Under Erfarenhetsdagarna 2012 höll Evert Vedung, professor emeritus vid Uppsala universitet en förläsning om olika teorier och modeller för utvärdering.
Vedung hade en mycket intressant föreläsning om Örebros preventionsprogram (ÖPP). Programmet står för; en kunskapsbaserad föräldramötesmetod med syfte att förbygga tidig alkoholdebut, berusningsdrickande och normbrott.
En stor seger är om man i alla fall kan skjuta upp ungdomars alkoholdebut i ett år, då kan också andra ungdomsbrott minska. Men hur ska man komma till rätta med ungdomarnas alkoholdrickande? Inom ÖPP hoppas man göra detta genom bland annat aktivt föräldraskap (active parenting). Man vill ändra föräldrars förhållningssätt till ungdomars alkoholvanor.
Genom en aktiv alkoholpresentation på korta föräldramöten (15-20 minuter) via skolan, vill man stärka och stödja föräldrarna att vara mer aktiva och restriktiva gentemot alkoholvanorna hos deras ungdomar. Tanken är att lära föräldrarna genom alkoholpresentation för att göra dem mer aktiva i sitt föräldraskap. Man vill sätta in resurserna så tidigt som möjligt medans ungdomen fortfarande är mottaglig inför förälderns argumentation.
Olika modeller
För att få fram det som kallas för interventionsteorin, diskuterar Evert Vedung olika sorts teoretiska modeller. Där visar han vilka positiva och negativa effekter som ÖPP kan tänkas leda till.
Den första så kallade ”systemmodellen” som presenteras består av flera delar. Nästan allt effekttänkande bygger på denna idé. Systemet är enligt Vedung oerhört central i utvärderingen. Men man behöver ej vara expert för att använda sig av metoderna, det finns förenklade sätt att redan vid tidigt skede kunna använda sig av dem.
Vedung nämnde också ”evidensbaserade metoder”, som är en sammanvägning av brukarens erfarenheter, den professionelles expertis samt bästa tillgängliga vetenskapliga kunskapen. Alltså en förteckning över metoder som visat sig framgångsrika och som har stöd av forskning.
– Jag tycker man kan förbättra evidensmetoden, säger Evert Vedung. Jag tycker evidens kan ges av väldigt mycket annat och i den meningen tycker jag att förvaltningar kan bli bättre på det.
Utvärdering
”Utvärdering är systematisk bedömning och redovisning av pågående eller nyss avslutade offentliga aktiviteters resultat och genomförande”, skriver Evert Vedung på sin hemsida vid Uppsala universitet.
Vedung framhåller även vikten av att skapa förståelse för varför ett program lyckas eller misslyckas. Man måste tänka på vilka effekter gjorda insatser får.
– För det första måste man tänka på vilka effekter man vill ha och vilka man inte vill ha, säger Evert Vedung.
Han fortsätter med att man måste tänka på huvudeffekter och bieffekter och att båda är viktiga att ta reda på. Han menar att bieffekterna kan vara både positiva och negativa . Det man är ute efter när man effektmäter är den så kallade ”nettoeffekten”. Det vill säga konsekvenser, eller följder, som föreligger inom ett bestämt område och som direkt eller indirekt är konsekvenser eller följder av själva ingripandet.
Vedung nämner även att det finns rakt motsatta effekter till de positiva, som lustigt nog kallas för perversa effekter. Ett exempel på perversa effekter kan vara att några av ungdomarna, tack vare programmet, dricker ännu mer än vad de gjorde innan.
Vilket råd vill Vedung då ge till dagens besökare? Vad vill han att de ska ta med sig?
– Ja det kanske är det här bieffekttänkandet, säger han. Hur mycket man än planerar och tänker i förväg så vet vi att när det sätts i verket så leder det ibland till bieffekter som är både positiva eller negativa. Det är viktigt är att tänka på bieffekterna.
Det var mycket intressant information som Evert Vedung hade att dela med sig. Förhoppningen är att besökarna tar med sig allt och jobbar utifrån modellerna som presenterades så att preventionsprogrammen blir mer effektiva.
Text: Gunilla Björkegren
Evert Vedungs hemsida på Uppsala universitet:
http://www.ibf.uu.se/PERSON/evert/evert.html
ASP BLADET 