Mindre tvång om BUP får bestämma

Barn- och ungdomspsykiatrin startade i Värmland redan 1942. Idag jobbar ungefär 120 personer där. Personalen arbetar i fem olika team, som servar hela Värmland. Till Neuropsykiatriskt – team väst hör ett OCD-team, vilka har funnits i 16 år, som behandlar barn med tvångstankar.

– En del personer har en sårbarhet för att utveckla tvångstankar. Oroliga och ängsliga personer utvecklar lättare tvång, säger Roger Ökland som arbetar som skötare på BUP.

Tvångstankar, eller OCD, debuterar vanligen i tidiga tonåren och fram till 30-årsåldern. Två procent av befolkningen har någon gång under livet haft besvär med tvångssyndrom. Sjukdomen är känd sedan länge, och förr kallade man den för tvivelsjuka.

På BUP finns idag cirka 70 barn och ungdomar från hela Värmland som är under behandling. Vården koncentreras med en tät och intensiv kontakt i dagvården eller hembesök vid behov. Tillfälliga platser kan också öppnas under en kortare tid för inläggning.

– Behandlingen bygger på Kognitiv beteendeterapi, ibland i kombination med läkemedel, fortsätter Roger Ökland.

Kognitiv beteendeterapi går ut på att man skall bli medveten om vilka tankar som uppstår samt vilket beteende man har. Man arbetar då för att ändra sitt beteende och på så vis även de negativa tankarna.

Behandlingen startar med en analys av tvångsproblemen, sedan beskriver man det mål man vill uppnå med behandlingen. Den varierar från några träffar med personen, upp till flera år. Upplägget är att man behandlas i de miljöer där tvångsproblematiken finns, det är där man får träna. 75 procent av ungdomarna blir bättre efter behandlingen.

– I OCD-teamet arbetar två behandlare och en läkare, berättar Roger Ökland.

Med kognitiv beteendeterapi har man störst sannolikhet att kunna hjälpa barn med tvångsproblematik menar Roger. Innan KBT fanns det ingen bra behandling.

Man försöker nu dessutom att utveckla behandling med hjälp telefoner och datorer i hemmet. Då behöver inte barnen resa till Karlstad.

Text: Olle Stagnér
Foto: Stefan Ek

Tvångstankar – en livslång kamp

Nyligen hade Svenska OCD-förbundet Ananke ett möte i Karlstad där man informerade om tvångstankar och problemen kring dem. Man räknar med att ungefär två procent av Sveriges befolkning har OCD (tvångstankar), vilket innebär att 180 000 personer lider av dessa besvär. Med anhöriga till dem så räknar man med att 720 000 människor har nära kontakt med personer med OCD.

Från förbundet i Stockholm kom Kerstin Evensson och Olle Åsard och från Karlstad  psykolog Rahel Rosowski. 1989 startades föreningen Ananke och har nu ungefär 2000 medlemmar, berättade Kerstin Evensson.

Man måste ha OCD-besvär en timme per dag för att få diagnosen. Kerstin berättade bland annat att kostnaderna för rengöringsmedel för en person med renlighetsmani kan uppgå till 2800 kronor per vecka.

Olle Åsard är en duktig föreläsare med lång erfarenhet. Han berättade om de tvångshandlingar och kontrollbehov som han lider av. Det kan ta många år innan man får hjälp, sa han.

Ett av de problem han hade var att han plockade upp saker från trottoaren. Exempelvis tog han upp cigarettfimpar, använda tuggummin – och löv.

Dessa stoppade han i sina fickor och tog med hem.

En del av hans kontrolleringstvång yttrar sig på följande sätt: Bland annat tänder han ljuset två gånger; när han läser tidningen räknar han ”ett-två” när han ska vända blad; när han räknar så gör han det i hela tal för att de går att dela på; att promenera förbi en människa på stan gjorde han alltid på vänster sida. När personen promenerade nära en vägg uppstod problem.

En psykolog som Olle besökte föreslog att han under en dag skulle anteckna alla de tvångshandlingar han utförde. Han hade med sig tolv A4-sidor tillbaka. Enligt en teori han har är orsakerna bakom tvångshandlingar biologiska. En person som lever i Brasilien kan ha samma problem som en människa i Sverige. Nu har han fem procent kvar av sitt tvång.

Psykolog Rahel Rosowski berättade om KBT-behandling (kognitiv beteende terapi).

Bakom terapiformen finns idén att tankar påverkar vårt beteende. Hon berättade att metoden är vetenskapligt beprövad. Terapin är ett nära samarbete mellan patient och terapeut, där patienten får hemuppgifter att utföra.

Behandlingen går ut på att man ska utsättas för det man tycker är otrevligt, och sedan inte utföra sina tvångshandlingar.
Under behandlingen träffar man sin terapeut cirka 15-20 gånger.

Åtta av tio personer blir bättre eller helt bra av KBT. Man har en viss disposition från födseln för att utveckla OCD, och sedan kan det läras in. Har man inte dispositionen från födseln så kan man inte utveckla ett tvångssyndrom senare i livet, sade Rahel.

Text: Olle Stagnér