Vaga besked om socialt företagande

I december fördes en interpellationsdebatt i riksdagen mellan arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) och riksdagsledamoten Elisabeth Svantesson (M). Frågan? Vad regeringen vill göra för att de sociala företagen ska växa, även efter det att man har avvecklat Fas 3.

Ylva Johansson (S) menar att man redan idag ger bidrag till kooperativa utvecklingscentrum som har till uppgift att ge råd och information före, under och efter uppstartandet av kooperativ och andra företag. Hon nämner också Socialfondsprogrammet som ska bredda arbetsmarknaden för de som står längst i från jobb, bland annat genom socialt företagande.

– Jag bedömer att arbetsintegrerande sociala företag ska kunna ha en fortsatt mycket viktig roll när det gäller att ge dem som står längst ifrån arbetsmarknaden en väg tillbaka. Regeringen kommer att fortsätta dialogen med de arbetsintegrerande sociala företagen, säger arbetsmarknadsministern.

Moderaternas Elisabeth Svantesson är inte helt nöjd med svaret:
– Att göra den bedömningen och att fortsätta dialogen är inte samma sak som att tala om vad man tänker göra för att de sociala företagen faktiskt ska kunna verka i Sverige, säger hon.

Hon menar vidare att frånvaron av konkreta och praktiska besked till de sociala företagen om vad som händer nu, skapar en enorm osäkerhet.

Ylva Johansson (S) menar att Fas 3 kommer att ersättas med andra insatser som kan komma att gynna sociala företag. Hon nämner arbetsträning, anställning med särskilt anställningsstöd och lönebidrag som aktuella insatser.

– Jag känner mig ganska säker på att många av de arbetsintegrerande sociala företagen kommer att komma i fråga som utförare eller arbetsgivare i de här fallen. Men precis som Elisabeth Svantesson vet är det inte ministern som bestämmer var en individ ska anställas eller var en individ ska arbetsträna, säger Ylva Johansson (S).

Elisabeth Svantesson (M) upplyser om att alliansregeringen tog fram en handlingsplan för sociala företag och att dessa företags andel fördubblades under bara några år. Hon menar vidare att den nuvarande regeringen bad Tillväxtverket, i samverkan med andra myndigheter, att göra ett program för utveckling av de sociala företagen.

– Problemet är att jag nu har fått veta att detta uppdrag har dragits tillbaka. Då vill jag fråga arbetsmarknadsministern: Hur kommer det sig att detta uppdrag har dragits tillbaka? Det ger mig lite dubbla signaler, säger Elisabeth Svantesson.

Ylva Johansson (S) svarar inte på frågan, utan hänvisar den vidare till näringsministern. Hon nämner istället att regeringen vill att sociala företag ska kunna positivt särbehandlas vid offentliga upphandlingar.

– Att högljutt under flera år skrika om Fas 3:s avveckling och sedan, när vi kommer till den dag då man börjar avveckla, inte ha några riktiga alternativ tycker jag känns mycket problematiskt, säger Elisabeth Svantesson (M).

– Självklart är det en osäkerhet för arbetsintegrerande sociala företag när en åtgärd där man är en aktör i förhållande till Arbetsförmedlingen fasas ut och nya åtgärder kommer där man ännu inte vet om man kommer att bli en aktör. Men jag tror att det finns goda chanser för att många av de arbetsintegrerande sociala företagen kommer att bli det, säger Ylva Johansson (S).

Text: Therese Nilsson
Foto på Ylva: Kristian Pohl/regeringskansliet
Foto på Elisabeth: Riksdagsförvaltningen

Tillägg: efter att artikeln varit publicerad i vår papperstidning har Regeringen utannonserat ett utredningsuppdrag angående det socialt företagandet. Uppdragets mål är att: ”främja den sociala ekonomin och stärka social innovationskraft. Målet är att ta fram förslag på hur näringspolitiken kan bidra till att stärka det sociala företagandet.” Arbetet beräknas vara klart den 31 maj 2016.

Chefen får tydligare ansvar för arbetsmiljön

I mars börjar nya föreskrifter för organisatorisk- och social arbetsmiljö att gälla. Föreskrifterna är tänkta att minska risken för ohälsa på grund av exempelvis för hög arbetsbelastning eller kränkande särbehandling, skriver Arbetsmiljöverket på sin hemsida.

Sedan 2010 har de som blir sjukskrivna på grund av psykosociala faktorer ökat med 70 procent. Psykosociala faktorer handlar exempelvis om hur relationerna ser ut i arbetsgruppen, hur de anställda uppfattar chefernas ledarskap och hur stor arbetsbelastningen är. Arbetsmiljöverket menar att de ökande sjukskrivningarna främst beror på hur arbetsplatsen organiseras och vilka strukturer som råder, snarare än på individuella faktorer.

– Arbetsgivarna behöver prioritera arbetsmiljöarbetet ännu mer för att vända utvecklingen, säger Arbetsmiljöverkets generaldirektör Erna Zelmin Ekenhem, till tidningen Du och jobbet.

Föreskrifterna är ett förtydligande av Arbetsmiljölagen och manar arbetsgivarna att jobba för att arbetsbelastningen inte ska blir för stor för arbetstagarna, bland annat genom att se över schemaläggningen och se till att det finns tid för återhämtning. Enligt Arbetsmiljölagen ska de som jobbar på arbetsplatsen också ta upp akuta brister i arbetsmiljön, istället för att själva kompensera för dem.

– Arbetsgivaren har många krav att hantera, det är viktigt att de får en tydlig och konkret föreskrift för att kunna jobba aktivt för en god arbetsmiljö, säger enhetschefen på Arbetsmiljöverket, Christina Jonsson till tidningen Kollega.

När det gäller kränkande särbehandling ska arbetsgivaren se till att de som drabbas får hjälp snabbt. Det är chefernas skyldighet att se till att ha kunskaper om hur detta ska ske, skriver Du och jobbet. Arbetsmiljöverket ska under våren ta fram vägledningsmaterial för att underlätta för arbetsgivarna att följa de nya föreskrifterna.

– Naturligtvis hade det varit bra om föreskrifterna blivit mer effektiva, genom exempelvis sanktionsavgifter. Jag tror däremot att det faktum att vi nu får nya bestämmelser kommer att göra skillnad, kommenterar TCO:s Eva Nordmark i tidningen Kollega.

Christina Jonsson menar dock att psykosocial arbetsmiljö inte går att väga och mäta, som vissa andra arbetsmiljöfaktorer.

– Det går inte att mäta bristande relationer på arbetsplatsen. Men ser vi när vi följer upp en inspektion att något ännu inte är åtgärdat eller otillräckligt åtgärdat, kan vi lägga ett föreläggande och därefter gå vidare till ett rättsligt förfarande, säger Christina Jonsson till Kollega.

Enligt Arbetsmiljöverket omfattas inte personer som går en utbildning av de nya föreskrifterna.

Text: Therese Nilsson

Positivitet motiverar till grönt engagemang

När det gäller att förändra klimatattityder har det visat sig vara effektivare att lyfta fram positiva sidoeffekter av att göra miljövänliga val, snarare än att fokusera på långsiktiga negativa konsekvenser av att inte ta hänsyn till miljön, rapporterar Fria tidningen.

Den slutsatsen har man dragit i en internationell studie som nyligen publicerades i den vetenskapliga tidskriften Nature Climate Change. Som två av medförfattarna till studien står psykologerna Lars-Olof Johansson och Gró Einarsdóttir.

– Mycket av klimatpolitiken utgår från tron på att människor är rationella, att om vi bara övertygar dem tillräckligt väl så kommer de att göra som de borde. Men så enkelt är det inte, säger Gró Einarsdóttir, till Fria tidningen.

Sidoeffekterna det talas om i studien handlar om att man genomför en miljövänlig satsning som samtidigt ger andra positiva effekter för människor. Exempelvis skulle satsningar på nya vindkraftverk leda till minskade utsläpp, men parallellt också ge fler jobb, rapporterar Fria tidningen.
– Folk är motiverade att skydda sig mot något som ger omedelbara negativa konsekvenser och har en tydlig lösning. Men inte mot en situation där diffusa konsekvenser ligger 40-50 år bort i tiden, säger Lars-Olof Johansson i Fria tidningen.

Sidoeffekterna visade sig dock motivera till engagemang i miljöfrågor oavsett vilken attityd man hade i övrigt till klimatförändringarna.

Text: Therese Nilsson
Foto: Stefan Ek

Höger eller vänster? Din moral ger svaret

Den amerikanska socialpsykologen Jonathan Haidt utforskar i en engelskspråkig föreläsning på TED:s hemsida ett antal moralpsykologiska förhållningssätt.

Jonathan Haidt anser att vi föds med anlag för att snabbt lära oss moraliska förhållningssätt. Enligt honom finns det fem värden som är viktiga oavsett kultur. Det handlar om viljan att ta hand om andra och känna medlidande, samt om rättvisa, lojalitet, respekt och renhet.

– Utvecklingen av den psykologiska forskningen har lett till insikten att barn faktiskt vet mycket om fysiska och sociala regler redan när de föds. De är förutbestämda att lätt lära sig sådana färdigheter, säger Haidt.

Han fann att rättvisa och medlidande var viktigt för de flesta människor, men att det går en skiljelinje mellan progressiva och konservativa personer när det gäller synen på lojalitet, respekt och renhet.

Han observerade att progressiva är mer öppna för nya erfarenheter och att de ofta ifrågasätter lojalitet och likhet till förmån för olikheter och öppenhet. Det är också vanligt att de har liten respekt för auktoriteter.

Konservativa i sin tur skattar enligt Haidt, trygghet och traditioner högt, samt tycker att lojalitet och respekt är viktiga värden.

– Progressiva gillar nya idéer, resor, nyheter och olikheter, medan konservativa tycker om det som är välkänt, säkert och pålitligt, säger Haidt.
Enligt honom handlade renhet tidigare mycket om att kontrollera sin sexualitet, speciellt bland konservativa. Nu har det blivit allt vanligare, framför allt bland progressiva, att kontrollera sin kropp på annat vis, exempelvis genom vad man äter.

Avslutningsvis talar Haidt om att det är lätt att fastna i ”jag har rätt och du har fel” i sitt moraliska tänkande. Han menar att mer moralisk ödmjukhet kanske kan få oss att komma ur dessa låsta positioner.

Text: Therese Nilsson
Grafik: TED

Se inslaget här: