Etikettarkiv: Vad är?

VAD ÄR? Kontaktperson

Vi har under detta år en artikelserie som vi kallar ”Vad är?” Här förklarar vi olika saker. Denna gång ska vi reda ut begreppet ”Kontaktperson”.

Vad står det i lagen?
I socialtjänstlagens femte kapitel och den sjunde paragrafen kan vi läsa:
Socialnämnden skall verka för att människor som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring får möjlighet att delta i samhällets gemenskap och att leva som andra. […]

I lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, framgår åt vilka personer lagen gäller för. I första paragrafen definierar man tre olika personkretsar, som har rätt till särskilt stöd och särskild service. Den tredje personkretsen är personer ”med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service.”

I sjunde paragrafen framgår bland annat: ”Den enskilde skall genom insatserna tillförsäkras goda levnadsvillkor. Insatserna skall vara varaktiga och samordnade. De skall anpassas till mottagarens individuella behov samt utformas så att de är lätt tillgängliga för de personer som behöver dem och stärker deras förmåga att leva ett självständigt liv.”

I åttonde paragrafens första mening står: ”Insatser enligt denna lag skall ges den enskilde endast om han begär det.”

Den nionde paragrafen listar upp vilka insatser lagen omfattar. Nummer fyra i denna lista är insatsen ”biträde av kontaktperson”.

Vad är skillnaden mellan en kontaktperson och en ledsagare?
Man kan åskådliggöra skillnaden med följande bild: en ledsagare är en person som följer sin klient till kaféet där klienten träffar sin kontaktperson.

Hur går det till att ansöka om insatsen kontaktperson?
En ansökan kan vara muntlig eller skriftlig, men man ser helst att en skriftlig ansökan görs. Är personen inte aktuell hos ASP-ANA sedan tidigare, går ansökan till mottagningsteamet och tas upp på ett tisdagsmöte, sedan görs en utredning av ärendet. Är man redan aktuell hos avdelningen, kan ansökan lämnas till handläggaren.

När handläggaren gör utredningen så görs en behovsbedömning och i samtal med klienten går man igenom livssituationen. För att göra bedömningen så komplett som möjligt, gäller det för handläggaren att samla in uppgifter så att behovsbilden klarnar. Dessa uppgifter kan bestå av, efter klientens samtycke, att ta del av läkarintyg, kontakt med Psykosenheten om klienten är aktuell där, och kontakt med anhörig.

Vad är det som gör att det kan finnas behov av en kontaktperson?
Klienten kanske lever ett isolerat liv. Man har inga anhöriga och inga vänner. Det kan finnas tvång som gör det svårt att ta sig ut, eller att den sociala situationen i övrigt gör det svårt att skapa kontakter och ta del av samhällets gemenskap, och att detta leder till en psykisk ohälsa.

Vad kännetecknar en kontaktperson?
Det är en icke-professionell person med intresse för människor. Man är ingen myndighetsperson och utför ingen behandling. Att vara kontaktperson sker vid sidan om arbete och studier.

Hur ser det ut? Vad gör man ihop?
Det är upp till den enskilde klienten och kontaktpersonen att forma sin relation, men exempel på vad det kan vara man gör tillsammans är: att promenera, gå på bio, att motionera tillsammans, med mera. Det viktiga är att kunna komma ut och att tillsammans göra det som ger livet ett större innehåll och därmed en bättre livskvalité.

VAD ÄR: MEDICINSKT FÄRDIGBEHANDLAD?

Vi har under detta år en artikelserie som vi kallar ”Vad är?” Här förklarar vi olika saker. Denna gång ska vi reda ut begreppet ”Medicinskt färdigbehandlad”.

Föråldrat begrepp
Själva termen ”medicinskt färdigbehandlad” används inte längre, utan man säger istället ”utskrivningsklar”. Den tidigare termen var missvisande ansågs det, eftersom man lätt kunde tro att inga fler insatser behövdes, att det inte skulle kunna gå att nå längre i ett tillfrisknande.

Vad menas då med ”utskrivningsklar”?
När en person, som är inlagd på en avdelning, bedöms av den behandlande läkaren inte längre vara i behov av sluten vård, så är den personen utskrivningsklar. Med andra ord kan man säga att patienten är klar för utskrivning.

Inför en utskrivning av en utskrivningsklar patient, så ska en vårdplanering genomföras. I Socialstyrelsens föreskrifter om samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård (3 kap. 1-4§) kan man läsa följande:

1 § Den behandlande läkaren i den slutna vården skall efter samråd med patienten, närstående och företrädare för berörda enheter fastställa hur vårdplaneringen skall genomföras.

2 § I vårdplaneringen skall sådan personal från berörda enheter delta som besitter den kompetens som behövs för att tillgodose patientens behov av insatser efter utskrivningen.

3 § Under vårdplaneringen skall respekt för den enskildes integritet och värdighet visas.

4 § Av vårdplanen skall det tydligt framgå vilka insatser efter utskrivningen från den slutna vården som behövs för att en hälso- och sjukvård och socialtjänst av god kvalitet skall uppnås. […].

Den behandlande läkaren är alltså skyldig att samarbeta med patienten och dennes anhöriga i arbetet med vårdplaneringen. Vidare, ska den personal från berörda enheter som deltar i vårdplaneringen ha tillräcklig kompetens.

Kommunens betalningsansvar
I de fall där en person är utskrivningsklar och en vårdplan är framtagen, så har kommunen 30 dagar på sig att genomföra de åtgärder som behövs. Tar det längre tid, blir kommunen betalningsskyldig för patientens vårdplats. Dessa 30 dagar gäller för psykiatrisk slutenvård, för övrig slutenvård har kommunen 5 dagar på sig.

Text: Karl-Peter Johansson