Etikettarkiv: Utslussningsverksamhet

En presentation av Tellus

ASP Bladet skrev i januari 2012 om asylboendet Sirius i Molkom. Där hamnar ensamkommande flyktingbarn och -ungdomar i åldrarna 16 till 18 år och vistas där i tre månader. Men, vad händer med dem när den tiden passerat? ASP Bladets reporter har forskat i saken.

ASP Bladets reporter träffade Anna Axelsson som är samordnare på Tellus, hon har god insyn i hur unga migranter och vad som händer med dem efter att de lämnat asylboendet i Molkom. Tellus verksamhet utgår från Mariedalsgatan i Haga, där de har lokaler. Personalen består av fem personer och Anna Axelsson är samordnare.

Vad ingår i Tellus?
– Tellus är vår utslussningsverksamhet och där jobbar ett team som vänder sig till ungdomar på Solen och i egna lägenheter. Kommunen har avtal med migrationsverket där de ungdomar som söker asyl ska vara mellan 16 och 18 år. När ungdomarna får PUT (Permanent Uppehålls Tillstånd) så har vi ett utökat ansvar fram till 21 år. Av de ansökningar från ensamkommande som prövades av Migrationsverket 2012 fick cirka 82 procent tillstånd att stanna i Sverige. Sirius är asylboende, berättar Anna. Västby och Atlas är PUT (Permanent Uppehålls Tillstånd)-boende, Solen är träningslägenheter och sedan finns egna lägenheter där ungdomarna hyr i andra hand av kommunen. Det kontraktet går sedan över till eget kontrakt.

– Västby startades 2008 och samma år startade Atlas, fortsätter hon. Sirius startade 2010. 2012 startade Tellus utifrån att vi såg att ungdomar fortfarande hade ett behov av vuxenstöd när de bor i egen lägenhet. Egen lägenhet är sista anhalten i vår kedja.

Tar ni bara emot killar? Eller är tjejer också välkomna?
–Vi tar emot ensamkommande ungdomar, både killar och tjejer, mellan 16 och 18 år på Sirius. När de får PUT går de över till Atlas eller Västby. Därefter är Solen nästa steg och sedan egen lägenhet fram till 21 år.

Varför kommer de hit?
–Vi får inte reda på anledningen till varför barnen/ungdomarna flyr och kommer till Sverige. Det finns säkerligen flera olika anledningar.

Det heter ju ensamkommande flyktingbarn och -ungdomar. Innebär det att de kommer en och en, eller kan till exempel två syskon komma tillsammans?
–Det heter ensamkommande barn/ungdomar. De kommer till Sverige utan legal vårdnadshavare. Jag har inte varit med om det du beskriver i frågan så jag kan inte svara på den.

Hur fungerar det rent praktiskt?
–Man flyttar från asylboendet Sirius när man fått PUT och då till Atlas eller Västby. Därifrån flyttar man till Solen tidigast när man fyllt 18 år och utifrån hur genomförandeplanen ser ut. Det är enhetschefen som tar beslut om flytt.

Var det bara att starta upp verksamheten?
– Under en konferens träffade personal på EBU(Enheten för ensamkommande barn och unga ) representanter från Härnösand som de senare gjorde ett studiebesök hos. Detta studiebesök inspirerade till att starta upp ett utslussningsboende anpassat till Karlstads förutsättningar. Detta utslussningsboende fick namnet Solen och är sista länken i boendekedjan. De startade sin verksamhet i september 2012 i en lägenhet på Mariedalsgatan på Haga, där de fortfarande finns kvar.

Vilket stöd ger ni ungdomarna?
– Stödet kan vara hjälp vid läxläsning, myndighetskontakter, Arbetsförmedlingen, praktikplatser som kanske leder fram till ett arbete och egen försörjning. Just nu (Maj 2013) består Tellus av 18 ungdomar. Några ungdomar går på språkintroduktion, vissa på SFI (Svenska för invandrare), andra kanske går på ett gymnasieprogram eller komvux, ytterligare några har en praktikplats som Arbetsförmedlingen ordnat. Verksamheten är frivillig förutom att personalen från Tellus ger boendestöd/har tillsyn för de som har ett eget boende, oavsett om de har socialkontrakt eller eget boende.

Vad gör i för att skapa en lugn och trygg atmosfär?
–När de är nya hos oss på Sirius berättar vi om den sammanhållningsmodell vi arbetar efter. Vi är också tydliga med vilka regler vi har och som alla måste följa.

–På Sirius startar man ett introduktionsarbete där det bland annat ingår att göra en sammanhangsmarkering. Man arbetar med relation, tydlighet i kommunikationen och samtal, samt kontinuitet. Det är en liten grupp som går på det. Vi har tre platser.

Är det, trots detta, mycket oroligheter?
– Inte speciellt mycket på det stora hela. Men, det är ju oftast pojkar i puberteten som befinner sig här och då är det lätt hänt att det tänder till. Men det är inget utöver det normala. Det har bara hänt ett fåtal gånger. Diskussioner kan dock uppstå.

Hur ser det ut för ungdomarna i dag?
–Ungdomarna har kommit olika långt med språk och integreringen i övrigt. De klarar mycket på egen hand men erbjuds individanpassat stöd vid behov. På tisdagarna är det temakväll och då bjuds olika myndighetspersoner in, ibland är det ett speciellt tema på schemat. Personalen säger att kontakten med ungdomarna skiljer sig åt på Solen eller om de har ett eget boende.
Från början var kanske läxhjälp det som de fick hjälp med, men allt eftersom de blir allt äldre uppstår andra behov. Från känslan att tvingas vara här via känslan av att få lov att vara här till förhoppningsvis en vilja att vara här. Då kan nya relationer, nätverk skapas och viljan att skapa en familj väcka nya frågor. Ungdomarna som kommer till Solen är väldigt ambitiösa och vill bli oberoende. De kämpar med skolarbetet, även om språket är ett hinder. Många har andra vanor av undervisning och behöver lära sig att lösa problem genom att reflektera och analysera.

Vad har du för tankar om framtiden?
– Personalen på Tellus är oroliga för att samhällsstrukturen i framtiden kommer att göra att dessa ungdomar får svårt att komma in på arbetsmarknaden. De har sina resurser och de vill, men får höra att de inte kan språket tillräckligt bra. Detta leder till att de heller inte får möjlighet att träna på språket. Förhoppningen är att ungdomarna med sina resurser och färdigheter kommer att hitta egna strategier för sitt vuxenliv.

Text: Liselotte Frejdig
Illustration: Martin Bäckström-Ledin

Vidare läsning:
Migrationsverket