Meddelarskydd nu även i privata sektorn

Rätten att lämna uppgifter till media, det så kallade meddelarskyddet, införs nu även i den privata sektorn. Flera remissinstanser har varit kritiska till förslaget samtidigt som många andra velat se meddelarskydd inom fler områden, skriver Dagens Juridik.

Meddelarskyddet, som hittills har gällt den offentliga sektorn, är inskrivet i Sveriges grundlag. Lagen innebär bland annat att en person som lämnar uppgifter till media om exempelvis missförhållanden på en arbetsplats har rätt att vara anonym. Skyddet innebär också att journalister har tystnadsplikt gentemot uppgiftslämnaren. Tystnadsplikten gäller livet ut och om man bryter mot den är det ett straffbart brott som kan ge böter eller fängelse upp till ett år.

Dagens Juridik rapporterar att Regeringen har efter en proposition till riksdagen beslutat att utöka meddelarskyddet att även gälla den privata sektorn. Lagändringen ska gälla inom privat- skola, vård och socialtjänst som till stor del finansierad av offentliga medel.

– Verksamheter som finansieras av våra gemensamma skattepengar ska vara trygga och hålla hög kvalitet. Anställda och uppdragstagare måste därför kunna påtala när de upptäcker missförhållanden, utan att vara rädda för att drabbas av repressalier, säger justitie- och migrationsminister Morgan Johansson i ett pressmeddelande på regeringen.se

Flera remissinstanser anser att fler verksamhetsområden borde omfattas av skyddet. Det gäller bland annat aktörer till Arbetsförmedlingen, häktesvakter, personer inom kollektivtrafik, apotek och personlig assistans. Friskolornas riksförbund har motsatt sig lagförändringen eftersom den enligt deras tolkning inte gör undantag för företagshemligheter.

– De som jobbar i privata skolor som är finansierade med offentliga medel ska ha rätt att påtala missförhållanden på sin arbetsplats. Vi arbetar vidare med förslag som innebär att offentlighetsprincipen ska gälla alla skolor, meddelar utbildningsminister Gustav Fridolin på regeringens hemsida.

Text: Ylva Alsterlind

Färdiga schizofreniriktlinjer

Förra året var ASP Bladet på plats för att bevaka hur arbetsgruppen ”Framtidens psykiatri” resonerade kring framarbetandet av riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni. Nu är de färdiga, och vi ger dig som läsare några av slutsatserna från Socialstyrelsen.

Tidiga insatser är ett av de områden som man i Socialstyrelsens riktlinjer sätter fokus på. Andra är åtgärder för att öka individens deltagande och inflytande i vård och omsorg: att få till stånd så kallat brukarinflytande. Socialstyrelsen tar även upp utbildning, psykologisk behandling, kognitiv och social träning, arbete, boende och samordning. Tillsammans utgör de ett helt batteri med perspektiv som Socialstyrelsen vill se påverka praxis inom vård och socialtjänst.

Enligt Lars Högblom, som är enhetschef för patient- och medborgarservice, så handlade delvis processen att ta fram riktlinjer att ”utranchera icke-fungerande metoder”. Detta konstaterades även i ovan nämnda möte med ”framtidens psykiatri”.

Sättet att finna vilka metoder som är bättre än andra är att kika på hur det vetenskapliga underlaget ser ut. Socialstyrelsens rekommendationer sker utifrån en tiopoängsskala, där en etta representerar en väldigt högt rekommenderad åtgärd och tio står för saker som har väldigt liten dokumenterad nytta.

Mindre rekommenderade åtgärder 

Exempel på metoder som Socialstyrelsen rekommenderar i låg omfattning är bland annat att använda sig av trappstegsmodellen vid schizofreni och samtida hemlöshet. Trappstegsmodellen innebär krav på skötsamhet och behandlingsanpassning, något som riskerar leda till att brukare och klienter blir kvar längre tid i sin hemlöshet. Framför detta ställs ”Housing first”-modellen, som tar fasta på att bostad är och bör vara en social rättighet.

Ett annat område där man ger en låg rekommendation är kring psykodynamisk psykoterapi, där det vetenskapliga underlaget anses saknas. Framför den rekommenderas istället kognitiv beteendeterapi och även musikterapi, som enligt Socialstyrelsen stödjer sig på starkare evidens.

 Tidig upptäckt

En utmaning för tidig upptäckt av sjukdom är att allmänläkare har rätt redskap att tolka den psykotiskes ofta diffusa kroppsliga symptom.

Personen kan bedömas vara kroppsligt frisk och inte vara i behov av vård, därför är det viktigt att allmänläkarnas kunskap kring symptombilder är aktuella. Det kan spara mycket lidande i det långa loppet.

Vid insjuknande i psykos anser man också att ACT-modellen bör följas. En modell som bygger på familjeinterventioner och social färdighetsträning. Detta förklarar Socialstyrelsen på följande sätt: ”för personer som för första gången insjuknar i psykossjukdom, innebär att stöd, vårdplanering psykiatrisk behandling och psykosociala åtgärder finns tillgängliga och i stor utsträckning sker inom ett specialiserat team.”

Teamet bör bestå av personer med olika kompetenser, som psykiater, psykologer, arbetsterapeuter, socionomer och psykiatriskt vidareutbildade sjuksköterskor.

Delaktighet 

För personer som ligger inlagda på slutna psykiatriska avdelningar är det viktigt att kontakt sker mellan slutenvårdskliniker, öppenvård och socialtjänst. Hälso- och sjukvården samt socialtjänsten bör dessutom erbjuda personer med schizofreni en personlig kontakt med personal från öppenvårdsteamet och socialtjänsten före utskrivning från psykiatrisk slutenvård.

Det som kallas för Modell för delat beslutsfattande anser också Socialstyrelsen bör tillämpas.

Något som har som syfte att hjälpa personerna att spela en aktiv roll i beslut som rör deras hälsa samt vård och stöd. På så sätt kan personens egna preferenser tydliggöras och skapa grogrund för gemensamma beslut om behandling.

Text: Robert Halvarsson Illustration: Maria Lundby Bohlin