Panikångest

Panikångest kan drabba vem som helst. Den kommer oftast vid långvarig stress och/eller rädsla för att bli ensam eller på annat sätt misslyckas i livet. Man tror till viss del att det är ärftligt, men även att serotoninhalten i hjärnan är för låg.

Symptomen visar sig genom hjärtklappning, yrsel, ansträngd andhämtning, bröstsmärtor, kvävningskänslor, domningar, stickningar i tinningarna, en känsla av att hjärtat stannar, overklighetskänslor eller en tro på att man håller på att bli galen, kommer att svimma eller dö.

Den som upplevt någon av ovanstående symptom vet hur jobbigt det är och att ta sig ur detta. Det krävs ofta professionell hjälp.

Det finns bra behandling att få, den kallas kognitiv beteendeterapi (KBT). Denna terapiform går ut på att förändra individens tankar, vanor och beteenden, för att man därigenom ska få ett bättre och mera normalt liv.

Jag träffade en kvinna som skulle operera bort sin livmoder. Hon hade en man som inte kunde gå. Kombinationen av detta gjorde henne stressad och inför operationen kände hon att hon inte hade något att leva för. Dessutom hade hon börjat få en känsla av att hon höll på att dö. Hon kunde inte andas på nätterna, och ju närmre tidpunkten för operationen kom, desto värre blev det.

För att få något annat att tänka på var hon tvungen att aktivera sig så mycket som möjligt. Ett tag tog hon till alkohol för att orka slappna av, men var tvungen att sluta med det då det gick ut över hennes vardagsliv.

Dessutom fick hon epilepsianfall, och det gjorde ju inte saken bättre (med tanke på hennes dödsångest).
För att hjälpa henne fick hon tid hos en kurator, där hon fick gå i samtalsterapi inför operationen.

Detta hjälpte dock inte så hon fick ta mediciner för att kunna sova på natten, men fick även ta mediciner dagtid, för att kunna koncentrera sig på arbetet. Hon hade inte provat kognitiv beteendeterapi men ska göra detta nu.

Jag kan tipsa om att det på Internet finns ett flertal hemsidor som erbjuder gratisterapi för självhjälp.

Text: Jane Alsing

Musikterapi för Schizofrena

Schizofreni anses vara en av de tyngre former av psykisk ohälsa en person kan ha. 2006 skrev sjuksköterskan Åsa Högfeldt en universitetsuppsats om musikterapi och schizofreni. ASP Bladet gör här en djupdykning i musikens välgörande förmåga.

”Musik är ett sätt att få kontakt människa till människa, inte enbart patient till sjuksköterska.” Så skriver Högfeldt i en artikel i den svenska tidskriften Psyche nr 6 2007. Hon avser där en form av musikterapi hon arbetat med under år som sjuksköterska inom psykosvården.

I artikeln och universitetsuppsatsen slår hon hål på några myter om hur musikterapi bör gå till. För man måste inte enbart fokusera på klassisk musik av kompositörer som Bach, Mozart och Chopin. ”Det tycks vara så att i vilken form av musik vi än använder har det en positiv effekt för patienter med schizofreni.”, skriver Högfeldt i sin artikel.

Formerna kan också de vara varierade och bestå av flera olika saker. Högfeldt nämner bland annat karaoke, musikbingo, vanligt musiklyssnande samt att patienten ges möjlighet att skriva egen musik. Musikterapi kan alltså se ut på flera olika sätt.
I en forskningsstudie som genomfördes 1994 fick en grupp människor med residualschizofreni delta i olika musikaktiviteter. Resultaten är intressanta. Patienternas negativa symptom förbättrades, även läkemedelsdoserna kunde minskas gentemot en kontrollgrupp. Patienternas medvetenhet om sina egna känslor ökade och man fann att de uttryckte en förbättring i förmågan att uttrycka känslor.

Dock så var förbättringarna inte bestående. Efter fyra månader hade effekten avtagit. Flera studier har dock visat på en upplevd känsla av ökad livskvalitet till följd av musikterapi. Kanske anar vi ett trendbrott där den subjektiva hälsoupplevelsen uppvärderas och förflyttas mot centrum. I en sådan utveckling kan musikterapi säkerligen också den utvecklas och bejakas inom den psykiatriska vården.

Text: Robert Halvarsson

Åsa Högfeldts uppsats ”Kontakt i flera tonarter – musikens effekter på personer med schizofreni” finns att ladda ner på Högskolan Halmstads websida

Schizofreni

Schizofreni tillhör sjukdomsgruppen psykotiska syndrom. I en psykos anses verklighetsuppfattningen förändrad såtillvida att den inte delas av någon annan människa. Visuella och ljudmässiga hallucinationer och förvirring kan också ingå i sjukdomsbilden. Schizofreni skiljer sig från psykos genom sämre prognos samt genom de ofta tydliga funktionsnedsättningarna. I cirka 2/3 av fallen är schizofreni en kronisk sjukdom.

Källa:  FASS, Kontakt i flera tonarter – musikens effekter på personer med schizofreni.

När livet är ett krig

”Har du någonsin känt dig så hudlös att alla känslor stormar och inte kan hållas på plats? Har du känt det som att du går och bär en mask? Har du någonsin känt att det gör för ont att leva? Det har jag och många med mig.”

När jag fick min borderline diagnos för några år sedan kom det mest som en lättnad. Äntligen fick jag ett namn på det jag i så många år levt med. Mitt ständiga krig mot livet fick en benämning och jag kunde äntligen börja att förstå vad det egentligen innebär att vara emotionellt instabil. Under tidigt 1900-tal kategoriserades patienter med psykisk ohälsa antingen som psykotiska eller neurotiska. Patienter med borderlineproblematik passade inte in i något av facken utan befann sig i en sorts gränsland vilket ledde till att begreppet myntades.

Denna uppdelning är ju inte längre aktuell men begreppet har bibehållts även om man numer oftare kallar människor, främst kvinnor, med borderline personlighetsstörning (BPS) för emotionellt instabila. Eftersom personen med den här sårbarheten befinner sig i ett gränsland mellan sjukt och friskt så kan man inte säga att BPS är något man har eller inte har. Det är ett pendlande och flytande tillstånd och det kan mildras eller växa bort med tiden – många med de här problemen ”läker ihop” i 30-40års åldern. Det senaste året känner jag att min läkning har börjat ske. Jag kan se på mig själv utifrån och mer och mer förstå de svårigheter jag har och haft.

Men det har inte alltid varit så. Jag levde, och lever fortfarande, under många år med flertalet av de symtom som BPS ger. Den största svårigheten som vi med BPS har är att reglera känslor, vi har det inte med oss i bagaget. Det i sin tur leder till att vi får svårt att skapa och upprätthålla goda relationer av alla de slag, främst på grund av vår starka rädsla för separationer. En rädsla så stark att vi ofta framkallar dessa separationer själva – hellre vara den som lämnar än den som bli lämnad – och på så vis blir det en självuppfyllande profetia. En profetia som i sin tur leder till att känslan av ångest, värdelöshet och maktlöshet ökar och det stora tomrum inom oss som vi har växer allt mer. Ett tomrum vi gång på gång försöker fylla på de mest dramatiska och destruktiva sätt med hjälp av den enorma kreativitet vi oftast besitter.

Kreativiteten är en stark kraft. Så stark att vi blir väldigt duktiga på att vara självdestruktiva på olika sätt. Det kan ske genom att vi svälter oss, vi skär oss, vi bränner oss, vi shoppar, vi missbrukar sex och relationer, vi tar droger eller dricker alkohol. För min del har min destruktivitet främst yttrat sig genom att jag tagit tabletter. Jag fastnade i ett missbruk av värktabletter för 10 år sedan och sedan dess har tabletterna alltid varit mitt sätt att fly verkligheten. En flykt som alltför många gånger resulterat i överdoser, planerade och icke planerade, samt flertalet inläggningar på psykiatrisk klinik. Impulsiviteten som följer med borderlineproblematiiken gör att vi ofta, utan att tänka efter före, tar till drastiska metoder för att slippa ångesten och stå ut med det självförakt vi lever med.

Det finns ingen medicin som hjälper mot borderline eller andra personlighetsstörningar men det man kan göra, och ofta gör, är att medicinera mot symtomen. Antidepressiva mediciner kan hjälpa mot de depressioner som följer med problematiken och även ångestdämpande preparat kan ha effekt för att få bukt med den värsta ångestkänslan. För att däremot bli ”frisk” krävs det terapi, oftast i flera år, och den terapiform som visat sig vara bäst är så kallad DBT (dialektisk beteendeterapi). Tyvärr finns inte den terapiformen att tillgå här i Värmland och det är något jag tycker är väldigt ledsamt. Vad det beror på förstår jag inte riktigt och jag hoppas att finns framtida planer på att utveckla DBT även här.

Jag har valt prata lite om DBT med den person som hjälpt mig allra mest med mina problem: Min kurator Victoria Thurfors som arbetar på öppenpsykiatriska mottagningen i Karlstad. Hon är inte utbildad DBT-terapeut men hon arbetar ofta utifrån det arbetssättet.

Vad är DBT?

– DBT står för dialektisk beteendeterapi och är en kombination av inlärningsteori, kognitiv teori samt dialektisk filosofi. Det är en utveckling av kognitiv beteendeterapi. Terapin skapades först av Martha Linehan eftersom hon såg behovet av en terapiform som riktade sig till just personer med BPS. Ingen tidigare terapiform hade direkt fungerat och med tanke på det stora lidande och den höga suicidrisken som finns hos de här människorna behövdes något nytt komma till. I Sverige är det Åsa Nilsonne och Anna Klåver som vidareutvecklat den.
Vad strävar man efter inom DBT?

– Eftersom den stora svårigheten när det gäller borderlineproblematik är förmågan att reglera känslor så strävar man efter att finna en balans. En balans mellan att acceptera verkligheten men samtidigt arbeta för nödvändiga förändringar.
Hur är terapiformen uppbyggd?

– Den består av tre delar: individuell terapi, gruppterapi med färdighetsträning samt en slags dygnet runt service. I färdighetsträningen arbetar man med olika verktyg för att kunna hantera sina känslor och olika situationer. Strävan efter en sinnesnärvaro där patienten är medveten i nuet (mindfulness) finns alltid med.
Idag är mitt liv som sagt på rätt väg. Jag har en underbar pojkvän sedan drygt ett år tillbaka, jag har ett bra nätverk runt mig, mycket bättre kontakt med mina nära och kära samt en sysselsättning som jag trivs väldigt bra med. Livet har slutat var som en berg- och dalbana och jag ser fram emot kommande tider med stor tillförsikt.

Kajsa Jansson

Aromaterapi

Uttrycket aromaterapi användes för första gången av den franske kemisten René Gattefosse på 1920-talet då han av en slump funnit att lavendel olja kunde påskynda läkningen av svåra brännskador och förhindra ärrbildningar.

Allteftersom den allmänna trenden att använda naturliga och miljövänliga produkter har intresset för aromaterapi ökat, samt att fler och fler söker sig till holistiska terapiformer.

En aromamassage är avslappnade fysiskt och psykiskt. Den är bra vid stressrelaterade tillstånd, t.ex. lindrig huvudvärk, PMS och muskelspänningar. Massagen har en utrensande effekt på kroppen och påverkar cirkulationen. Den stärker även immunförsvaret.

SÅ FUNGERAR DET
När en massageolja tillsatt med eteriska oljor stryks på huden försvinner en del ut i luften, men det mesta går in i huden och vidare för att sedan via kapillärerna nå ut i blodomloppet och varje cell i kroppen. Hur vi mår känslomässigt och mentalt påverkas också av dofter. Två luktnerver går framförallt rakt in i det limbiska systemet (den s.k. reptilhjärnan).

DET LIMBISKA SYSTEMET
Till det limbiska systemet hör olika körtlar; ex. hypothalamus, hypofysen och amygdala som styr stora delar av kroppens nerv- och hormonsystem. Det finns en teori som säger att dofter får meddelanden att sändas genom hypothalamus som i sin tur frigör t.ex. endorfiner. Det kan innebära att en doft kan få en omedelbar och kraftfull effekt som inte kan förklaras rationellt.

DEN ETREISKA OLJAN
Den eteriska oljan finns i vissa växter och finns inkapslad i vissa hålrum som skyddar växten från solljus och medverkar i växternas ämnesomsättning. Minimikravet för att eteriska oljor ska vara lämpliga för aromaterapi är att den är 100 % ren från kemiska oljor (är helt ren) och inte utblandad med alkohol, resinolja, kamfer eller terpentin. Kvalitén på den eteriska oljan beror på hur växten odlats, hur man skördat växten och vilken destilleringsmetod som använts.

VEGETABILISK OLJA
Eteriska oljor är alldeles för starka för att användas direkt på huden och blandas därför med vegetabiliska oljor; som i sin tur hjälper huden att vara mjuk och frisk. Det är viktigt att den vegetabiliska oljan är kallpressad och av hög kvalité.

TIPS PÅ ANDRA ANVÄNDNINGSOMRÅDEN
Vid skärsår tvättar man rent såret med vatten och en droppe tea-tree/citron. Sedan droppar man en droppe lavendelolja på ett plåster eller en kompress. Blöder det mycket kan man droppa på 1-2 droppar cypress och hålla hårt mot såret.

Vid bistick kan man massera in 1-2 droppar tea-tree olja direkt på bettet och upprepa vid behov.

 

FAKTA OM AROMATERAPI

Aromaterapi har funnits i många tusen år i Egypten och Kina. Den kom till Europa med korsriddarna och den moderna metoden kom till Sverige 1987. Terapin använder sig av eteriska lättflyktiga oljor som utvinns ur växtextrakt genom pressning och destillering av blomman, skalet eller bladen.

Själva behandlingen ser ut på olika sätt:

• Inhalation
• Massage
• Kompresser
• Bad
• Rumsarom

Teraputen har tillsammans med patienten/klienten ett samtal varefter rätt mix och dos av oljor bestäms. Behandligen följs upp av egenvård hemma.

Aromaterapi används till att lindra t.ex:

• Hudproblem
• Huvudvärk
• Dålig blodcirkulation
• Sömnlöshet
• Oro
• Stress

Doftterapi är en särskild del av aromaterapi som ofta används vid psykiska besvär. Doftsinnet påverkar oss genom nervceller som leder till hjärnans centrum för känslor, skapandeförmåga och sexuellt beteende. Genom dofterna försöker terapeuten att nå minnen och det undermedvetna.