Europeiska sociala rättigheter i fokus

Arbetsmarknaderna och de sociala rättigheterna i Europa ser inte lika ut överallt. Den ekonomiska krisen under de senaste åren och snabba förändringar i arbetslivet har inte gjort det lättare. För att skapa bättre villkor kommer EU-kommissionen inleda ett initiativ med fokus på rättigheter.

Den 8 mars 2016 startade EU-kommissionen ett samråd som ska lägga fram ett utkast som blir grunden för vad som ska ingå i EU-pelaren för sociala rättigheter. Samrådet kommer sedan att fortsätta diskutera under året. Pelaren är en del av kommissionens arbete för att skapa en mer rättvis och fördjupad union, ekonomiskt såväl som monetärt.

Vilka är då med i samrådet? Förutom kommissionen så ingår bland annat:

– Övriga EU-institutioner
– Nationella myndigheter och parlament från EU:s medlemsländer
– Fack- och näringslivsorganisationer och icke-statliga organisationer
– Experter inom akademi/utbildning
– Allmänheten

Samrådet ska vara avslutat 31 december 2016 och resultatet är tänkt att fungera som en grund för kommissionens slutgiltiga förslag till pelare vid början av 2017.

Varför behövs pelaren?
Den ekonomiska krisen från senare år är en bidragande faktor. För EU kan detta bland annat innebära att möjligheten för tillväxt kan bli sämre längre fram.

Förändrade arbetsvillkor är också en orsak. Detta på grund av händelser så som snabba och omvälvande förändringar i arbetslivet och en växande befolkning.

Vad innebär den?
Den europeiska pelaren för sociala rättigheter är en del av kommissionens arbete för att skapa en mer rättvis och fördjupad union. Pelaren ska inte ersätta några regler utan är tänkt att bygga vidare på de som redan finns. Den ska peka ut en väg för att bedöma och agera som vägvisare för hur man kan anpassa sysselsättnings- och socialpolitiken på ett bättre sätt i framtiden.

Jean-Claude Juncker, EU-kommissionens ordförande och upphovsman till initiativet med pelaren, menar att den först bör fokusera på euroområdet, men även att andra EU-länder ska ha möjlighet att delta om de vill.

Vad ingår?
De sociala rättigheter som ingår i pelaren kan delas in i tre områden:

– Lika möjligheter för alla och att kunna ta del av arbetsmarknaden

– Rättvisa arbetsvillkor som är tänkta att bidra till en jämn nivå på rättigheter och skyldigheter för arbetstagare och arbetsgivare

– Ett starkt socialt skyddsnät där även tillgång till god vård och omsorg/barnomsorg ingår

Text: Matilda Eriksson
Foto: Bobby Hidy

Du kan vara Framtidens entreprenör

Demokratiska företag och ekonomisk demokrati – är det möjligt? Det var ämnet för en rad föreläsningar som hölls på Karlstads universitet i oktober. ASP Bladet var där.

Bakom arrangemanget stod Värmlandskooperativen, Karlstads universitet, Unionen och IF Metall. Värmlandskooperativen och Karlstads universitet har haft flera seminarier förut om kooperation, berättar Gunnel Kardemark, vice VD för humaniora och samhällsvetenskap, som kort introducerade dagen innan hon lämnade ordet vidare.
– Svenska företag läggs ner i generationsskiftena, är de olönsamma eller vad då?, undrar Leif Thyrén från Värmlandskooperativen. Frågan är retorisk.

RÄDDA LOKALA FÖRETAG
En förstudie gjord av Värmlandskooperativen visar på att kooperativa intressenter kan stöta på en del problem. Bland annat kring sin finansiering från banker, som har svårt att förstå företagsmodellen, men även det allmänna skyddsnätet och a-kassereglerna kan ställa till det. Det är inte anpassat för företagare, och i synnerhet inte ekonomiska föreningar, som kooperativ i lagens mening utgör.

Sverige har några av europas äldsta företag. 175 000 företag kommer att behöva växla generationer, men är inte alltid rustade att klara den situationen. En tredjedel av dem tros tas över av familjemedlemmar, ytterligare en tredjedel av externa aktörer, men vad händer med den kvarvarande tredjedelen, kommer de att behöva lägga ner?

Här lyfts kooperation fram som en potentiell lösning, varför inte fråga arbetarna om de kan tänka sig att ta över driften, och även administrationen av företaget och dela ägandet gemensamt?

MINDRE LÖN OKEJ
Ute på glesbygden finns många företag men inte alltid någon arvinge, genomgående är att arbetarna kan tänka sig något lägre lön om rätt ägare tar över; att det är någon med lokal förankring, ingen ”stockholmare” eller utländskt företag som flyttar undan verksamheten från orten.

Många vill dessutom se sitt livsverk och verksamhet leva vidare. Varför når inte det tänket ut till de anställda?

INTERNATIONELLT
I Frankrike jobbar kooperativ, fack, akademi och banker ihop. Det finns en politisk tilltro till kooperativen, och en historik av franska arbetskooperativ. Den finansiella krisen slog hårt mot Frankrike, en kris som gjorde företagen medarbetarägda. Medarbetare har förköpsrätt till företagen. Mellan 2008 till 2012 ökade medarbetarägda företag med 15 procent. För att betala för köpet av företaget, offrade man i vissa fall en del av sin lön.

Det kan finnas en stor rädsla hos arbetare att bli entreprenörer, många vill jobba med det de kan. Men det kan vara väl värt att läsa in sig på ekonomi och hålla igång företaget tillsammans. Det kan ske flera positiva effekter av det och skapas fler nya jobb än i traditionella företag, de blir mer uthålliga och mer samhällsnyttiga, säger Leif. Den som äger och arbetar tjänar på det.

SPANIEN
I baskiska Mondragon, genereras genom den kooperativa centralorganisationen Corporación Mondragon, en betydande del av Spaniens ekonomi. Mondragons framgångsrecept består av att man bland annat satsat hårt på gemsamt ägda företag. Ett av de framgångsrika företagen som är baserade i Mondragon är Fagor, som gör kylskåp och vitvaror.

De kooperativa företagen i Mondragon har egna socialförsäkringssystem och i regel fler anställda. Vid en kris säger man inte upp arbetare i första taget, utan låter hellre anställda minska sin arbetstid tillfälligt. På så vis behåller man personalen och kunskapen i företaget.

Ett spanskt kooperativ kan ha 80 000 medlemmar, men det är fortfarande ”en medlem, en röst” som är devisen. Leif Thyrén återberättar vad en man i Mondragon berättade för honom:
– Alla är entreprenörer här. Säg det till Sverige!

Demokrati anses vara eftersträvansvärt som sätt att styra stora organisationer som stater och storstäder, varför gör man inte likadant i företag? Det var den övergripande frågeställningen under dagens föredrag om kooperativ ekonomi.

Text: Maria Lundby Bohlin
Foto: Lotta Tammi

Karlstadsmanifestation mot utförsäkringar

”Människor ska inte ställas utan försörjning till följd av olika bedömningar av arbetsförmågan”, var en av Påskuppropets krav.

En varm och småblåsig annandag påsk i Karlstad samlades ungefär sexhundra människor för att manifestera. De var enade i ett motstånd mot vad man uppfattar som en omänsklig utförsäkringspolitik och ställde krav på en humanare sjukförsäkring.

 Som en av ett trettiotal platser i Sverige gjorde Karlstad avtryck på kartan som skådeplats för en med staden mått mätt väldigt stor manifestation. Initiativtagare i Karlstad, Agnetha Andersson, läste bland annat upp ett starkt vittnesmål om vad som hände när Anette Ivarsson blev utförsäkrad, och fann sig tvingad att söka ekonomiskt stöd från kommunen. En historia som delas av många med henne.

– Jag har förlorat flera tusen i månaden till följd av utförsäkringen, något som har inneburit att jag har varit tvungen att gå till socialen varje månad. Kampen om pengar till mat och medicin har hela tiden varit ständig och fruktansvärt jobbig, löd en bärande del av Ivarssons berättelse.

En trotsig årstid

Till Andersson sällade sig även biskop i Karlstads stift sedan 2002, Esbjörn Hagberg. Han bemötte i sitt tal bland annat uppfattningen att det hela skulle röra sig om ett partipolitiskt initiativ, något som initiativtagare hela tiden har tillbakavisat. I en poetisk betraktelse över vårdtiden och alla blommor som trotsar den gångna vintern menade Hagberg att även denna manifestation är ett uttryck för liknande kraft. Vi befinner oss i en trotsig årstid.

– Är det inte någonting av den trots som vi ser ute i världen när människor inte låter sig besegras av orättfärdiga maktstrukturer? Som på nya sätt söker kontakt med varandra, delar varandras drömmar och försöker skapa en mänskligare ordning, menade Esbjörn Hagberg.

– Det handlar om den sorts samhälle vi vill ha. Ett gott samhälle visar sig tydligast i hur det tar sig an de mest utsatta, de som livet allra hårdast har drabbat. Dessutom: ett gott samhälle tar hand om sina barn, uttryckte sig Esbjörn Hagberg vidare.

Det var inte bara tal det bjöds på, utan även underhållning i form av flera låtar framförda av Karlstadssonen Staffan Stridsberg. En man som förra året vann tävlingen ”Svensktoppen nästa” med sin låt ”Black crow”. Dagen till ära spelade han gratis. Efter arrangemanget träffades de som ville i Betlehemskyrkan för fika, umgänge och mer underhållning: denna gång i form av två äldre herrar som bjöd på en knippe jazziga evergreens framförda på sång, keyboard och kontrabas.

Exempel på organisationer som sällat sig till uppropet är bland andra: Handikappförbunden (HSO), Landsorganisationen (LO), Unionen, samt många fler därtill.

 Text & Foto: Robert Halvarsson

UNIVERSITETET-10 ÅR

Tänk vad tiden går, det känns inte alls länge sedan invigningen av universitetet med bomber och granater å allt. Att folkets hus står kvar är ett rent under, halva staden höll ju på följa med p g a vibrationerna. Eller var det andra vibrationer?

I tio år har studenter kommit och gått, det betyder att universitetet har betytt oerhört mycket för Karlstad. Vi ska vara stolta över att ha ett av Sveriges modernaste universitet. Det finns idag närmare 10 000 studenter med över 1 000 anställda, vilket innebär att universitetet är en av Karlstads största arbetsgivare.

Sedan högskolans forna dagar har de anställda ökat med 260 personer, de flesta är knutna till forskning. Det finns 52 professorer plus 214 forskarutbildade lärare inom universitetet. De senaste tio åren så har unika byggnader ploppat upp bl. a. de två höghusen som invigdes 2005 och fick namnet Unionen. I höstas invigdes det nya huset Vänern med multimediastudio även det svävande guldägget.

Karlstad har blivit en mycket bra och uppskattad studentstad, kanske en av Sveriges mest ledande.

En illusion är att Karlstad ska attrahera unga människor att stanna här, och vilja leva och bo här även efter avslutade studier. Universitetsbiblioteket med Aula Magna som öppnade 2002, biblioteket är förmodligen ett av Karlstads finaste enligt min smak. Bussförbindelserna är mycket goda och med  generösa tider, det finns även ett tågstopp i Välsviken för de som kommer utifrån.

Campus futurum är som en liten egen stad för studenterna, fast det ligger på Kronoparken och granne med Frödingshöjd.

Det kommer att bli en hej dundrande 10-årsfest som varar hela 2009. Universitetets jubileumsfirande inleds torsdagen 22 januari och en av de som gratulerar är Karlstad kommun. Under dagen så kommer världstrombonisten och sångaren Nils Landgren ge en konsert, där han även får mottaga sin doktorshatt. Men det är inte slut i och med detta: bl. a. blir det fyra temadagar. Det kommer bli mycket populärvetenskapliga föreläsningar som även är öppna för allmänheten.Vidare så presenteras Årets Alumner dvs två kända studenter som tidigare studerat vid universitetet.Sveriges förenade studentkårers fullmäktigemöte kommer att hållas i Karlstad.

Stefan Gustafsson