I fokus: Brottsofferjouren

I Fokus har träffat Monica Ekström, som är Brottsofferjourens ordförande i Värmland. ASP Bladets reporter träffade henne för att prata med dem om vad deras verksamhet och vad den går ut på.

Brottsofferjourens uppdrag är att stötta brottsoffer, vittnen och anhöriga. Det finns många svåra och ovana situationer som man ställs inför i en rättegångssituation.

– Vi är professionella medmänniskor, förklarar Monica Ekström.

Det är just det som det handlar om. Att vara en medmänniska och ge stöd och kraft åt en person som är i ett utsatt läge.

Brottsofferjouren är en ideell organisation som i Sverige har funnits sedan 1984, sedan början av 1990-talet har de även existerat i Värmland. Enligt lag måste det vid varje tingsrätt finnas ett vittnesstöd, Brottsofferjouren tillgodoser detta behov.

I Sverige finns det lokala brottsofferjourer på ett nittiotal platser. I Värmland finns det tre, Brottsofferjouren Värmland företräder i dag tio värmländska kommuner. Dessa är: Karlstad, Forshaga, Grums, Hammarö, Kil, Säffle, Sunne, Hagfors, Munkfors och Torsby.

Det är kommunerna som till största delen finansierar Brottsofferjourens verksamhet. När det gäller vittnesstödet får jouren dessutom bidrag från Brottsoffersmyndigheten, eftersom stödet är lagstadgat.

För att bli brottsoffer- eller vittnesstödjare behöver man gå en 30-timmars utbildning. I den ingår också handledd praktik. Vittnesstödet finns alltid på plats när det är domstolsförhandlingar vid tingsrätten. De personer som stödjer gör det på ett medmänskligt sätt.

– Vi pratar inte om det särskilda rättegångsmålet, utan berättar om hur det går till i en domstolsförhandling, säger Monica Ekström.

Det kan även vara så att ett vittne hör av sig till Brottsofferjouren och säger att en person ska upp i rätten om två veckor. Då kan man få möjlighet att besöka rätten innan rättegången och få sig förklarat hur en förhandling går till.

Det är positivt att vara väl förberedd innan domstolsförhandlingen.

– Det kan vara skrämmande när man kommer in i Tingsrätten, som ju har sin stora stentrappa. Man kan känna sig ganska liten, berättar Monica Ekström.

Det vanligaste ärendena där de ger stöd, handlar om misshandel, i vilka fall huvuddelen av brottsoffren utgörs av kvinnor. Våldet sker oftast inomhus och i nära relationer. Men det finns även män som drabbas. Brottsofferjouren hjälper alla som behöver stöd och hjälp, oavsett om det finns en polisanmälan eller inte.

– Sedan finns det en del personer ringer hit själva innan de har polisanmält, då försöker vi att hjälpa och stötta dem, så att de kan polisanmäla, säger Ekström.

De flesta personer som får kontakt med Brottsofferjouren kommer via polisen. Polisen är skyldig att meddela brottsoffret att det finns en brottsofferstödjande verksamhet. Polisen skickar listor till Brottsofferjouren där det står vilka personer som vill ha brottsofferstöd. Listorna innehåller kontaktinformation och vilken typ av brott det rör sig om. Sedan ringer Brottsofferjouren upp personen i fråga och tar reda på hur situationen ser ut.

Omfattningen av stödet varierar, för en del människor räcker det med ett samtal, medan andra behöver tio till femton olika insatser. Monika Ekström tror att utmaningarna kommer att bli större i framtiden. Hon ser också att det finns områden, exempelvis kring hedersrelaterat våld, som Brottsofferjouren behöver utveckla i framtiden.

– Det händer hela tiden nya saker i samhället. Det gäller att anpassa oss till den tid vi lever i, avslutar Monica Ekström.

Text och foto: Henrik Sjöberg

Tema Familjen: I juridikens rum

Ett omväxlande jobb där den ena dagen inte är den andra lik. Det är så Sandra Rosén, familjejurist, spenderar sin yrkesverksamma tid. Det är ett spännande jobb, där alla uppdrag är olika, berättar hon för ASP Bladet.

ASP Bladets reporter har träffat Sandra som jobbar på Familjens jurist, en juristbyrå där de behandlar frågor som rör familjelivet. Dit vänder man sig när man behöver stöd och hjälp, när det gäller juridiska frågor. Det kan exempelvis handla om hur man ska tänka när man blir sambos, gifter sig, vid en skilsmässa eller när man ska dela upp arvet efter ett dödsbo. Sandra Rosén är utbildad inom sitt område och behandlar familjefrågor.

– Vi hjälper till med juridiken, vi upprättar testamenten och vi skriver äktenskapsförord, samboavtal, gåvobrev och bodelningar. Vi jobbar med processer som vårdnadsärenden. Vem ska ha vårdnad om barnet, vilken förälder ska barnet bo hos. Vi hjälper exempelvis till med frågor kring hur stort underhåll som ska betalas till den föräldern som barnet bor hos, säger Sandra.

Ska ni gifta er? Några saker att tänka på
Låt oss först börja med att ta livet av en myt; den att när man gifter sig blir all egendom gemensam. Det stämmer inte, äger du en bil när du gifter dig så är den din egendom även efter giftermålet. Lika så med lånet som du har på bilen. Det är först när du säljer bilen och du och din maka köper en ny bil tillsammans som bilen blir gemensam egendom.

Äktenskapsförord är ett avtal mellan makar, som reglerar vilken egendom som ska vara giftorättsgods eller enskild egendom. Man kan upprätta ett sådant avtal före och under giftermålet. För dessvärre händer det att man upptäcker att man inte trivs ihop och då kan man vara tvungen att separera.

– Det är enkelt att skilja sig i Sverige, när man vill söka skilsmässa fyller man i en blankett som ska skicka in till Tingsrätten. Man betalar in en avgift, sedan är skilsmässan klar efter att par veckor. Har man hemmavarande barn under sexton år, får man automatiskt en betänketid på sex månader. Bodelningen är det som tar tid, den kan dra ut på flera år, säger Sandra.

Skilsmässan kan bestå av två eller tre separata juridiska steg. Första steget är själva skilsmässan, vilket är det som upplöser själva äktenskapet. Därefter ska man göra en bodelning, hur egendomen som man ägt gemensamt skall fördelas mellan makarna. Tredje steget inträffar ifall ni har barn, där ska vårdnaden bestämmas, hur mycket barnen ska vara hos endera förälder, var de ska bo, och så vidare.

Är ni sambor? Toppen, men kolla upp dessa saker!
Är man sambo med någon så gäller andra regler än som gift, dessa skillnader är viktiga att komma ihåg: när två sambor separerar, och den ena parten vill göra en bodelning, då blir det bodelning. Som sambor delar man lika på bostad och bohag, det man har anskaffat gemensamt delas i regel lika. Det spelar ingen roll vem av parterna som har köpt och betalat. Om den ene partnern har köpt en bostadsrätt, och det inte finns skrivna papper på vilken som är ägare, kan bostaden delas på två, det blir en så kallad sambodelning. Det gäller att ha ett samboavtal upprättat, som skyddar ägaren exempelvis till just en bostadsrätt.

Som sambo har man heller ingen arvsrätt, vilket innebär att om det inte finns något testamente, kan man inte ärva sin livspartner. Om man äger en bostad tillsammans och den efterlevande har tänkt sig bo kvar i vid ett eventuellt frånfälle, då måste man lösa ut den avlidnes arvingar, med värdet av halva bostaden.

Testamente, arvsrätt och försäkringar
Upprättar man ett testamente, kan man till viss del skydda sig mot att släkt man inte vill se ärva, ärver dig. Har man barn är de så kallade bröstarvingar, barnen har laglottsskydd. De har alltid rätt att få ut den så kallade laglotten, vilket är hälften av arvslotten som de skulle fått om det inte funnits något testamente, mellan samboparet. Man kan bara skydda sig till hälften med ett testamente, barnen har alltid rätt att kräva ut laglotten.

– När två familjer flyttar ihop, blir en familj och får gemensamma barn, bör man skriva ett testamente och titta över sina livförsäkringar. Det gäller att se över vilka som står skrivna som förmånstagare så det inte är förra exet som har sitt namn på dina dokument. Vid ett dödsfall blir det denne som får ärva om det inte ändras på pappret. Då spelar det ingen roll om ni bor med en ny partner, det är den som står skriven som ärver, berättar Sandra.

När man inte kan komma överens
Kommer inte parterna överens om bohaget, kan man ta hjälp av en bodelningsförrättare, den hjälpen ansöker man om hos Tingsrätten, det är en jurist eller en advokat som blir förordnad, att vara bodelningsförrättare. Denne kan fatta beslut som rör bodelningen, efter att parterna har presenterat sin ståndpunkt, förrättare avgör sedan saken. Det är en kostsam och långsam process.

Kommer parterna inte överens om barnen, får man gå på samarbetssamtal, vid Familjerätten som finns i varje kommun. Kommer man inte överens där, får man ta hjälp av ett ombud och stämma i Tingsrätten. Sedan får Tingsrätten ta beslut om var barnen ska bo. Det kan även det resultera i en tung process.

Text och Foto: Lotta Tammi

FAKTA

Äktenskapsförord
Äktenskapsförord är läsaren kanske bekant med, via det otal amerikanska såpoperor som visas på TV. Men de finns också i Sverige, och kan reglera hur enskild och gemensam egendom ska ordnas. Ett äktenskapsförord måste inkomma till Skatteverket för att det ska vara en giltig handling.

Sambors rätt
Är man sambo, men inte gift, är man självständig i det man äger och köper. Webbsidan juridiskfokus.se rekommenderar att sambopar för dokument om vad som ägs gemensamt eller separat, som båda parter skriver under. Om den ene sambon dör har dennes partner enbart rätt, såtillvida inget testamente finns, att behålla halva bostaden och halva bohaget. Barnen har alltid rätt till sin laglott.

Vill du lära dig mer?
Surfa in på www.juridiskfokus.se, en portal skapad av Bernitz & Widlund AB i samarbete med auktoriteter på området. De har en databas med vidare läsning om familjerättsfrågor.

Text: Robert Halvarsson

En enhet med många uppgifter

Familjerättenheten har fler olika uppgifter. Deras största uppgifter är dock faderskapsutredningar, vårdnadsutredningar, upplysningar, adoption och samarbetssamtal. Alla som jobbar där är socionomer.

Men den mest tidskrävande uppgiften för de som arbetar där är vårdnadsutredningar, på uppdrag från tingsrätten. De är cirka 25-30 st per år, och tar mycket tid i anspråk.

Innan de gör utredningar så brukar det börja med att tingsrätten ger dem ett uppdrag att lämna upplysningar. När någon av föräldrarna stämt den andra för vårdnad, boende eller umgänge så ska Socialtjänsten lämna upplysningar och detta är Familjerättenhetens uppgift.

– Då kollar vi dels i socialregistret och ibland tar vi även utdrag ur polisregistret för att få fram eventuellt uppgifter och har även samtal med både föräldrar och barn, säger Susanne Hagerö.

Familjerättenheten arbetar med föräldrar i den kommunen de bor i. Om föräldrarna bor i olika kommuner så försöker man arbeta kommunerna i mellan, ett samarbete som oftast fungerar bra.

Tingsrättssamarbete

De gör aldrig bedömningar utan redovisar bara vad det finns i registren och vad föräldrarna har sagt, men ibland begär tingsrätten en utredning. Då träffar enheten föräldrarna och barnen flera gånger och har referenssamtal med skola/dagis och gör hembesök. Där gör de också en bedömning och ger ett förslag på hur de tycker att vårdnaden, umgänget och boendet ska se ut, utifrån hur situationen ser ut.

Familjerättenheten jobbar även med adoptionsutredningar och när man vill adoptera vänder man sig till dem. De gör då en medgivandeutredning, vilket innebär att man utreder om dessa personer är lämpliga för att ta emot adoptivbarn. Beslutet om man ska få ett medgivande eller ej går sedan vidare till Arbetsmarknads- och socialnämnden för ett beslut.

Allt äldre

Ibland stämmer dock inte riktigt givarländernas krav med Sveriges normer:

– Åldern är en stor fråga, för i dag finns så många olika sätt att få barn och generellt får vi barn senare i Sverige. Många föräldrar hamnar nära den övre åldersgräns som lagstiftningen rekommenderar, säger Inger Olsson.

Apropå hög medelålder, premieras hos Familjerättsenheten mognad och erfarenhet, då dessa egenskaper gör arbetet enklare att utföra. För hög ålder är inte alltid ett problem, även om samhället har kommit att bli lite åldersfixerat.

– Vissa ungar kommer nära ens hjärta. Det finns utredningar jag gjorde för 15 år sedan som jag minns väldigt väl och inte kommer att glömma, säger Inger Olsson.

Text: Joanna Halvardsson Foto: Per Rhönnstad

Bildtext:

Inger Olsson (t.h) och Susanne Hagerö (t.v) är två erfarna socionomer på Familjerättsenheten.