Vård, omsorg och teknik

Marléne Lund Kopparklint

Ålderdom och funktionsnedsättningar kan ibland göra att man kräver hjälpmedel. Detta för att man skall kunna bli så självständig som möjligt. I Karlstad ligger man långt framme i utvecklingen av hjälpmedel.

Marléne Lund Kopparklint, ordförande i Vård- och omsorgsnämnden i Karlstad, inleder informationsmötet kring vård, omsorg och teknik i Seniorernas hus. Idag finns det personer närvarande från Karlstads kommuns Vård och omsorgsnämnd samlade här för att informera om välfärdsteknik.

– De kan teknik och är väldigt kompetenta på det här området. Man kan känna sig stolt när man kommer ut i andra kommuner och pratar om det här och då märker vi att vi ligger ganska bra till i Karlstad när det gäller välfärdsteknologin! berättar hon stolt.

Frihet i livet
Marie Johansson som är utvecklingschef på vård- och omsorgsförvaltningen fortsätter. Hon berättar att det är på vård- och omsorgsnämndens uppdrag som de hjälper till att testa och ta fram ett utbud av olika teknologiska hjälpmedel. Hjälpmedel är något man har hjälp av för att klara sitt dagliga liv:

– Jag ser att många i salen har glasögon, det har jag också. Jag skulle inte vilja lägga undan mina glasögon en hel dag, för att inte kunna ta del fullt ut utav dagen som jag vill. Det är det som är hela syftet med ett hjälpmedel; de kompenserar för de delar som jag inte klarar.

Det är väldigt viktigt för oss att kunna välja hur man vill kunna göra saker i livet. För alla, oavsett vart i livet vi befinner oss. En del hjälpmedel, som exempelvis glasögon och hjälp för hörselnedsättning, är mer accepterat, vi är mer vana vid den typen av hjälpmedel.

Föreläsarna påminner oss om saker vi inte ser lika ofta. Idag finns ny teknik, fler hjälpmedel, och många finns nu i Karlstad, berättar Marie Johansson. Man kan få dem på olika sätt. Ett sätt är att man ska ha ett biståndsbedömt behov, där man får hjälpen som en insats på ett sätt, eller så kan man med hjälp av välfärdsteknologin välja att få exempelvis ”Nattfrid”, där personalen genomför tillsynsbesöket via en kamera istället för ett fysiskt besök på natten.

Anpassningsbara toaletter
– Det finns saker som någon i salen kanske har; toaletter. Klart man vet att det finns toaletter, men det finns en typ av toalett där man kan få hjälp att torka sig och tvätta sig efteråt, fortsätter Marie.

Det finns toaletter som kan anpassas i höjd, om man har svårt att sätta sig, eller är ostadig på benen. Det kan kompletteras med olika steg som man kan ta hjälp utav, allt för att man ska kunna klara sitt toalettbesök utan att någon annan skall behöva hjälpa till. Deras ambition är att flera av dagens hjälpmedel ska vara valbara på egen hand. Vi vill klara oss på egen hand, med eller utan hjälpmedel, det är en enorm frihet.

– Vad gjorde vi innan mobilen, frågar hon retoriskt?

Mobilen har tillfört mycket, både på gott och ont, men faktum är att man är nåbar när man vill. Man kan ringa när man vill. Har man en smartphone kan man också söka information.

Mänsklig kontakt
I välfärdsteknologin finns många fler sätt än de vi har idag, för personer att klara vad man vill när man önskar. Regeringen strävar efter att fler personer skall få klara sig själva mer. Det betyder inte att man aldrig ska få träffa personal eller ha andra hjälpmedel, teckentolk eller vad det nu är man behöver, poängterar Marie Johansson tydligt.

Vad är E?
Mikael Nordström, som är IT-samordnare, vill ringa in begreppet ”e” lite grann.
– Det händer mycket i dataföretagen, men det händer ännu mycket mer i tekniken inom vård och omsorgens välfärdsteknologi.

Han berättar att det är politiskt styrt. E-samhälle, e-förvaltning et cetera. Vad är då e-samhället? Det är informationsteknik. Det är en enklare vardag för både privatpersoner och företag. Det är smartare, öppnare förvaltningar och högre kvalitet och effektivitet. Det är sökbart. Från regeringen önskar man e-legitimationer, ett elektroniskt ID för alla på Internet och e-tjänster.

– Man vill med hjälp av IT effektivisera myndigheters verksamheter och förenkla allmänhetens kontakter med myndigheter. Det handlar förenklat om att kunna nå rätt person med rätt uppgifter vid rätt tidpunkt, säger Nordström.

Samlad information
Det kommer en ny webbsida, ”Hälsa för dig”. Där samlas allting om en själv; hälsa, tandläkare, vårdcentral och resultat av exempelvis blodtryck som man tar själv hemma.

Evelina Bäck, kommunikatör, fortsätter tala och säger till åhörarna att det är tänkt att papper ska finnas kvar minst 20-30 år till. Tekniken skall vara tillgänglig för dig hemma. På Seniorernas hus finns datakurser för att få bättre datorvana för den äldre generationen. För de unga kan det vara tvärtom, som när en tjej undrade hur man får en tid till vårdcentralen. Mamman sa att hon skulle ringa dit när hon inte hittade någon webbsida för ändamålet.

– Va? Ska jag ringa, utbrast dottern förvånat?

Robotskelett
Mikael Nordström visar en bild på ett vidareutvecklat exoskelett. Plattor, fotplattor, rör. Nu har man gjort en långkalsongversion av samma teknik, så att personer som har svårt att gå kan göra det med exoskelettet.

Servicehandsken för att stärka personer med svagt handgrepp finns redan. Detta har Parkinsonförbundet och Neuroförbundet visat i Brainbus i Karlstad.

– En svensk långtradarchaufför fick en tumör och tvingades operera bort armen. Robotologiforskare kopplade en armprotes till hans nervsystem, detta var Sverige först med!

Text: Maria Lundby Bohlin
Foto: Robert Halvarsson

PÅ JOBBET: Leif Gustafsson

Vi har mött upp med LEIF GUSTAFSSON, fastighetsförvaltare åt Karlstads Kommun för att diskutera lite om hans jobb och vilka utmaningar som står framför dem i takt med att staden växer.
Vad innebär ditt jobb som fastighetsförvaltare? Det är ett väldigt komplext jobb. Det som vi skall utföra på förvaltningsenheten är att tillhandahålla ändamålsenliga lokaler för den kommunala verksamheten samt utveckla och förvalta kommunens byggnader. Det låter lite högtravande men det är faktiskt det som är vår uppgift. Vi är ansvariga för drift och underhåll i respektive fastighet och vi är också ekonomiskt ansvariga. Vi ska se till att det finns fungerande hyresavtal och vara kontaktperson för hyresgästerna.  Det innebär inte att vi personligen åker ut till en fastighet och skruvar om något reparationsjobb anmäls till oss utan vi skickar en intern underhållstekniker (vaktmästare).

När det gäller lite större ombyggnader/reparationer, tar vi hjälp antingen av vår egen byggserviceavdelning, eller någon byggfirma vi har avtal med. Vi jobbar även med besiktningar när jobbet är klart, och underhållsbesiktningar där man tittar på ett behov.  Vi ska upprätta underhållsplaner för alla fastigheter. Vi jobbar mycket med avtal med entreprenörer och väldigt mycket fakturahantering. Vi hanterar normalt över hundra fakturor i veckan och det kan innebära en hel del jobb eftersom allting måste kollas upp. Vi är 8 stycken som jobbar med fastighetsförvaltning och har helt nyligen strukturerat om oss i tre grupper. Vi har två förvaltare som jobbar med undervisningslokaler. Sen har vi en för boendemiljöer, i huvudsak vård och omsorg samt arbetsmarknads och socialförvaltningen. Den tredje gruppen kallar vi för ”Teknik, Centrum, Kultur och Fritidsfastigheter” och det är där jag ingår. Jag förvaltar kommunens fastigheter i innerstan, samt kulturfastigheter.

Sen har jag hand om en lite udda fastighet också och det är kommunens semesteranläggning på Tjörn. Karlstad stad köpte in denna redan 1937 och det var tänkt från början som sommarkoloni för barn som inte hade möjlighet till ett sommarlov på landet. Anläggningen fungerade som koloni ända fram till ca. 1970. Sedan gjordes det om till semesteranläggning för kommunanställda, där man kan hyra stuga från Lördag till lördag, sommarmånaderna men även dygnsuthyrning övriga delar av året. Vem som helst får hyra t.ex skolklasser, idrottsföreningar, företag och privatpersoner så det gäller inte bara för Karlstadbor. Den åttonde förvaltaren har ansvar för hamnen, Mariebergsskogen samt diverse utredningar.

Omfattar ditt jobb bara byggnader som kommunen har verksamheter i, eller finns det mer, som KBAB tex där kommunen är delägare? KBAB är ett eget bolag som har ansvar för kommunens bostäder. Teknik –och Fastighets kärnuppdrag är att tillhandahålla lokaler till kommunens verksamheter men sen har vi även några externa hyresgäster. Det kan vara lokaler som är vakanta och som vi hyr ut till annat än kommunal verksamhet. Det kan också vara utåtriktade verksamheter, Tex. Värmlands Operan som hyr Karlstad teater eller Värmlandstrafik som hyr busstationen.  Det är kommunala angelägenheter även om hyresgästerna är externa. Vi har också någon enskild butik samt ett fåtal lägenheter i kulturbyggnader.

Råder det brist på fastigheter i kommunen? Vi har ungefär 420.000 kvm egna fastigheter och det är ganska liten omsättning i förändring. Uppskattningsvis förvaltar vi ca 400 fastigheter. Med inhyrda objekt blir det 550 stycken. Vi hyr alltså in ca 130.000 kvm. Några objekt säljs och sen bygger vi en del nytt, alternativ köper in. I förhållande till hela volymen så är förändringarna inte stora och vi har ju exempel på en del äldreboenden som behöver större ytor nu efter omstruktureringen av dessa. Det är på gång att vi ska bygga ett nytt vårdboende ute vid Zakrisdal. Skolor byggs inte så många nya men är det så att det uppstår ett nytt område, som exempelvis Södra Råtorp som är ett helt nytt bostadsområde, så bygger vi en ny grund-och förskola i anslutning till detta. De kommunala behoven styr hur mycket fastigheter vi äger och förvaltar..

Hur ser det ut gällande brister på dessa fastigheter? Det finns ett litet eftersatt underhåll generellt sett.  Det handlar då om bristen på underhållspengar som gör att vi inte klarar riktigt att hålla efter. Alla kommunens fastigheter är inte i toppskick och vi har ett relativt gammalt fastighetsbestånd rent generellt för de flesta byggnader vi har är äldre än 30 år.  Har man då inte gjort någon större rot-renovering på dom så finns det givetvis ett stort behov. En annan sida av saken är att många av våra fastigheter är energislukare och där jobbar vi just nu med ett stort energiprojekt där vi har inventerat alla fastigheterna som kommunen äger och håller på att ta fram förslag till åtgärder. Något som är bra i sammanhanget är att vi tagit bort i stort sett alla oljepannor så idag är det fjärrvärme till dessa fastigheter i stället. Vi har också provat med pellets på några ställen och testar även solfångare.

Vad har du för svårigheter i ditt jobb? Vi förvaltar ju rätt så speciella byggnader som exempelvis Bibliotekshuset och likaså Badhuset och en hel del idrottsplatser. Ett annat område är offentliga toaletter som har sin egen speciella problematik. Vi har också mycket projekt i olika former, tex byggprojekt och liknande som kommunen driver. Det kan handla om innerstan, eller om hur man ska utveckla processer inom teknik och fastighetsförvaltning. Vi sysslar mycket med tillgänglighetsarbete och det blir mycket diskussioner mellan olika förvaltningar. Utredningar av olika slag, ekonomisk uppföljning, budgetarbete och prognoser. Vi får en viss budget varje år och det är en 0-budget.  Kostnaderna för hyresgästerna ska balansera utgifterna avseende drift och underhåll och löner. Det gäller att hålla sej inom budget och ändå få saker och ting gjorda. Det största bekymret idag är nog att vi inte får så mycket underhållspengar tilldelade från kommunen så att det motsvarar det egentliga behovet.  Jag kan ju inte trolla utan istället får jag prioritera vad som ska göras, ganska hårt.

Vilka utmaningar finns det? Det finns en tydlig ambition i den här kommunen att vara ledande i miljöfrågor. Vi prioriterar energisparande i kommunen och det är viktigt att vi arbetar som föregångare i dessa frågor, visar att vi gör bra saker och tänker på miljön.  Vi testar mycket ny utrustning och ny teknik. Alla offentliga organisationer har en viktig roll i det utvecklingsarbetet. Stadshuset är ett lysande exempel där vi provar en teknik med solceller i kombination med solskydd.  Jag hittade den här idén, som ursprungligen kommer från Tyskland och hade provats en tid av Malmö stad, och tog hem den till Karlstad och vi sökte och fick bygglov för det.  Sådana här projekt är oerhört intressanta och det ger ju också Karlstad en bra och miljömedveten framtoning. Kommuner och över-huvudtaget offentliga institutioner måste vara ledande och prova den nya tekniken och se om det fungerar i praktiken.

Tror du att vi i framtiden t.ex kommer att kunna värma Badhuset med solvärme? Det tror jag inte är praktiskt möjligt under vinterhalvåret men på sommaren går det nog att genomföra.  Tyvärr går det ju inte att lagra energi från solvärmen men visst vore det ett drömscenario! Vi har solfångare idag i innebandyhallarna till exempel som försörjer anläggningen med varmvatten, men problemet är att när det är sommar och sol, så är det heller ingen verksamhet i dessa hallar. Då blir det ju att anläggningen kokar i stället.  Vi har redan nu problem att göra av med den överskottsvärme som produceras där men jag är övertygad om att vi kommer på en lösning på det problemet också!

Text & Foto: Robert Olsson