen. En deltagare som har tappat hoppet om att hitta ett nytt arbete tar längre tid på sig att bli bra medan en som är positiv behöver en kortare tid.

Grön rehabilitering i Sverige
Det finns tre olika verksamheter som arbetats fram av Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp.

Det som är gemensamt för alla tre är att deltagarna är mycket ute i skogen och naturen, både på promenader, svamp- och bärplockning, stavgång, dessutom ingår samtal och deltagarna umgås i största allmänhet.

Upplägg av verksamheten
Inom verksamhet 1 pågår rehabiliteringen i 16 veckor med tre träffar i veckan. Dagen börjar med fika som följs av aktiviteter i skogen, exempelvis promenader och svampplockning. En eftermiddag i veckan får gruppen träffa en beteendevetare. Då diskuteras stress, återhämtning, kommunikation, sömn och konsten att säga nej. Det ingår även övningar i qigong och mindfulness. En eftermiddag i veckan kommer en friskvårdare och talar om motion och kost och berättar var i samhället de kan få hjälp. Ett verktyg som används är mindmapping för att bryta ner sina mål i delmål.

I verksamhet 2 håller rehabiliteringen på under 14 veckor med två eller fyra träffar i veckan. Kärnverksamheten är naturaktiviteter och samtal, både i grupp och enskilt. Naturaktiviteterna kan vara stavgång, qigong och skogspromenader. Dessutom får de lära sig kroppsmedvetande, basal kroppskännedom, medveten närvaro och trädgårdsodling.

Verksamhet 3 har ett varierat program från sex veckor upp till ett år. Tanken är att deltagarna ska träffas totalt tio timmar i veckan, uppdelat på tre dagar. Dagen börjar med fika och avstämning, vilket avgör hur dagen kommer att se ut. Aktiviteterna är väldigt varierande och kan vara promenader, hantverk, avslappningsövningar, yoga, mindfulness, odling. Ibland förekommer föreläsningar eller att gruppen åker på studiebesök. Även i denna grupp förekommer samtal, både i grupp och individuellt. Men till skillnad från verksamhet 2, så är inte dessa samtal schemalagda, utan deltagaren får själv ta initiativ till dem.

Vilka deltagare återfinns i de olika verksamheterna
I verksamhet 1 återfinns många som har (haft) en dysfunktionell familj med bland annat missbruk, andra har upplevt problem på arbetsmarknaden med långvarig stress eller en känsla av att inte passa in.

Även i verksamhet 2 finns ett mönster. I denna grupp återfinns till största delen väldigt högpresterande personer som jobbat sönder sig: ”(…) engagerade och driftiga som blir väldigt, väldigt vilsna när de inte längre klarar av att prestera på den nivå de är vana vid. De andra personerna har egentligen aldrig fått fotfäste på arbetsmarknaden och med den stressen som det innebär, ofta blir ganska omfattande social problematik kopplad till det.” Citatet är taget från en medarbetare inom verksamhet 2.

Inom verksamhet 3 är de flesta deltagarna högpresterande och produktiva individer. De har höga krav på sig själva och när de inte längre kan prestera som tidigare uppstår prestationsångest.

Text: Liselotte Frejdig
Foto: Per Rhönnstad

Några röster från informanterna i uppsatsen

* Det viktigaste var att jag blev avstressad. Naturen har inte bråttom, så att det är bara att anpassa sig till det.

* Det var väldigt prestigelöst, eftersom alla hade samma problembild.

* Det var inga problem att komma in i gruppen som ny deltagare, eftersom de andra också hade varit nykomlingar och mindes hur det kändes.

* Vi deltagare blev även ett stöd åt varandra. Eftersom vi hade samma ”problematik” var det ingen som behövde skämmas.

* Det var en helt ny upplevelse att gå ut i skogen, utan att behöva känna stress eller måsten. Precis som när vi fick odla själva och vara med hela tiden, från frö till blomma eller växt.

Ett annat gemensamt drag hos deltagarna var att alla var nöjda med verksamheten och tyckte att den verkligen hade hjälpt och stöttat dom. Men Axner och Handzic lägger in en brasklapp, i och med att de hade så pass få informanter, är det osäkert om de utgör ett tillräckligt representativt urval för samtliga deltagare.

Internetdroger

ASP-bladet har varit på besök på Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet (NBV) och talat med Maria Hill som jobbar som studiekonsulent och bland annat med föreläsningar om Internetdroger. ”Det viktigaste är att störa verksamheten”, påpekar Maria Hill.

Internetdroger kan man köpa över Internet lika enkelt som man kan köpa kläder och det finns både lagliga och olagliga preparat. Ibland kallar man dem designer drugs eller research chemicals. Medlen är ofta framtagna i annat syfte än berusningsmedel, exempelvis som badsalt som ger amfetaminliknande effekt, tillväxtmedel eller komponenter i färg. Andra gånger kan det vara ämnen som tagits fram för medicinskt bruk, men som inte godkänts på grund utav att biverkningarna varit för stora. Är det spice, som röks, så består de ofta av en blandning utav örter som kan få cannabisliknande effekter, men som inte syns på kissprov.

Ett annat problem är att man inte kan veta koncentrationen av ämnena. Om en dos är lagom en gång, så kan nästa dos vara annorlunda och ge effekt som är sju resor värre, påpekar Maria.

ÄMNEN I GRÅZONEN

På Folkhälsoinstitutets hemsida kan man se en lista på vilka ämnen som är under utredning. Ofta skrivs det ”sista utförsäljning av detta ämne” då ämnena snart blir förbjudna. Då skapas kemiska ämnen som är nästan likadana, men inte exakt.

Från att nya droger kommer in på Folkhälsoinstitutets lista, så tar det cirka ett år (!) före ämnet behandlats tillräckligt i olika instanser före det eventuellt förbjuds, berättar Maria Hill.

För att snabba på processen så kom en ny lag som heter förstörandelagen, där polisen och tullen kan beslagta preparat som man tror kan användas i berusande syfte, och som man tror kan vålla allvarlig skada eller dödsfall för individen, även om den inte är klassad än, men det är ingen straffrättslig lag.

UTMANINGEN I ATT FÖRELÄSA

Jag möter en del ilska över varför man inte kan stänga ner sidor som säljer dessa ämnen. Det finns åldersgräns på sidorna, men om det är en tonåring som köper detta med mammas eller pappas bankkort, så är det ju aldrig någon som kollar upp det.

Det folk reagerar på är mest att de är så lättillgängliga, bland annat drogen NRG (uttalas ”energy”). Enligt forumet Flashback så finns det personer mellan 17 och 60 år ungefär. På Flashback kan man läsa trådar om så kallade ”tripprapporter”, alltså att personer skriver sina upplevelser av olika preparat, man vet inte åldrar då personer ju använder alias, det verkar vara spritt i åldrarna.

En person tog en drog som sänkte kroppstemperaturen så pass att han fick förfrysningsskador och behövde amputera tår och fingrar.

OERHÖRT KREATIVA PERSONER

Det svåraste för föräldrar är när deras ungdomar flyttar hemifrån för att gå på universitetet, där har de inte kontroll över sina barn längre. Internetdroger är inte ett lika stort problem just nu jämfört med alkohol eller cannabis, som nu växer, men om droger får fäste på en plats så kan det gå ruskigt snabbt.

De jag har träffat har ofta varit mycket oförstående, de har inte ens förstått att det finns, och det gjorde inte jag heller för ett år sedan när jag började.

Föräldrar har inte så bra koll. Man kan vara observant om det börjar komma bruna kuvert med ”badsalt” eller ”fågelfrön” som kostar 2500 kronor.

Ett annat tecken är personlighetsförändringar. Drogdistributörerna kommer fram till nya knep hela tiden, det är oerhört kreativa personer som håller på med det här måste jag säga! Man måste veta vad man letar efter för att förstå vad man ser.

SLÄPP INTE PÅ VAKSAMHETEN

Maria Hill är en studiekonsulent och jobbar med studiecirklar och kulturverksamhet. Vi är en mötesplats där man kan utvecklas och vi hjälper personer som vill lära sig mer saker om våra ämnen.

Antalet personer som dricker alkohol blir allt färre, men av dem som dricker alkohol dricker varje enskild person allt mera. Vi måste vara varse så att detta inte blossar upp igen.

NBV har fyra stråk i verksamheten: alkohol och droger är ett, folkhälsa ett, integration samt internationella frågor.

Drogkonsumtionen i årskurs nio i Värmland har gått ner, men jag hoppas att man inte tänker oj vad bra och sätter sig ner, för då är vi snart på väg till det andra problemet igen.

Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) gör undersökningar kring droger varje år. Alkoholkonsumtionen minskar både hos flickor och hos pojkar i årskurs nio, det man kan se är att flickor närmar sig pojkar i alkoholanvändning, jämfört med när undersökningarna startade på 70-talet och de som dricker gör det mer.

CANNABIS INGEN LÄTT DROG

Maria Hill var med i Nykterhetsförbundets scoutförbund (NSF) som barn, hon blev senare ungdomsledare i 15-16 årsåldern och där ingår det grundläggande information om droger. Jag har också en bror som jag tror är en nykter missbrukare, som har varit missbrukare under många år.

Jag läste om cannabis för 20 år sedan och irriterade mig över att den beskrevs som en ”lätt drog” när man i verkligheten blir bland annat seg i huvudet och spice, cannabisliknande droger, har ytterligare biverkningar eftersom man får en förgiftning varje gång.

LÄS PÅ!

Det är viktigt att föräldrar blir mer medvetna vad riskerna är, vad man ska titta efter, inte minst hur Internet fungerar överhuvudtaget, så att de blir varse om droger dyker upp, till exempel att man observerar i lokaltidningen om droger har cirkulerat i närheten. Det är viktigt att störa verksamheten.

Text: Maria Lundby Bohlin