Etikettarkiv: tolkar

Asylhemmet – Sirius

I Molkom finns asylhemmet Sirius som drivs av Karlstad kommun. Sirius är ett boende för ensamkommande barn i åldrarna 16-18 år. Boendet i Molkom är den första instansen som de asylsökande möter när de kommit till Sverige. Aspbladet träffade Stefan Eriksson för en pratsund om Sirius verksamhet.

Stefan Eriksson är boendestödjare och har sedan april 2010 jobbat på Sirius. Han utbildade sig till gymnasielärare men kände när han nästan var klar med studierna att läraryrket inte var något för honom.

Han ville jobba med ungdomar men inte på skolans vis, där betygshetsen dominerade både lärare och elever. Efter en sejour på Hassela Gotland fann han det han sökte på Sirius i Molkom.

Karlstad kommun verkar på uppdrag av Migrationsverket som placerar ungdomarna på asylhemmet. Det finns tre anställda på asylhemmet. Personalen jobbar ensamma men i närheten finns ett put-boende (PUT står för permanent uppehållstillstånd), så det finns folk i närheten om det blir något problem.

– Det kan vara rätt skönt att jobba själv. Istället för att sitta och prata med sina arbetskamrater, sätter man sig i soffan med ungdomarna och umgås med dem, menar Stefan.

Sirius är beläget i en vanlig villa. Det är ombonat med trädgård runt omkring huset. Även om ungdomarna bara är där högst tre månader vill man ge dem en lugn och skön miljö att vistas i.

Boendet har plats för tre stycken asylsökande. Stefan berättar att plasterna fylls upp snabbt. Det är läget i världen som avgör varifrån de asylsökande kommer ifrån. Just nu är det ungdomar från Afghanistan som dominerar de asylsökande som placeras på Sirius.

De asylsökande bor en kort tid på Sirius, högst tre månader, innan de får besked från Migrationsverket. Beskedet kan vara att det får uppehållstillstånd eller att det blir uppskrivna i ålder och flyttar till ett vuxenboende, eller får de avslag. Vid avslag sker en överklagningsprocess innan de möjligen utvisas.

Språkets utmaningar

På en arbetsplats som Sirius finns det många utmaningar, både för asylsökande och anställda.

– Den mest uppenbara utmaningen är språket. Vi pratar inte samma språk. De pratar dari som är närbesläktat med persiska, förklarar Stefan Eriksson.

När man inte behärskar språket blir det svårt, exempelvis när man mår dåligt och ska försöka förklara det på ett bra sätt. Det kan bli frustrerande när man inte förstår varandra. Språket är viktigt och det blir extra tydligt på Sirius där olika kulturer möts.

Med hjälp av Tolkcentralen på Karlstads kommuns kan man få hjälp med att tolka.

– Tolkcentralen är guld värd och kan oftast lösa språkförbistringen, säger Stefan.

Det sker regelbundna samtal med ungdomarna men ibland behövs det akuttolk via telefon. Tolkcentralen blir väldig viktig för Sirius när det gäller att snabbt få tag i en tolk.

Det finns andra sätt kommunicerar på som exempelvis kroppsspråk eller teckenspråk. Stefan nämner också det universella språket fotboll.

– Spela fotboll kan man göra oavsett vilket språk man talar. Fysiska aktiviteter fungerar alltid bra när inte språket fungerar. Kommunikationen går alltid att lösa på något sätt. Det är inte så enkelt men det går, menar han.

KASAM – Känsla av sammanhang

Sirius arbetar utifrån ett tankesätt som kallas KASAM. Det står för känsla av sammanhang. Den judiske professorn i medicinisk sociologi Aaron Antonovsky skapade begreppet KASAM. Han kom fram till tre viktiga faktorer som styr hur bra man hantera svåra och hemska upplevelser: begriplighet, hanterbarhet, meningsfullhet.

Stefan menar att KASAM är ett verktyg för att skapa levnadsvärde eller ett livsvärde. Ungdomarna känner sig i många fall förvirrade när de kommer hit. Han förklarar vidare att de träffar många myndighetspersoner under kort tid. Detta medför att situationen blir rörig och svårgripbar.

– KASAM handlar om att de ska känna sig delaktiga i det som sker sina liv, förklarar Stefan.

Ungdomarna blir placerade på Sirius och möter många människor som de inte vet vilka det är, eller varför de träffar dem. Det är en mängd olika myndighetspersoner de möter som socialsekreterare, advokater, representanter från Migrationsverket, personalen på Sirius.

Känner man sammanhang blir livet mer förutsägbart. Det är viktigt att förstå vad som sker i sitt liv. Att känna osäkerhet är en destruktiv känsla men tack vare KASAM-tänkandet kan den osäkerheten minskas.

Möten med andra människor

Att möta den situation som ungdomarna befinner sig i är en stor utmaning för dem som jobbar på Sirius. Det går inte till hundra procent förstå vad de har gått igenom.

– Man får höra osannolika berättelser om händelser som man inte kan föreställa sig. Föräldrar som har blivit mördade och mycket hemska historier, säger Stefan.

Det som motiverar Stefan att gå till jobbet är möten med andra människan.

– Den stora belöningen kommer när man träffar någon som har flyttat från asylhemmet och ser en positiv förändring. De pratar bättre svenska och kramar om en och visar tacksamhet, säger Stefan.

Text: Henrik Sjöberg Foto: Per Rhönnstad

På Jobbet: Britt Gustafsson, verksamhetsledare, Tolkcentralen

Britt Gustafsson jobbar som verksamhetsledare på Tolkcentralen. Hon har sedan 1994 utvecklat Tolkcentralens verksamhet till en viktig kugge i samhället för människor som inte har svenska språket som modersmål.   

Berätta om din bakgrund?

– Jag är förskolelärare i grunden och har jobbat som det i fyra år. Sedan jobbade jag under tjugo års tid som föreståndare inom barnomsorgen i Södertälje. Här i Karlstad jobbade jag ett och ett halvt år inom barnomsorgen, men blev efter en omorganisation av verksamheten arbetslös 1993. Därefter jobbade jag i ett projekt som flyktingmottagningen ansvarade för, där vi tog hand om flyktingbarn från krigen i forna Jugoslavien. Jag fick genom denna erfarenhet jobbet som tolkkonsulent och hamnade här på Tolkcentralen. Jag fick detta jobb tack vare mina erfarenheter av att jobba med invandrare och för att jag hade chefserfarenhet.

Hur arbetar en verksamhetsledare?

– Jag ansvarar för Tolkcentralens arbete. Det betyder att jag måste se till att tolkarna får utbildning, att det finns avtal med kunder, informerar kunderna hur man använder en tolk. Sedan jobbar jag även med tolkförmedlingen ibland eftersom det är viktigt att känna till och kunna verksamheten.

Hur har organisationen utvecklats över tid?

– Verksamheten har funnits sedan mitten av 1980-talet. På den tiden fanns det en halvtidstjänst. När jag började 1994 var det två heltidstjänster och en halvtid. Verksamheten har under åren växt och idag är vi sex stycken som är anställda på Tolkcentralen. Det finns fem tolkförmedlare som har sina huvudsakliga arbetsuppgifter i att ta emot beställningar. Vi tar emot 140 – 150 uppdrag per dag och det finns 132 tolkar i Värmland. Vår största kund är landstinget som vi har ett avtal med. Vi arbetar både med offentliga organisationer och även privata verksamheter, men inte privatpersoner. Vi är även miljö och kvalitets certifierade, en av få certifierade verksamheter i kommunen.

Kan du berätta om de krav tolkarna arbetar under?

– Det är höga krav på att vara tolk. Det måste det vara eftersom det handlar om säkerhet. I vissa lägen gäller det livsavgörande situationer som måste tolkas rätt. Det är otroligt viktigt att det blir rätt tolkning, för det handlar i slutändan om rättssäkerhet.

Vad motiverar dig i ditt arbete?

– Eftersom vi har en verksamhet mot människor som verkligen behöver oss, måste vi se till att de får den hjälp de behöver. Att tolkarna mår bra och även mina kolleger, är också viktigt, samt att relationen till kunderna fungerar på ett bra sätt. Alla dessa faktorer är min drivkraft och motivation att göra ett bra arbete. Det som driver oss och skapar motivation är den positiva feedback vi får från tolkarna och kunderna.

Hur ser en arbetsdag ut?

– Den ena dagen är inte den andre lik. Arbetsdagarna är väldigt varierade. Det kan dyka upp saker som måste åtgärdas på kort varsel, exempelvis tolkar som behöver hjälp eller att de är något problem med en kund som måste lösas. I rollen som verksamhetsledare ligger det att hantera många olika situationer som kan dyka upp.

Hur arbetar ni med tystnadsplikt?

– Det ställs stora krav på tystnadsplikt. Alla tolkar skriver på ett sekretessdokument. Tolken får inte säga något före, under eller efter ett tolkuppdrag. Sekretessen gäller i 75 år. Jäv och sekretessen är viktiga delar i tolkutbildningen.

När det gäller tolketik pratar ni om att tolken är en brobyggare.
Kan du utveckla vad det betyder?

– En tolk är en förmedlare som bygger broar mellan människor som inte förstår varandra. Om man följer god tolketik, är neutral och opartisk, är inte jävig och följer tystnadsplikten blir man en bra brobyggare. Det ställs stora krav på att kunna hantera känsliga situationer, samtidigt som det kan vara ett tungt jobb, eftersom tolken får se och uppleva många jobbiga händelser.

Hur ser du på tolkens roll i samhället?

– Det är en samhällstjänst som är viktig för att få invandrarna in i svenska samhället. Landstinget till exempel skulle inte kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett bra och effektivt sätt om det inte fanns tolkar tillhands. Enligt förvaltningslagen ska det finnas en tolk om det behövs.

Text: Henrik Sjöberg  Foto: Per Rhönnstad

Ålder: 63

Bor: Haga, Karlstad

Familj: Son och barnbarn i Tullinge

Senast lästa bok: Maos sista dansare, Li Cunxin

Favoritmusik: Country, Rock and Roll

Drömresa:Costa Rica

Favoritmat: pitepalt