Tvångsvård – Självstudiekurs för sjukvården

Karolinska Institutet har skapat en studiesajt på Internet: en kurs i psykiatrisk tvångsvård online, och den är gratis. Kursen är gjord för vårdpersonal, men även jag som patient tycker att den är mycket intressant.

Ämnet som behandlas är tvångsvård i psykiatrin. Kursen är välgjord: 9-10 timmar beräknas kursen ta om man läser, lyssnar och tittar på allting. Det gås igenom lagar, vilka papper som finns och hur man fyller i dem, hur bältning går till och när det är befogat, intervjuer med läkare och polis och hur och hur patienter som omfattas av Lagen om psykiatrisk tvångsvård kan överklaga i domstol med mera. Till varje avsnitt finns blanketter, ljudinspelningar och diskussionsfrågor: att tänka på-kommentarer innan filmen och frågetecken efter varje avsnitt. Idén till kursen kom från Christer Allgulander och Cecilia Dhejne vid Psykiatri Sydväst i Stockholm och är bekostad av Socialstyrelsen och Karolinska Institutet.

Det som jag finner mest intressant på sidan är de direktinspelade videosnuttarna. Filmerna är inspelade spontant, inte inövade. Det är tre fall vi får följa: en manisk kvinna spelad av en ST-läkare, en psykotisk kvinna spelad av en psykiatrisk sjuksköterska och en deprimerad man spelad av en skötare. All övrig personal: polis, socialsekreterare och vårdpersonal, spelar sig själva i sina vanliga yrkesroller.

MANI
Det börjar med att distriktsläkaren kontaktas av kvinnans familj, som är orolig för henne. Läkaren åker då på hembesök (egentligen måste man vara minst två personal för säkerhets skull) hos kvinnan som är minst sagt uppvarvad. Efter besöket ringer han ett samtal och de utfärdar vårdintyg för tvångsvård och kvinnan hämtas av polis.

Väl inne på psyket visiteras kvinnan, de går igenom hennes saker och plockar bort de som kan vara farliga, kvinnan tycker inte om detta, blir orolig, övermannas och behöver till slut bältas och får en spruta för att lugna ner sig och somna. Det finns också filmat samtal med kvinnan och en anhörig då hon skall skrivas ut. Den anhörige har bara hört kvinnans berättelse som inte på alla punkter överensstämmer med personalens upplevelser. Hon tillfrågas hur hon upplevde inläggningen och vad som skulle ha gjorts annorlunda.

PSYKOS
Fall två är en kvinna som uppsöker socialtjänsten då hon är orolig över att inte kunna betala sin hyra. Hennes ord är knapphändiga och mannen på socialen får ingen egentlig kontakt med henne. Med kvinnans godkännande får socialsekreteraren telefonnummer till kvinnans son, som kommer med sin mor till jourhavande läkare och berättar hur kvinnan blivit annorlunda på sistone. Bland annat tror kvinnan att hennes nacksmärtor beror på att hon har fått cancer av ett chip som skall ha opererats in i hennes nacke. Med stöd av LPT läggs hon in, då hon själv är oförmögen att välja frivillig vård.

DEPRESSION
En man är frivilligt inlagd för depression sedan dagen före. Han har tidigare gjort ett allvarligt suicidförsök och han uttrycker fortfarande sådana tankar. Han vill nu efter en svår natt skriva ut sig, men personalen anar oråd. Han blir konverterad till LPT för att han inte skall kunna skada sig.

HUR FUNGERAR BÄLTNING?
Ytterligare information och filmer som ingår i serien är detaljerade beskrivningar om hur bältning och tvångsinjektioner går till, den delen av kursen är gjord med grundlig steg-för-steg-metodik. Man lär sig hur en bältessäng ser ut, hur man håller en person som skall bältas och hur länge de får ligga, med mera. I dialog förs också fram vilka som skall bältesläggas eller isoleras. Man diskuterar också vilka kriterier som skall uppfyllas för LPT och vilka läkare som har rätt att sätta ett LPT och mycket mera.

Webbadressen till kursen är http://tvangsvard.ki.se. Kursen är gratis, men man måste fylla i ett formulär med detaljer om sig själv, för att få användarnamn och lösenord på sin mejl.

Text: Maria Lundby Bohlin

Vad är: RÄTTSPSYKIATRISK UNDERSÖKNING?

Ofta stöter vi på begrepp som ”rättspsykiatrisk undersökning”, ”liten” eller ”stor sinnesundersökning” i artikelsammanhang som har med grova brott att göra.  Men vad betyder dessa uttryck egentligen? ASP bladet reder ut saken.

Bakgrund I 1927 års sinnessjuklag kan man läsa: ”om den tilltalade lider av sinnessjukdom eller anledning finns till antagande att han vid brottets begående varit av sinnesbeskaffenhet som utesluter eller minskar straffbarheten, må han ej dömas utan att läkarutlåtande blivit inhämtat angående hans sinnesbeskaffenhet”. En sådan undersökning, som låg till grund för ett läkarutlåtande, skulle alltid utföras vid åtal för mord och mordbrand utan ekonomiska motiv. Fram till 1946 utfördes sådana undersökningar vid fängelserna i Malmö, Göteborg-Härlanda, Västervik och Härnösand samt vid Rättspsykiatriska kliniken på Centralfängelset i Långholmen. Detta gällde häktade.  För ej häktade skedde undersökningen på statliga sinnessjukhus eller på universitetskliniker. År 1946 blev rättspsykiatri en egen specialitet. Ansvarig myndighet vid den tiden var Medicinalstyrelsen, senare Socialstyrelsen. Numer är Rättsmedicinalverket ansvarigt för rättspsykiatriska undersökningar.

Om Rättsmedicinalverket (RMV) Verket inrättades den 1 juli 1991 och genomför undersökningar och utredningar på uppdrag av domstolar, åklagarmyndigheter, polismyndigheter samt socialmyndigheter. RMV har egna avdelningar i Stockholm och Göteborg där man genomför rättspsykiatriska undersökningar, vilket också genomförs vid de psykiatriska klinikerna i Malmö och Umeå.

”Liten sinnesundersökning” Denna form av undersökning bygger på 7:e paragrafen i lagen om personutredning i brottmål. Där kan man läsa i första stycket: ”Rätten får, när det finns skäl till det, förordna en läkare att avge läkarintyg om en misstänkt, under förutsättning som anges i 2 § andra stycket.  Om rätten särskilt anger det i förordnandet, skall intyget omfatta de medicinska förutsättningarna för att överlämna den misstänkte till rättspsykiatrisk vård utan särskild utskrivningsprövning.” En sådan här undersökning har formen av ett läkarsamtal, och förutom att ta reda på om det finns förutsättning att överlämna den misstänkte till rättspsykiatrisk vård utan särskild utskrivningsprövning, så ska den undersökande läkaren ta reda på om det finns skäl till att den misstänkte får genomgå rättspsykiatrisk undersökning.
”Stor sinnesundersökning” Med detta menas rättspsykiatrisk undersökning (RPU) och sker på uppdrag av domstol. RPU krävs vid rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning som påföljd. Särskild utskrivningsprövning innebär att rätten först måste godkänna en utskrivning. Undersökningstiden för en RPU är fyra veckor för häktade personer, och för ej häktade är den sex veckor.

Hur rättspsykiatrisk undersökning går till Vid en rättspsykiatrisk undersökning har undersökningsteamet i uppgift att på domstolens uppdrag undersöka om en person begått ett brott under påverkan av en allvarlig psykisk störning. Om så är fallet får domstolen inte döma till fängelse, vilket kallas fängelseförbud. Vid fängelseförbud får en person inte heller dömas till kontraktsvård eller samhällstjänst. Undersökningsteamet består av läkare, psykolog, kurator och vårdpersonal.

En RPU omfattar fyra delområden: medicinsk och psykiatrisk utredning, psykologutlåtande, socialutredning med levnadshistoria och yttre omständigheter, samt yttrande från avdelningspersonal och arbetsterapi