Barn och ungdomar uppmuntras äta smart

Sedan augusti förra året driver Karlstads kommun projektet Klimatsmart mat som riktar sig till skolornas måltidsverksamhet.

Projektet ska pågå till 2017 och är ett samarbete mellan barn- och ungdomsförvaltningen, gymnasieförvaltningen och miljöförvaltningen. Pengarna kommer från kommunens klimatkompensationskonto. Syftet med projektet är att öka andelen klimatsmart mat på Karlstads skolor och att öka kunskapen om varför man ska välja klimatsmart mat, skriver kommunen på sin hemsida.

– Vi äter 50 procent mer kött idag än på 90-talet. När det gäller nötkött, som är den största boven, så är det framför allt utsläppet av metangaser och vilket foder korna äter som är problemet, säger Klara Perhamre som är ansvarig för projektet, till P4 Värmland.

Att göra klimatsmarta matval handlar exempelvis om att äta mer grönsaker och mindre andel kött och att det man äter ska vara anpassat efter säsong, vara närproducerat och ekologiskt. Detta är något som även är bra för den egna hälsan. Det är också viktigt att minska matsvinnet, det vill säga att man verkligen äter upp den mat man tar till sig och köper hem, skriver kommunen på sin hemsida.

– Matsvinnet har en väldigt stor miljöpåverkan och det kostar väldigt mycket pengar, säger Klara Perhamre till P4 Värmland.

Matsektorn står sammanlagt för 19 procent av Karlstad kommuns totala klimatpåverkan, uppger kommunen på sin hemsida.

Text: Therese Nilsson

Samverkan för att förhindra doping

I ett försök att komma till rätta med dopingen på gymmen i Karlstad, har Karlstads kommun, polisen och tre av stadens gym inlett ett samarbete kring frågan, rapporterar VF.

Tillgången på dopingmedel är stor i landet som helhet, det visar sig exempelvis i ett stort inflöde av otillåtna preparat från utlandet. Under en månadslång insats hösten 2015 beslagtog Tullverket 1,7 miljoner dopingtabletter, rapporterar TT. Enligt polisen är doping ett växande problem även i Karlstad, speciellt bland unga.

– Doping är ett växande samhällsproblem som sprider sig även utanför träningslokalerna. Därför är det viktigt och angeläget att starta upp det här samarbetet på bred front, säger Stefan Gräsberg, projektledare för det nationella nätverket Prodis (Prevention av doping i Sverige) i Karlstad kommun till VF.

Pilotprojektet som pågår hela 2016 syftar till att fler ska lära sig upptäcka doping och att kontakten mellan polisen, kommunen och gymmen ska bli bättre.

– Det här är ett tillfälle att lära ut, så att personalen får de ”rätta glasögonen”. För vet man inte vad man ska söka efter, så är det svårt att finna det, säger Fredrik Olausson på polisen till NWT. Han påpekar att utbildningsinsatser också kommer rikta sig till gymmens medlemmar.

Tanken är även att man ska utbilda om riskerna med att använda dopingpreparat. Det kan enligt uppgift från Prodis bland annat leda till hjärt- och kärlsjukdomar, lättväckt aggression och impotens.

De tre gym som valts ut att delta i projektet är Friskis och Svettis, Karlstad atletklubb och Actic Karlstad. Polisen kommer ha tillgång till två gymkort från respektive anläggning.

– Vi är flera poliser som kommer åka till gymmen och träna regelbundet, vilket kan vara ett sätt att komma åt de som dopar sig. Genom att synas kan vi förhoppningsvis förebygga missbruket, säger Fredrik Olausson i VF.

Text: Therese Nilsson
Foto: Shanta Eriksson

ADHD eller otrygga föräldrar med otrygga barn?

Allt fler barn och unga lider av psykisk ohälsa. ASP bladet har träffat psykologiprofessor Kjerstin Almqvist som anser att neuropsykiatriska diagnoser riskerar att missbrukas. Hon tycker även att den sociala miljön är viktig.

– Jag tror att barn och ungdomspsykiatrin är utsatta för väldigt starka påtryckningar att göra snabba utredningar för att korta köer och för att så många som möjligt ska få sin diagnos, säger Kjerstin.

Hon har under många år forskat om barn som lever i familjer där det förekommer våld och om hur detta påverkar deras psykiska hälsa.

Kjerstin menar att ett barns anknytning till sina närmsta vårdnadshavare har stor inverkan på hans eller hennes psykiska hälsa även i vuxen ålder. Sättet föräldrar och barn anknyter till varandra utgör ett mönster för hur barnet sedan samspelar med andra människor. Ett otryggt anknytningsmönster leder ofta till problem i skolan och svårigheter i kamratrelationer.

– Barn som växer upp med missbrukande föräldrar eller i en familj där det förekommer våld får tidigt lära sig att ”kontakt med andra kan vara farligt” eller ”det är bäst att jag själv är argsint”. Dessa barn är ofta på sin vakt och har svårt att hantera konflikter, säger Kjerstin.

Kjerstin påpekar att Sverige i sin lagstiftning har en stark föräldrarätt och att detta märks i många situationer. Hon menar att om barnet bedöms ha en medfödd dysfunktion blir det lättare för föräldrarna i kontakten med hälso- och sjukvård, barnomsorg och skola. Frågan är om barnets rätt att få det stöd det behöver då blir underordnat föräldrarnas och samhällets behov av enkla lösningar och förklaringar?

– Jag tycker att betydelsen av svåra livsomständigheter hos barn undervärderas när man tittar på anledningar till deras psykiska ohälsa. Jag är väl medveten om att man i dagens samhälle ser en neuropsykiatrisk diagnos som ett kvitto på att det är medfött, vilket jag tycker är ett missbruk av diagnossystemet, eftersom det inte säger någonting om orsaker, utan det är rena beteendebeskrivningar, säger Kjerstin.

Hon menar att barn- och ungdomspsykiatrin i större utsträckning borde göra breda kartläggningar av orsakerna till varför barn uppvisar olika symtom. Hon nämner då bland annat barn som har svårigheter att sitta stilla och koncentrera sig eller är lättirriterade och oroliga. Det behöver inte röra sig om en medfödd sårbarhet, utan det kan lika gärna bero på att föräldrarna missbrukar alkohol eller att man blir mobbad i skolan.

– Vi har till exempel de barn som jag har forskat om, som har upplevt våld inom familjen, många av dessa barn utvecklar svårigheter som gör att de får en ADHD-diagnos. Om man då säger att det här är något du får leva med och sätter igång medicinering, som man dessutom vet har ganska svåra biverkningar, så får det väldigt negativa konsekvenser, säger Kjerstin.

Hon menar att om man istället hade fått klart för sig att det här barnet har varit med om att det förekommit allvarligt våld inom familjen, så finns det behandlingsmetoder även för det som gör att man kan bli av med symtomen.

– Jag tycker att vi måste bli mer medvetna om att barns faktiska livsmiljö många gånger är det som påverkar deras psykiska ohälsa mest och miljön kan vi förändra. Om barn får skydd och bra uppväxtvillkor, så minskar den psykiska ohälsan. Sedan ska självklart de som har en medfödd sårbarhet få hjälp de också, säger Kjerstin.

Text: Therese Nilsson
Foto: Stefan Ek

Delad föräldraförsäkring

Frågan om hur dagarna i föräldraförsäkringen ska fördelas mellan vårdnadshavarna har varit hett omdiskuterad de senaste åren. Vilka argument finns det för och emot en individualisering av föräldraförsäkringen?

Idag omfattar föräldraförsäkringen sammanlagt 480 dagar. Sedan den första januari i år är 90 dagar reserverade för respektive förälder, de andra dagarna får föräldrarna själva välja hur de ska fördela. En individualisering skulle innebära att hälften av det sammanlagda antalet dagar tillfaller respektive förälder, där inga av dagarna kan överlåtas till annan part, rapporterar DN.

Carina Ohlsson, ordförande för socialdemokratiska S-kvinnor, samt Talla Alkurdi, ordförande för S-studenter, är för en delad föräldraförsäkring. De skriver i en debattartikel i tidningen Metro att den nuvarande utformningen innebär stora nackdelar för kvinnor på arbetsmarknaden.

”Många arbetsgivare vågar inte anställa kvinnor som man tror ska ta ut långa föräldraledigheter och axla hela familjeansvaret. Att det hänger ihop är tydligt. Kvinnor har mycket svårare än män att få fasta jobb, att få heltidsjobb, kvinnor får otryggare anställningar, lägre löner och mycket lägre pensioner”, skriver S-debattörerna.

De menar vidare att det inte främst är ekonomiska överväganden som gör att kvinnan stannar hemma längst med barnen, utan att förväntningar, traditioner och gamla mönster spelar större roll.

Hårt slag mot familjensekonomi?
Miriam Lilja, Kristdemokratiska Studentförbundet och Charlotta Enqvist, Kristdemokratiska Ungdomsförbundet, är mot en individualiserad föräldraförsäkring. Lilja och Enquist tar sin främsta utgångspunkt i familjens behov och dess ekonomi, då de debatterade frågan förra året på sajten Nyheter 24.

De kristdemokratiska representanterna menar att enskilda familjer kan komma att drabbas hårt ekonomiskt av en helt delad föräldraförsäkring. De tar exempelvis upp familjer där den ena parten är arbetslös, sjukskriven eller är egenföretagare.

”Förespråkare för totalt kvoterad föräldraförsäkring menar att båda föräldrarna då kommer vara hemma i större utsträckning. Detta är naivt och inte alls troligt. Risken är istället överhängande att det totala antalet uttagna föräldradagar minskar, alternativt att den ena parten ändå stannar hemma längre, men utan ersättning. Detta ger stora negativa ekonomiska konsekvenser för familjer och för barnen i dessa.”, skriver Lilja och Enquist på Nyheter 24.

Lilja och Enquist ser det också som en fråga om vem som ska ha makten över familjerna. De tycker att familjerna själva ska få bestämma, eftersom de står närmast sina egna vardagsproblem.

Gudrun Schyman som är talesperson och riksdagskandidat för Feministiskt initiativ, och Lars Jalmert som är professor och även han riksdagskandidat för samma parti, debatterar i tidningen ETC för en individualiserad föräldraförsäkring.

De menar att pappor trivs med att vara hemma med barnen och att ju längre de är hemma, desto bättre relation får de till sina barn. Schyman och Jalmert stöder detta påstående på en isländsk studie om effekterna av individualiserad föräldraförsäkring.

Kön viktigare än ekonomi?
Feministiskt initiativs debattörer påpekar också att kön, och inte ekonomi, har visat sig vara den viktigaste faktorn som bestämmer vem som stannar hemma med barnen. Enligt en utredning från Försäkringskassan stannar mamman hemma även om hon tjänar mest.

Schyman och Jalmert vill dock att det ska finnas vissa undantag från en total individualisering av föräldraförsäkringen. De tycker exempelvis att när någon har ensam vårdnad så ska alla dagar tillfalla honom eller henne. De vill också att det utreds hur regnbågsfamiljer och mor- och farföräldrar ska kunna använda föräldraförsäkringen.

”Vi vet att små justeringar med en månad hit eller dit i den svenska föräldraförsäkringen inte kommer leda till ökad jämställdhet, snarare tvärtom. Därför driver vi frågan om individualiserad föräldraförsäkring. För barnens skull och för föräldrarna. En individualiserad försäkring som utgår ifrån mer än en familjetyp”, skriver Schyman och Jalmert i ETC.

Även om debattörerna för en individualiserad föräldraförsäkring är fler, så är Krisdemokraterna inte ensamma i sin kritik mot förslaget. Vänsterintellektuella debattörer framför också kritik mot den föreslagna utformningen av försäkringen, fast med utgångspunkt i utsatta kvinnors situation. Karin Brygger som är doktorand på Göteborgs universitet, och författaren och skribenten Ann-Marie Ljungberg med flera, tog ställning mot förslaget i tidningen Dagens arena.

Kvinnor blir mer beroendeav sina män?
Brygger och Ljungberg menar att det finns många kvinnor i utsatta situationer som skulle drabbas av en individualiserad föräldraförsäkring, men att dessa kvinnor är allt för olika för att kunna skyddas av undantag och speciella lagar. De tar som exempel familjer där pappan av olika anledningar väljer att jobba under sin del av föräldraledigheten, vilket resulterar i att kvinnan ändå får stanna hemma, fast utan ersättning.

Man tar också upp scenariot att föräldrarna har delad vårdnad på pappret, men att kvinnan i praktiken är ensamstående.

”Dessa kvinnor förlorar de pengar som tidigare har gett dem ett livsutrymme, om än inte stort. De hamnar i beroendeställning, får svårare att lämna sin man, och blir i värsta fall, utsatta för en maktkamp som de inte kan vinna. Det var faktiskt för att motverka detta föräldraförsäkringen infördes från början, för att kvinnor skulle slippa be sina män om pengar”, skriver Brygger och Ljungberg i Dagens arena.

Text: Therese Nilsson
Illustration: Martin Bäckström-Ledin