Etikettarkiv: Sysselsättning

Ett annat sätt att jobba på

Cecilia Leijon & Ola Johnsson
Cecilia Leijon & Ola Johnsson

Arbetsmarknadsförvaltningen i Trelleborgs kommun har reflekterat kring arbete. Under Socialchefsdagarna talade Cecilia Leijon, chef och Ola Johnsson från arbetsmarknadsförvaltningen kring hur de kom att tänka nytt för att nå personer som står långt från sysselsättning.

Trelleborg är Sveriges sydligaste kommun och är ofta transitort, med Sveriges störta hamn, och är därmed vägen mellan Sverige och övriga Europa. Med 43 000 innevånare är de en kommun som idag styrs politiskt av en kvartett partier bestående av: Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Söderslättspartiet.

Cecilia Leijon har varit med och skapat en arbetsmarknadsförvaltning där fokus ligger på jobb och i lägre grad på bidrag.

– Det är mils skillnad om man har fokus på biståndsrätt eller självförsörjning, det är ju ofta samma organisation men det blir väldigt olika beroende på vilket perspektiv man lägger an i verksamheten, säger Cecilia Leijon.

Det kan låta som tuffa tag, men det beror förstås på hur självförsörjningsperspektivet tillämpas.

Första kontakten för en trelleborgare som söker försörjningsstöd är med arbetsmarknadssekreterare. Mindre dokumentation begärs ut för att snabba upp processen. Nyckelord är: snabba insatser, service till medborgarna och direkt planering.

– Frågan du får är: du är arbetslös nu, vad ska du göra för att komma ut i försörjning eller studier? Sedan upprättas en plan, berättar Ola Johnsson.

På samma sätt upprättas inte nödvändigtvis någon vård och behandlingsplan för exempelvis ensamkommande, utan sätter etablering i arbets- och samhällslivet först. Behandlar man någon som sjuk så känner de sig nog sjuka till slut. Höga förväntningar ger höga prestationer, är deras perspektiv.

– Om jag tror på dig när du kommer in till mig kommer du också att leverera till mig, sammanfattar Cecilia Leijon det hela.

De pekar på att de har nått goda resultat. Strängt taget fick de ut dubbelt så många personer i egen försörjning, jämfört med innan.

Men vad händer med de som lider större social nöd än enbart arbetslöshet? Jo, det finns socialsekreterare och annan personal som kan ta vid då problemen är större än vanligt. Trelleborgs idé är dock att betrakta etableringen i samhället och arbetsmarknaden som det primära problemet för en arbetslös.

– 85% av de vi möter idag kan ta ett arbete imorgon. De femton procenten som är kvar, kan vara föräldralediga, sjukskrivna eller personer med missbruk. Vi glömmer absolut inte dem, vi är kanske inte världsbäst på att möta dem, men vi har ett systematiskt arbetssätt, sammanfattar Ola det hela.

Om man i en kommuns arbetsmarknadsenhet, eller dylikt, möter majoritetens behov och faktiskt lyckas, frigörs resurser för att möta de som blir över och som har mer avancerade stödbehov, tänker man.

Text & foto:
Robert Halvarsson

Aluma – Gatans tidning

Tidningen Aluma i Malmö behandlar frågor som hemlöshet, utanförskap och missbruk Den säljs av hemlösa som får en sysselsättning och en chans att komma in i samhället. ASP-bladet åkte till Malmö för att ta reda mer om Aluma.

Malmö är Sveriges tredje största kommun.  I juni 2010 bodde i Malmö 296 169 invånare enligt SCB. Malmö är med svenska mått en stor kommun och har som en sådan många sociala problem.  Problem som finner sin väg till sidorna på tidningen Aluma.

Redaktionen är belägen i ett äldre hus mellan Stor Torget och St. Petri Kyrka. Där redaktionen nu finns var tidigare än klädbutik. Genom de stora skyltfönstren flödar solljuset in och får lokalen kännas öppen och inbjudande.

Det är här jag träffar Endré Feledjhazi. Han är distributionsansvarig på Aluma. Tillsammans med Henrik Löfgren ansvarar de att tidningarna kommer ut till försäljarna. De distributionsansvariga är länken mellan redaktionen och försäljarna.

En vanlig dag börjar 8.45. Endré brukar göra i ordning allt så att saker och ting är redo klockan nio då försäljarna kommer och köper sina tidningar.  Det fungerar som så, att de köper sina tidningar som sedan säljs för 40 kronor per styck. Försäljarna har sina platser runt om Malmö och på andra platser i Skåne.
Försäljningsplatser är exempelvis stormarknader och ställen där det rör sig mycket folk. Det finns 108 inskrivna försäljare och av dessa är 40 aktiva. De måste följa Alumas regler som säger att de inte får vara märkbart påverkade, våldsamma eller stjäla. Om man bryter mot reglerna och inte förstått vad man gjort blir man avstängd en vecka.

Endré har också hand om vad Aluma kallar uppsökandeverksamheten. Tidningen har en EU-moppe som Endré använder för att distribuera tidningarna till försäljningsställena. Han påpekar också att det finns chans till samtal med försäljarna när han åker runt med tidningarna.

Den sociala biten på Aluma är viktig. Man ska alltid ha tid för en kopp kaffe och att kunna snacka en stund, säger Endré. För alla människor är mänsklig kontakt viktigt men för de som står längst ner i samhället är ett”hej” eller ”hur mår du” en viktig bekräftelse som stärker dem.
– Man ser på de flesta försäljarna att arbetet höjer dem, deras självkänsla, hävdar Endré.

Han säger att hade inte varit för Aluma hade många gått ner sig djupare. Det finns exempel på personer som knappt lyft blicken från marken men sedan efter en tids försäljning har de kanske minskat missbruket. De kan då skaka i hand och möta blicken när man träffas. De känner att Aluma är viktigt och det håller dem på rätt köl, säger Endré.

Att den sociala aspekten är viktig kan Milan intyga. Han har varit försäljare i fem år och säger också att Aluma har betytt mycket för honom. Vi sitter på redaktionen och Milan berättar för mig hur det är att vara Aluma-försäljare på Malmös gator.

Han har tagit sig från drogmissbruk till att ha en tro på framtiden. Från början förstod Milan inte hur avgörande Aluma skulle bli för honom. Han säger att han från början bara uppfattade tidningen som en ekonomisk resurs. Sedan han genomgått sitt metadonprojekt förstod Milan att detta handlade om mer än bara pengar.
– Jag fick klart för mig att jag behövde något att göra för att hålla mig drogfri, menar Milan.

Att vara drogfri kräver en struktur i livet. Milans arbetsdag börjar när redaktionen öppnar på morgonen och avslutas när den stängs på eftermiddagen. Han återkommer flera gånger under intervjun till att det är viktigt att ha en ordnad tillvaro.

Milan menar att det är viktigt att jobba som på vilket arbete som helst. Man börjar på morgonen, går hem på eftermiddagen, får en struktur på sin dag som i sin tur påverkar livssituationen. Detta är man lätt sätta sig in i, oavsett om man är hemlös eller ej. Det måste finnas rammar annars flyter allting ihop. Milan visar vikten av detta och visar också att det går att sig samman från ett uselt utgångsläge till en positiv framtidstro.

Jag frågar Milan hur han upplever mötet med människor är. Han säger han har fått mycket uppskattning från de han träffar. De ser att han står på samma plats och säljer, kämpar för att göra sitt liv bättre. Uppskattningen har motiverat honom att fortsätta på den väg han nu har valt.

Det finns fortfarande fördomar kring hemlösa och missbrukare. Milan säger att han ibland möter dem. När han missbrukade satte han vikt på alltid vara ren och välklädd och fortfarande är det så. Det finns de som har tvivlat på att han är hemlös pga av hans rena kläder. Han berättar att det förekommit tillfällen när redaktionen fått telefonsamtal från människor som betvivlat om han är verkligen är hemlös.
– Man blir placerad i ett fack på grund av sitt utseende, säger Milan.

Milan berättade om en man han träffade som sa: ”Jag har passerat förbi dig många gånger och du säljer Aluma och är bättre klädd än jag.”
– Att var välklädd är något jag föredrar men det är inget bevis för att man är bättre på något sätt, berättar Milan.

Han menar att nu när han är drogfri kan han använda pengarna på andra saker än droger som exempelvis kläder.

Pengarna han tjänar på Aluma-försäljningen bidrar till en bättre livssituation för honom. Att vara hel och ren är viktigt för Milan eftersom det bidrar till ett bättre liv.

När man jobbar som försäljare träffar man andra hemlösa som sjunkit djupt i missbruk och hopplöshet. Milan säger att han uppmanar dem att försöka fortsätta kämpa. Du kan få hjälp, menar Milan, och många är medvetna om det.

Det är viktigt att det finns någon som kan visa att det går att ta sig ur problemen hemlöshet och missbruk. Milan som nu är drogfri sedan fem år är bra exempel på detta. Det finns också försäljare som inte har kommit lika långt på vägen som Milan. Genom sitt arbete som försäljare på Malmös gator kan de påbörja vägen tillbaka till ett värdigt liv.

Text & Foto: Henrik Sjöberg

VIKTEN AV EN MENINGSFULL VARDAG

Avdelningen för socialpsykiatrin, alkohol och narkotika, är en del av Arbetsmarknads- och socialförvaltningen i Karlstads kommun. Sysselsättning inom ASP/ANA finns bl.a på spegeln, brillianten och mediagruppen.

Mediagruppen är en kreativ grupp människor som gemensamt skapar en meningsfull sysselsättning. Att jobba med media är en kreativ kanal för personer som tycker om att skriva, fotografera, filma, redigera och arbeta med grafisk formgivning samt layout.

Mediagruppen fungerar som ett komplement till- och är en del av ASP/ANAs, övriga öppna verksamhet, vilket ger ytterligare möjligheter till arbetsträning samt en meningsfull sysselsättning. För en del av deltagarna fungerar mediagruppen som praktik medan andra har det som sysselsättning, lönebidrag eller aktivitetsersättning. Gemensamt för dem alla är att arbetet sker i rehabiliterande syfte, både fysiskt och psykiskt.
Genom att deltagarna dagligen arbetar med utrustning och programvaror som liknar det som används på tidningar, reklambyråer och TV får man värdefull erfarenhet.

En erfarenhet som kan leda vidare till praktikplats, jobb eller fortsatta studier.

Inom mediagruppen finns många olika roller och arbetsuppgifter som tex formgivare, kameraman, redigerare, ljud- och ljus, fotograf och skribent till avdelningens egna tidning, ASP bladet.

I dagsläget är det 14st nöjda och kreativa personer som arbetar med all produktion som produceras av mediagruppen.

Jag ställde tre frågor till olika deltagare från mediagruppen.

Vad fick dig att börja på mediagruppen?

  • Per Jag är utbildad fotograf och vill fortsätta jobba innom detta yrket.
  • Jane (Nyligen börjat på mediagruppen) Jag har tidigare jobbat på en tidning men eftersom jag är pensionär nu så kan jag ju inte skaffa mig ett riktigt jobb, men ända sedan jag hörde att detta stället fanns har jag alltid velat jobba här.
  • Karl-Peter Jag ville ha en regelbunden sysselsättning och struktur på min vardag.
  • Robert Jag var sjukskriven sen 2005 men i slutet av 2007 kom jag i kontakt med Annika Lund min dåvarande handläggare på IFA. Det var hon som hjälpte mig hit. Tidigare hade de försökt få in mig på Gemet och sådana ställen, men det blev aldrig något bestämt. Det var dessutom inte något direkt passade mig och min situation tills jag fick höra om Mediagruppen. Jag har alltid varit intresserad av reklam, film och media så de va en självklarhet att jag vill göra ett försök. Jag har testat att jobba med t.ex photoshop hemma på fritiden, nu fick jag att äntligen chansen att prova på att jobba med det på riktigt, därför börja jag på mediagruppen.
  • Ola Jag var arbetslös just då och blev utskickad på olika insatser inom socialen, kommunen, solareturen, sola-jobb och liknande men det fungerade dåligt. Men eftersom min socialsekreterare visste att jag höll på med film en hel del på fritiden och har ett stort intresse för film, så tipsade hon mig om Mediagruppen och att jag skulle testa att jobba. Det var på den vägen jag kom in.


Vad betyder de för dig att jobba här på mediagruppen?

  • Per Det har betytt jättemycket, jag kan nu använda detta som merit när jag senare skall söka andra jobb.
  • Jane Jag har ju inte varit här så länge men det har redan betytt mycket.
  • Karl-Peter Det betyder en hel del faktiskt, bland annat när folk frågar vad jag jobbar med så kan jag lätt säga att att jag jobbar med media, dessutom har jag lönebidragsanstälning så de känns väldigt bra.
  • Robert Det har betytt väldigt mycket, dels för min personliga reabilitering. Jag har gått från att ha socialfobi mer eller mindre till att bli den jag är idag, en social och öppen person. Det är mycket tack vare att man är ständig kontakt med andra människor och det betyder väldigt mycket för mig. Jag har nu hittat tillbaka till den person jag mer var förut. Sedan just detta med att ha en mening med vardagen har betytt mycket för mig, speciellt det med att möta folk som kanske frågar vad man gör, förut när man har berättat att man är sjukskriven reagerar de flesta mer eller mindre som om det är något fel på en, typ som om man är dum i huvudet. Idag kan jag stolt säga att jag jobbar på mediagruppen något som ofta brukar leda till samtal om vad man gör där osv. Det är skönt att ha en mening med vardagen på så sätt för det betyder mycket för självkänslan och hur man blir uppfattad som person.
  • Ola Jag har utvecklas mycket sedan jag kom hit, jag får jobba med mitt intresse och har fått möjligheten till att utveckla mig själv på olika sätt som t.ex. klippa film och lärt mig de bättre, få rutiner och även att hantera en kamera bättre.

Vad är dina Framtidsplaner?

  • Per Att få fortsätta att jobba som fotograf och inom media.
  • Jane Inget specifikt, att jobba kvar på mediagruppen kanske?
  • Karl-Peter Jag har funderat lite på att försöka stundera och kanske kan starta nått eget någon gång i framtiden.
  • Robert Jobba mer på min egen rehabilitering. Försöka komma på fötterna igen rent mentalt, och på så vis kunna gå vidare vid ett senare tillfälle ut i arbetslivet.
  • Ola Jag vill ju jobba inom media, på fritiden håller jag på mycket med kortfilmer och spelfilmer, så att bli en etablerat långfilms regisör är väl mitt slutgiltiga mål.

Text: Stefan Ek  Foto: Per Rhönnstad & Robert Olsson

Solatassen

solatassen-webSolatassen är det senaste hund dagiset som öppnats i Karlstad och startade den 12 februari. De finns på Eriksbergs gård bortanför Bergvik. Förra året öppnades fyra st. så totalt finns det nu fem st. På ett hund dagis kan man lämna in sina hundar så blir dom omhändertagna under dagen.

Bosse Gustafsson är anställd av Karlstad kommun som handledare han säger följande om verksamheten:
Man startade en kooperatörskurs och en hundutbildning enligt Jordbruksverkets förordningar förra året. Förra sommaren var det sex personer som hade fullgjort utbildningen.  I juni fick man tillträde till fastigheten och fick hyra den av Karlstads kommun. Efter det så började man att göra i ordning huset.

Detta är det tredje sociala kooperativet i Karlstad och det är tio st. som arbetar  där nu sex stycken av dom är med i styrelsen där alla beslut fattas. Man har fått tillstånd att ha sex st. hundar på kooperativet men för tillfället så har man bara två.  Man räknar med att ungefär 20 st. hundar kommer att få plats när allt är utbyggt och då kommer det att vara ungefär 15 st. som arbetar där.

Vid introduktionen så kommer man överens med ägaren till hunden om vilka aktiviteter man skall ha för den under dagen. Exempel på aktiviteter kan vara promenader, lekar och pälsvård. Inga hundar får släppas lösa på dagiset. Framöver så kanske man kommer att starta kurser för att skaffa hund.

Marina har arbetat där i fyra veckor tidigare var hon på Gemet. Hon trivs bra på dagiset och hon tycker aldrig det är jobbigt att gå dit. Hon tänker skaffa hund själv framöver och därför får hon bra praktik på hunddagiset. Hon är även med på kooperatörsutbildningen. Marina är delaktig i alla arbetsmoment, som då omfattar t.ex. promenader med hundarna och snickeri.

SolatassenFör ett år sedan så hade ingen sysselsättning av dom som arbetar där. Men nu är dom egna företagare. Alla som arbetar där  arbetar 100% efter sin egen förmåga vilket innebära att en del arbetar fyra timmar per vecka och andra arbetar heltid. Ingen arbetar ensam med något om man inte själv begär det. Man löser problemen gemensamt i stället och blir på så sätt ett stöd för varandra.

”I första hand skall människorna må bra vilket gör att djuren också kommer att må bra”

Vid meningsskiljaktigheter mellan personalen så tar man upp problemet direkt innan det har blivit ett problem och försöker hitta en gemensam lösning  Arbetet planeras på ett sådant sätt att man skyndar långsamt man börjar med det som det är viktigt att bli klar med först. Nickas är en praktikant från Gemet som började i dag. Han skall utveckla sin arbetsförmåga och utvecklas som människa där.

Text & Foto: Olle Stagnér