Etikettarkiv: ungdomspsykiatrin

budget under debatt

IMG_6745Sedan i maj 2015 har den rekordlånga kön till barn och ungdomspsykiatrin halverats tack vare de sex privata vårdbolag som landstinget tecknat avtal med. Men smakar det så kostar det, vilket medfört att representanter från Socialdemokraterna och Vänster-partiet lämnat in en interpellation till Landstingsfullmäktige.

Orsaken till de långa väntetiderna för utredningar inom neuropsykiatrin beror delvis på personalbrist. På barn- och ungdomspsykiatrin arbetar 130 personer, men av nio psykologtjänster är endast fem bemannade. Fortfarande ligger väntetiden för att utredas av landstinget på över två år.

Sedan våren 2015 då Landstinget i Värmland tecknade avtal med sex privata bolag, har de som valt att utredas av privata bolag via LiV bara fått vänta i två månader. Cirka 600 barn har fått en utredning på drygt ett halvår.

– Det är mycket och det har gått fort, säger Maria Svensson, verksamhetschef på BUP, till Sveriges Radio.
Landstingsledningen sköt i våras till 10 miljoner kronor extra för att täcka kostnaderna för externa utredningar. Prislappen hamnade på det dubbla vilket är bakgrunden till Mats Sandström (S), Christina Wahrolin (S) och Anders Nilsson (V) interpellation till Landstingsfullmäktige.

I interpellationen vill representanter för Socialdemokraterna och Vänsterpartiet ha svar på vem som fattade beslutet att budgeten fick överskrivas. Politikerna vill också veta hur det aktuella läget är, hur vårdbehovet ser ut och hur det följts upp efter utredningarna.

Marianne Utterdahl (SIV), ordförande i Primärvårds- och psykiatriutskottet Landstinget i Värmland, skriver i sitt svar till interpellanterna att det naturligtvis inte finns något beslut om att inte följa den fastlagda budgeten. Budgeten förstärktes 2015 med 10 miljoner kronor men psykiatrin har under året visat ett ekonomiskt underskott. Utterdahl beskriver att skälet till stora delar beror på svårigheter med kompetensförsörjning inom Landstinget och även ett ökat behov.

Arbetet att åtgärda väntetiderna till Neuropsykiatriska utredningar startade enligt Marianne Utterdahl redan under förra mandatperioden. Sedan en revisionsrapport 2011 som visade på en rad brister, har förnyade arbetssätt och genomlysningar genomförts. 2014 inleddes arbetet med en ny och förstärkt organisation för BUP. I den nya organisationen som trädde i kraft våren 2015 ska varje mottagning ha resurser för att klara hela vårdkedjan. Det som har varit svårt är att bemanna organisationen.

I dagsläget väntar 430 barn på neuropsykiatrisk utredning skriver Utterdahl i sitt svar. Samtliga barn är inventerade genom telefonkontakt och de som har haft behov av insats på BUP har fått det. Fokuset har ändrats från utredning till faktiska behov. Varje barn får vård utifrån rätt vårdnivå tack vare de medicinska prioriteringarna som nu görs. Alla som utretts under 2015 har erbjudits en föräldrautbildning och därefter ett kartläggningssamtal.

2016 är 10 miljoner kronor avsatta för externa utredningar. Det motsvarar cirka 300 utredningar skriver Utterdahl. Från 2016 erbjuds först ett kartläggningssamtal och utifrån familjens behov tas sedan en vårdplan fram. Verksamheten räknar med 30 nya barn varje månad, och för framtiden, skriver Utterdahl, gäller det att ge verksamheten tid till att anpassa sig till den nya organisationen och arbetssättet.

Med BUP:s nya organisation tillsammans med den nya ledningsorganisationen för landstinget, finns möjligheter att hantera situationen bättre. Målet är att få effektivare ledning, tydligare styrning och bättre möjligheter till samverkan och flöden.

Text: Ylva Alsterlind
Foto: Stefan Ek

ADHD eller otrygga föräldrar med otrygga barn?

IMG_3347Allt fler barn och unga lider av psykisk ohälsa. ASP bladet har träffat psykologiprofessor Kjerstin Almqvist som anser att neuropsykiatriska diagnoser riskerar att missbrukas. Hon tycker även att den sociala miljön är viktig.

– Jag tror att barn och ungdomspsykiatrin är utsatta för väldigt starka påtryckningar att göra snabba utredningar för att korta köer och för att så många som möjligt ska få sin diagnos, säger Kjerstin.

Hon har under många år forskat om barn som lever i familjer där det förekommer våld och om hur detta påverkar deras psykiska hälsa.

Kjerstin menar att ett barns anknytning till sina närmsta vårdnadshavare har stor inverkan på hans eller hennes psykiska hälsa även i vuxen ålder. Sättet föräldrar och barn anknyter till varandra utgör ett mönster för hur barnet sedan samspelar med andra människor. Ett otryggt anknytningsmönster leder ofta till problem i skolan och svårigheter i kamratrelationer.

– Barn som växer upp med missbrukande föräldrar eller i en familj där det förekommer våld får tidigt lära sig att ”kontakt med andra kan vara farligt” eller ”det är bäst att jag själv är argsint”. Dessa barn är ofta på sin vakt och har svårt att hantera konflikter, säger Kjerstin.

Kjerstin påpekar att Sverige i sin lagstiftning har en stark föräldrarätt och att detta märks i många situationer. Hon menar att om barnet bedöms ha en medfödd dysfunktion blir det lättare för föräldrarna i kontakten med hälso- och sjukvård, barnomsorg och skola. Frågan är om barnets rätt att få det stöd det behöver då blir underordnat föräldrarnas och samhällets behov av enkla lösningar och förklaringar?

– Jag tycker att betydelsen av svåra livsomständigheter hos barn undervärderas när man tittar på anledningar till deras psykiska ohälsa. Jag är väl medveten om att man i dagens samhälle ser en neuropsykiatrisk diagnos som ett kvitto på att det är medfött, vilket jag tycker är ett missbruk av diagnossystemet, eftersom det inte säger någonting om orsaker, utan det är rena beteendebeskrivningar, säger Kjerstin.

Hon menar att barn- och ungdomspsykiatrin i större utsträckning borde göra breda kartläggningar av orsakerna till varför barn uppvisar olika symtom. Hon nämner då bland annat barn som har svårigheter att sitta stilla och koncentrera sig eller är lättirriterade och oroliga. Det behöver inte röra sig om en medfödd sårbarhet, utan det kan lika gärna bero på att föräldrarna missbrukar alkohol eller att man blir mobbad i skolan.

– Vi har till exempel de barn som jag har forskat om, som har upplevt våld inom familjen, många av dessa barn utvecklar svårigheter som gör att de får en ADHD-diagnos. Om man då säger att det här är något du får leva med och sätter igång medicinering, som man dessutom vet har ganska svåra biverkningar, så får det väldigt negativa konsekvenser, säger Kjerstin.

Hon menar att om man istället hade fått klart för sig att det här barnet har varit med om att det förekommit allvarligt våld inom familjen, så finns det behandlingsmetoder även för det som gör att man kan bli av med symtomen.

– Jag tycker att vi måste bli mer medvetna om att barns faktiska livsmiljö många gånger är det som påverkar deras psykiska ohälsa mest och miljön kan vi förändra. Om barn får skydd och bra uppväxtvillkor, så minskar den psykiska ohälsan. Sedan ska självklart de som har en medfödd sårbarhet få hjälp de också, säger Kjerstin.

Text: Therese Nilsson
Foto: Stefan Ek