Etikettarkiv: välbefinnande

DÅLIG EKONOMI + PSYKISK OHÄLSA = SANT

Människor med psykiska funktionshinder har ofta svårt att få ekonomin att gå ihop. Fångade i en snårskog av regelverk, fördomar och sina faktiska problem, har de hamnat i samhällets frysbox och har svårt att påverka sin ekonomi i positiv riktning. I lagsportens värld hamnar spelare som inte längre har tränarens förtroende i ”frysboxen”. De ingår inte längre i coachens framtidsplaner. Denna bild passar tyvärr in på den situation många med psykiska (och fysiska) funktionshinder upplever.

Ekonomiska och psykiska problem går hand i hand
Människor från socialgrupp tre är kraftigt överrepresenterade bland dem som lider av psykiska störningar, orsakssambanden är givetvis individuella och komplexa, men en stor anledning är att fattigdom skapar ekonomisk stress. Den som ständigt måste vända på varenda krona har svårt att koppla bort oron – den sätter sig i kroppen – och sömnproblem kommer som ett brev på posten.
Enligt Socialstyrelsen har drygt var tredje person som lever på socialbidrag någon form av funktionshinder, och av dessa har de med psykiska problem sämst ekonomi, där en av fyra lever på fattigdomsgränsen. Trettiofem procent av dem med psykiatriska diagnoser klarar inte av sina löpande utgifter, vilket är dubbelt så många jämfört med hela befolkningen.
Att människor med psykiska funktionshinder har svårare än andra att förbättra sin ekonomi beror mest på deras svårigheter att få fäste på arbetsmarknaden. De är inte eftertraktade och deras besvär gör att de har svårt att leva upp till prestationskraven. Dessutom är de arbeten denna grupp blir hänvisade ofta både monotona och illa betalda, vilket inte ger de nödvändiga stimulanseffekter de är i behov av, i värsta fall förvärras problemen. Allra sämst har de som drabbats av funktionsnedsättning i unga år. Då de sällan (eller aldrig) varit ute på arbetsmarknaden och sjukersättningsnivån baseras på tidigare inkomst, fastnar de i fattigdomsfällan redan i inledningen av vuxenlivet.

Det finns en massa människor i världen som är i helvetet därför att de är beroende av andra människors omdöme. – Jean-Paul Sartre


Fångade i verklighetens rävsax
Alliansregeringens ambition är att skillnaden mellan arbete och arbetslöshet ska märkas i plånboken.De låga ersättningsnivåerna i försäkringssystemen ska motverka fusk och ”stimulera” människor att ta jobb, även de som egentligen inte faller den arbetslöse på läppen. Kruxet för människor med psykiska funktionshinder är att de tvingas leva med en modell som inte tar någon större hänsyn till deras besvär. Arbetsgivarna vill inte anställa dem, vilket permanentar deras tillvaro på existensminimum, där de i bästa fall kan få plats på en daglig verksamhet med lönebidragstillägg.
Detta leder till att gruppen marginaliseras, inte endast till samhället i stort utan även gentemot andra handikappgrupper, då människor med psykiska besvär ofta har högre levnadsomkostnader än andra.

När psykiatrireformen kom i mitten nittiotalet, var ambitionen att normalisera denna grupps levnadsförhållanden. Istället har utvecklingen gått i rakt motsatt riktning. En svag grupp har försvagats ytterligare. Eftersom detta inte är personer som går ut på gator och torg för att påtala de orättvisor och systemkonsekvenser de drabbas av, görs man beroende av beslutsfattarnas godtycke. Man kan gissa att problemkomplexet runt psykisk funktionsnedsättning inte är någon ”sexig” snackis vid budgetförhandlingar. Att hänvisa människor till en tillvaro på överlevnadsmarginalen är både cyniskt och kostsamt, till och med kontraproduktivt.

Pengars positiva effekt för psykiskt välmående
Att en förbättrad privatekonomi har en positiv inverkan på de flesta är knappast en kontroversiell slutsats. Men att studier visar på att en förstärkning av de psykiskt funktionshindrades ekonomi leder till ökat psykiskt välmående kan däremot tänkas vara kontroversiellt för vissa, det kan till och med vara en av orsakerna till att denna typ av forskning har svårt att få anslag. Åtminstone i Sverige.

När det gäller behandling av denna grupp ligger fokus av hävd på medicinska och psykoterapeutiska metoder. Att förbättrad ekonomi också kan vara ett rehabiliteringsinstrument måste få ingå i en helhetssyn runt dessa frågor. Förstärkningen handlar givetvis inte enbart om att öka ersättningsnivåerna, utan om att bygga ett starkare nätverk runt dessa individer, som kan guida dem i situationer där de exponeras mot det sociala livet. Det kan vara något så enkelt som att med en ledsagare få gå på café ett par gånger i månaden. Detta är knappast att be någon plocka ner månen. Det här är faktorer som bidrar till en återhämtningsprocess, som i sin tur kan innebära en biljett tillbaka till arbetslivet.

Den långsiktiga effekten av en sådan strategi borde leda till minskade kostnader för kommuner och landsting, men innebär givetvis ett nytt synsätt och en förändrad attityd. Vågar man hoppas att detta kommer att inträffa i tid?

Fan tro´t …

Text: Christer Jansson

Främjande av mental hälsa och välbefinnande hos barn och unga vuxna

Den 29-30 september hölls denna EU-konferens på Hotell Hilton vid Slussen i Stockholm. Detta var en utav fem tematiska konferenser med anledning av ”the European Pact for Mental health and Well-being”, Europeiska Pakten för Mental hälsa och Välbefinnande.

Om pakten

Pakten antogs vid Europeiska Unionens konferens ”Tillsammans för Mental hälsa och Välbefinnande”, som hölls i Bryssel den 12-13 juni förra året. I denna pakt lyfter man fram fem områden som man prioriterar;

  1. Förebyggande av depression och självmord
  2. Mental hälsa hos unga och inom utbildning
  3. Mental hälsa i arbetsplatsmiljön
  4. Mental hälsa hos äldre
  5. Motverkande av stigmatisering och socialt utanförskap

Det är alltså dessa fem teman som konferenserna handlar om och denna gång var det ”Mental hälsa hos unga och inom utbildning” som var i fokus.

I pakten slår man bland annat fast att: ”Mental hälsa är en mänsklig rättighet. Det förmår medborgare att uppleva välbefinnande, livskvalité och hälsa. Det främjar lärande, arbete och delaktighet i samhället.”

Om konferensen
Till konferensen hade cirka 200 deltagare samlats, för att tillsammans ta fram prioriterade åtgärder inom området. Konferensen var uppbyggd kring fem delområden, vilka var:

  1. Föräldrar, familj och de tidiga åren
  2. Hälso- och sjukvårdens roll i främjande av mental hälsa och förebyggande av psykiska sjukdomar
  3. Samhällsmiljöns roll
  4. Rollen hos ny mediateknologi och internet
  5. Skolmiljö och lärande

Varje delområde hade ett eget seminarium varav de två första hölls  dag ett och de tre resterande den andra dagen. Under konferensen delades blanketter ut, ett för varje delområde, där man fick kryssa för tre åtgärder som man själv prioriterade.

Seminarium 1: Föräldrar, familj och de tidiga åren
Fokus: Främjande i tidiga år, skyddsfaktorer, gott föräldraskap, befolkningsbaserat främjande och generella förebyggande program såväl som selektiva förebyggande program.

Forskningsresultat från de senaste åren har alltmer betonat vikten av graviditetens och de tidigaste uppväxtårens betydelse för välbefinnande, hälsa och framgång senare i livet. Mental hälsa och föräldraskap går hand i hand. Ändå, inte alla föräldrar är tillräckligt utrustade för deras föräldraroll och det finns ett behov av att titta närmare på särskilda behov hos utsatta grupper, såsom tonårsföräldrar och föräldrar med psykisk ohälsa. Synpunkter som skulle kunna tas i beaktande är: Program för gruppbaserad föräldraträning, barn från socialt utsatta grupper, målinriktad föräldrasupport för högriskfamiljer.

Seminarium 2: Hälso- och sjukvårdens roll i främjande och förebyggande
Fokus: Uppmaning till ett utökat vårdutbud, som också skulle omfatta en roll i främjandet av mental hälsa och välbefinnande samt i förebyggandet av psykiska sjukdomar.

Traditionell hälso- och sjukvård fokuserar på sin roll att diagnostisera och behandla sjukdomar. Ändå, behandling ensamt kan bara åstadkomma en begränsad minskning av den psykiska sjukdomsbördan, och alltfler icke-vårdsaktörer är intresserade av mentala hälsoresultat.

Seminarium 3: Samhällsmiljön
Fokus: Samhällsorganisation, såsom samhällsaktörer, bemyndigande, stadsplanering, gröna ytor, ungdomscentra och ungdomsbrottslighet, främjande och förebyggande.

I samhällsmiljön där barn och ungdomar växer upp, påverkas deras välbefinnande och sociala beteende genom ett antal olika påverkande faktorer. Eftersatta grannskap med litet socialt sammanhang och höga nivåer av arbetslöshet och kriminalitet utgör risker för den mentala hälsan och välbefinnandet hos barn och ungdomar. Ett ingripande från samhällets olika aktörer behövs för att främja barns och ungdomars välbefinnande i samhället.

Seminarium 4: Rollen hos media, internet och elektroniska spel
Fokus: Användning av media och nya teknologier för god mental hälsa. Potentiella risker utgörs av innehållet hos media och elektroniska spel samt kommunikation genom nya teknologier.

Media utgör en stor del av livet hos dagens barn och ungdomar. Den tid som tillbringas framför TVn, på internet, med elektroniska spel och
genom att använda mobiltelefoner, har ökat markant de senaste årtiondena och, tillsammans med detta, har internetmobbning och exponering av kraftigt skadligt innehåll blivit vanligt.

Därför finns behov av att maximera fördelarna och minimera riskerna av mediakonsumtion till förmån för den mentala hälsan och välbefinnandet hos barn och ungdomar.

Seminarium 5: Skolmiljö och lärande
Fokus: Positivt främjande av mental hälsa och generellt förebyggande, helhetssyn på skolan, social-emotionellt lärande, program för sociala färdigheter liksom program för förebyggande av alkoholmissbruk, drogmissbruk, våld och mobbning.

Barn och unga spenderar en stor del av sin tid i skolmiljö, vilket gör den till en av huvudmiljöerna när det gäller främjandet av mental hälsa och förebyggande av psykiska sjukdomar. Å ena sidan, är skolor och högskolor platser som skulle kunna låta olika genomföranden nå nästan hela befolkningen inom denna åldersgrupp.

På samma gång, att rätta till klimatet och utövandet i skolmiljön, tillsammans med barns mentala hälsobehov, har visat sig förbättra de akademiska färdigheterna och det sociala beteendet.

Hur kan konferensens slutsatser bli till EU-lag?

Följande schematiska bild visar hur en konferens kan påverka lagstiftningen inom EU:

Egna intryck från konferensen
Eftersom hela konferensen hölls på engelska, blev man ganska trött efter ett tag. Det vart mycket ”korvstoppande” med fakta och fackuttryck. På grund av tidsnöd, var diskussionerna rätt så korthuggna, vilket var tråkigt.

Det positiva var, erfarenheten av att ta del av en konferens i EU-miljö, och de sociala kontakter man knöt.

Text & foto: Karl-Peter Johansson