Etikettarkiv: Värmland

40 år som poet

32432432423423423423234ASP Bladet har varit i kontakt med poeten Bengt Berg och ställt några frågor om hans skrivande och det egna bokförlaget Heidruns.

Bengt Berg är född och uppvuxen i Torsby, som ligger i den norra delen av Värmland. Hittills har Bengt skrivit och gett ut 38 böcker. Hans utgivna alster finns översatta till mer än 14 olika språk. Sedan 1990-talet driver han även ett café med samma namn som sitt bokförlag Heidruns. Bengt har även hunnit med att motta hela åtta utmärkelser.

Bengt Berg berättar att han får inspiration till sina verk genom sina många resor. Men även genom närheten till naturen och de strövtåg han företar sig i sin hembygd i Torsby. Lusten att skriva gör att han än idag är verksam och skriver nya alster. I detta nu har han en politisk bok på gång, som kommer att handla om hans erfarenheter från sina riksdagsår för Vänsterpartiet, och andra verksamheter. Dikter skrivs efter hand när tid finns, eftersom han har samarbeten med utländska poeter genom översättning av deras verk och annat.

På frågan om när skrivandet började, berättar Bengt att det var i den åldern när man fick börja åka moped. När han kom till Uppsala för att studera tog skrivandet mer fart.
– I början av 70-talet skrev jag mer och mer för att några år senare ge ut min första diktsamling; Där drömmen slutar, år 1974.

Många Favoriter
Det är svårt att plocka ut ett enskilt verk och säga att man är mest stolt över just det, menar Bengt. I hans sexhundrasidiga samlingsverk ”Dikter genom 40 år” som kom ut förra året, finns det dock några enstaka dikter som betyder lite extra för honom.

Poesin är ett koncentrerat format där man exempelvis kan uttrycka personliga känslor och tankar. Man har möjligheten att genom dikten på ett demokratiskt sätt uttrycka sig som man vill. Den friheten gör att en dikt kan se ut lite hur som helst, och att formen spelar mindre roll.

Bengt har i stort sett hela sitt vuxna liv hållit på med att skriva. Hans sista fasta tjänst var 1975, som lärare på Asplundsskolan i Hagfors. Sedan dess har han frilansarbetat med att skriva artiklar, recensioner med mera. Bengt har även varit med på olika poesifestivals-turnéer, både här hemma i Sverige och runtom i världen.

Många yngre förmågor
– Heidruns förlag ger ut nya poeter och författare, som vi tycker passar vårt förlag.
Bengt tycker att det finns många yngre talanger där ute som skriver bra, inte minst från Värmland.

Han framhåller till exempel Ismael Ataria från Hagfors, som gjorde debut på Heidruns.
– Vi har givit ut en del böcker med honom. Sedan har vi bland annat bra visdiktare som Göran Samuelsson med flera. Men det finns säkert många fler som jag inte känner till än, eftersom att de använder nätet till att sprida sina verk.

Bengts tips
Som tips till de yngre författarna tycker han att man ska läsa mycket.
– Skaffa någon eller några favoritpoeter, även författare, sedan är det bara att skriva mycket. Under processen bör man prova på olika former.

Bland hans favoritpoeter och författare hittar vi exempelvis Gustaf Fröding från Värmland, och även tre finlandssvenska poeter, Elmer Diktonius, Claes Andersson och Edith Södergran. På frågan varför de är hans favoriter, svarar han:
– För att de skriver så himla bra!

Text: Jimmy Thuresson
Foto: Stefan Ek

Plåstra om – prata sedan om annat

23432432På Centralsjukhuset Karlstad hölls nyligen psykiatriveckan, där det fanns öppna föreläsningar om psykisk ohälsa och sjukdomar. En av föreläsningarna som hölls av Christina Görsing, Ann-Louise Englund och Victoria Thurfors handlade om självskadebeteende.

Det sorlar i publiken innan dagens sista föreläsning sätter igång, ämnena under dagen har sannolikt berört många. Det är svåra ämnen men viktiga. Föreläsningen som står på tur är av tre personer från DBT-teamet i Karlstad. DBT står för Dialektisk beteendeterapi. Bland annat jobbar man inom DBT med självskador.

VAD ÄR SJÄLVSKADOR?
Definitionen av självskadebeteende är att medvetet förorsaka skador på kroppen utan avsikt att ta sitt liv. Självskadehandlingen ger ofta en omedelbar men tillfällig lättnadskänsla. Självskadebeteende är inte en diagnos i sig, men är dock ett av kriterierna vid emotionellt instabil personlighetsstörning, det som ibland kallas ”borderline”.

– Det är att skära, riva, rispa eller använda annat yttre våld. En annan typ är att använda förskrivna läkemedel, droger, alkohol och annat som skadar kroppen. Man behöver inte ha någon diagnos för att ha självskadebeteende, inleder Ann-Louise.

43453VARFÖR SJÄLVSKADAR MAN?
Några vanliga orsaker är att få lättnad från outhärdliga känslor, få något som ersätter en upplevd tomhet, undkomma känslor av overklighet eller för att straffa sig själv. Det kan också vara så att man vill påverka andras beteende eller söka hjälp från andra, eller för att undkomma tankar om självmord. Victoria fortsätter:
– Att hota, böna och be hjälper sällan. Det finns ett syfte med beteendet, annars så skulle man inte fortsätta. Att skada sig är känsloreglerande. Känslan av intensiv ångest minskar eller tas helt bort, tillfälligt, fortsätter Ann-Louise.

Man kan uppleva en inre smärta som endast kan lindras av en yttre smärta. Man kan uppleva att man efter självskadandet blir mer närvarande i sin egen kropp. Många har dålig självkänsla och dömer sig själva mycket hårdare än andra. Man kan uppleva skuld och skam, och att man förtjänar att straffas, förtjänar smärtan.

Det är svårt att kommunicera hur det kaosartade känns, berätta hur dåligt man mår för att få hjälp.
– Man kan skada sig för att undvika självmordstankar och -planer, för att få kontroll. Det är viktigt att personerna lär sig andra sätt, påpekar Victoria.

BEMÖTANDE
Ett tips om du möter någon som skadar sig själv är att tala om att du bryr dig och att du vill hjälpa. Försök förstå syftet med självskadan. Samarbeta, försök undvika konfrontation. Lägg minst möjligt fokus på själva skadan. Hjälp till att söka hjälp. Uppmärksamma och ta hand om dina egna reaktioner.
– Det är viktigt att visa att man bryr sig om, säger Christina. Att man vill hjälpa. Det kanske inte tas emot, men folk kan komma ihåg flera år senare vad man sagt.

Det är viktigt att förstå varför det kunde ske, tillsammans. Skrik inte åt personen, även om det är mänskligt att känna ilska. Det är lättare sagt än gjort. Försök att inte skuldbelägga; ”varför gör du såhär mot mig?” ”Slutar du aldrig?” Personen har redan skam och skuld. Plåstra om och prata sedan om annat. Hjälp gärna till att söka professionell hjälp. Det är en djungel med alla telefontider. Man behöver ha tålamod. Läs gärna litteratur, det finns information som ej bara är för professionella.
– Och glöm inte att ta hand om dina egna reaktioner! Spela inte oberörd!

För den som behöver hjälp rekommenderar Ann-Louise att man inte bär sin egen börda ensam. Gällande vård, sök den!
– Man kan själv söka eller bli remitterad om man önskar DBT.

40 procent av alla har någon gång skadat sig avsiktligt. Men det är 12 procent av alla ungdomar och fem procent vuxna, som gjort det mer än fem gånger. Bland killar så är det vanligare att dricka kraftigt för att skada sig själv, så det är viktigt att vara medveten om att självskadebeteende kan vara väldigt olika från person till person.

Text: Maria Lundby Bohlin
Foto: Stefan Ek

Finbesök från riksdagen

1RSMH i Karlstad är en av flera platser som under en dag besöktes av Mikael Dahlqvist. Han var här för att bland annat lära sig mer om värmlands sociala verksamheter.

Mikael Dahlqvist är riksdagsledamot för Socialdemokraterna och ordinarie ledamot för Socialutskottet, med ansvar för frågor som rör Värmland. Med sig har han Ingela Wretling, Vård- och omsorgsnämndens vice ordförande. De var bjudna till föreningen på lunch, där Mildred Gullfeldt passade på att berätta om RSMH:s alla aktiviteter.

Verksamheten
Mikael Dahlqvist besöker RSMH för att på plats se och höra vad som händer i deras verksamhet, erfarenheterna tar han med sig till Stockholm. Det är så en riksdagsledamot jobbar, genom att befinna sig så nära verkligheten som möjligt, för att sen arbeta för att påverka och lägga förslag genom regering, riksdag eller de utskott som finns.

– Det bästa med mitt uppdrag är att jag får träffa människor och se deras verksamheter, för att få möjligheten att få olika synpunkter och idéer, berättar Mikael Dahlqvist.

Mikael är talesperson för Socialdemokraterna i Socialutskottet, i vilket det ingår hälso- och sjukvård, äldreomsorg, socialtjänst och funktionshindersfrågor. Sådant som ligger honom varmt om hjärtat. Mikael har sedan tidigare jobbat inom hälso- och sjukvården, och har gedigen kunskap om funktionshinderfrågor. Han brinner för att Värmland ska ha adekvata resurser i kommuner och landsting.

– Kunskap är ett verktyg för att kunna påverka, säger Mikael.

23432RSMH
Under tiden som besökarna fick äta av RSMH:s köttgryta, med potatis och sallad, lyssnar Mikael uppmärksamt på Mildred, som berättar om deras verksamhet. Mildred förklarar att verksamheten de bedriver ger människor rum att vara där de kan känna trygghet och tillit växa.

Mildred berättar att bland annat Personligt ombud (PO) kommer en dag i månaden till RSMH. Hon tycker att det är bra för deras medlemmar att få möjligheten att lyssna och ställa frågor till PO, vilka fungerar som ett stöd för personer med psykisk funktionsnedsättning.

32234234Hon berättar dessutom att RSMH redan har växt ur sina lokaler, som de flyttade in i för ungefär ett år sedan. RSMH är idag en växande förening, lokalen de har nu är begränsad till ett tjugotal personer som får vistas i den åt gången, men det kommer hela tiden nya personer som vill vara med i gemenskapen.

– Vi skulle bland annat behöva ett tyst rum för vila och återhämtning, säger Mildred.

När lunchen är klar, frågor ställda och samtalet ebbat ut, så är det dags att hasta vidare för socialdemokraternas besökare till nästa aktivitet. Det är ett späckat schema, dagen till ära, för Mikael Dahlqvist.

Text: Lotta Tammi
Foto: Stefan Ek

Sökes: 85 miljoner

VF har varit i kontakt med landstingets ekonomichef Veronica Hedlund Lundgren, angående det belopp på 85 miljoner som värmländska patienter är skyldiga. Skulderna finns inom slutenvård och tandvård i form av ej betalda patientavgifter och obetalda avgifter. Hon förklarar att landstinget har rutiner för att ta betalt av patienterna. Av de 85 miljoner som patienterna har i skuld till landstinget, hittar vi 72 miljoner i skuld till hälso- och sjukvård samt 12 miljoner till tandvård.

Landstingschefen Veronica Hedlund Lundgren tillägger, att efter 2013 så var den totala skulden uppe i 103 miljoner kronor, när den var som högst. Det har skett en minskning med tio miljoner per år sedan man började fakturera patientavgifter. Skulder som skickats till inkasso är 10 miljoner, av de 72 miljonerna som fortfarande är obetalda.

Text: Jimmy Thuresson
Källa: Värmlands Folkblad

Samarbete över gränsen mot Suicid

3232Varje dag skadar människor sig själva eller tar sitt liv. En dödsorsak vanligare än cancersjukdomar. Ett gemensamt arbete har startat över länsgränserna för att förhindra människor från att begå självmord.

Karlstad och Sunne är först ut i ett projekt som kallas suicidpreventionen. Det är ett projekt som startade i Örebro. I Värmland har ett så kallat samhällsråd bildats. De båda kommunerna Karlstad och Sunne ska samarbeta med Landstinget, Länsstyrelsen, polisen och Region Värmland. Med gemensamma krafter ska de ta fram en plattform för en länsövergripande självmords-
prevention.

Suicid
Enligt en studie som gjorts i Sverige, är självmord den vanligaste dödsorsaken bland män mellan 15-44 år. För kvinnor är det den näst vanligaste orsaken efter cancertumörer. Var sjätte timme varje dag, tar en människa livet av sig, enligt en Svensk studie. Det forskas i att hitta orsaken till varför en människa frivilligt avslutar sitt liv. Antalet dödsfall i suicid är fem gånger mer än vad folk dör i trafikolyckor.

Förr i tiden
På 1800- talet var det både skamligt och förbjudet att avsluta sitt liv frivilligt, personer som gjort det fick inte begravas inom kyrkomurarna. Först på 1900-talet blev det en ändring av lagen och människor som tagit självmord fick en gravplats. Men fortfarande i dag på 2000-talet är suicid omgivet av skamkänslor och tabun.

Sprida kunskap
Folkhälsomyndigheten har ett regeringsuppdrag om kunskapsstyrning. De ska analysera förutsättningarna för arbetet att minska självmord och sprida kunskap och information till olika grupper som möter suicidala människor.

– Vi har diskuterat begreppet kunskapsstyrning mycket, vad innebär det, hur ska kunskap användas för att analysera förutsättningar för att minska självmord, berättade Jenny Telander projektledare på folkhälsomyndigheten under en föreläsning på Karlstad universitet den 5 februari.

Text: Lotta Tammi
Foto: Stefan Ek

I fokus: Brottsofferjouren

111

I Fokus har träffat Monica Ekström, som är Brottsofferjourens ordförande i Värmland. ASP Bladets reporter träffade henne för att prata med dem om vad deras verksamhet och vad den går ut på.

Brottsofferjourens uppdrag är att stötta brottsoffer, vittnen och anhöriga. Det finns många svåra och ovana situationer som man ställs inför i en rättegångssituation.

– Vi är professionella medmänniskor, förklarar Monica Ekström.

Det är just det som det handlar om. Att vara en medmänniska och ge stöd och kraft åt en person som är i ett utsatt läge.

Brottsofferjouren är en ideell organisation som i Sverige har funnits sedan 1984, sedan början av 1990-talet har de även existerat i Värmland. Enligt lag måste det vid varje tingsrätt finnas ett vittnesstöd, Brottsofferjouren tillgodoser detta behov.

I Sverige finns det lokala brottsofferjourer på ett nittiotal platser. I Värmland finns det tre, Brottsofferjouren Värmland företräder i dag tio värmländska kommuner. Dessa är: Karlstad, Forshaga, Grums, Hammarö, Kil, Säffle, Sunne, Hagfors, Munkfors och Torsby.

Det är kommunerna som till största delen finansierar Brottsofferjourens verksamhet. När det gäller vittnesstödet får jouren dessutom bidrag från Brottsoffersmyndigheten, eftersom stödet är lagstadgat.

För att bli brottsoffer- eller vittnesstödjare behöver man gå en 30-timmars utbildning. I den ingår också handledd praktik. Vittnesstödet finns alltid på plats när det är domstolsförhandlingar vid tingsrätten. De personer som stödjer gör det på ett medmänskligt sätt.

– Vi pratar inte om det särskilda rättegångsmålet, utan berättar om hur det går till i en domstolsförhandling, säger Monica Ekström.

Det kan även vara så att ett vittne hör av sig till Brottsofferjouren och säger att en person ska upp i rätten om två veckor. Då kan man få möjlighet att besöka rätten innan rättegången och få sig förklarat hur en förhandling går till.

Det är positivt att vara väl förberedd innan domstolsförhandlingen.

– Det kan vara skrämmande när man kommer in i Tingsrätten, som ju har sin stora stentrappa. Man kan känna sig ganska liten, berättar Monica Ekström.

Det vanligaste ärendena där de ger stöd, handlar om misshandel, i vilka fall huvuddelen av brottsoffren utgörs av kvinnor. Våldet sker oftast inomhus och i nära relationer. Men det finns även män som drabbas. Brottsofferjouren hjälper alla som behöver stöd och hjälp, oavsett om det finns en polisanmälan eller inte.

– Sedan finns det en del personer ringer hit själva innan de har polisanmält, då försöker vi att hjälpa och stötta dem, så att de kan polisanmäla, säger Ekström.

De flesta personer som får kontakt med Brottsofferjouren kommer via polisen. Polisen är skyldig att meddela brottsoffret att det finns en brottsofferstödjande verksamhet. Polisen skickar listor till Brottsofferjouren där det står vilka personer som vill ha brottsofferstöd. Listorna innehåller kontaktinformation och vilken typ av brott det rör sig om. Sedan ringer Brottsofferjouren upp personen i fråga och tar reda på hur situationen ser ut.

Omfattningen av stödet varierar, för en del människor räcker det med ett samtal, medan andra behöver tio till femton olika insatser. Monika Ekström tror att utmaningarna kommer att bli större i framtiden. Hon ser också att det finns områden, exempelvis kring hedersrelaterat våld, som Brottsofferjouren behöver utveckla i framtiden.

– Det händer hela tiden nya saker i samhället. Det gäller att anpassa oss till den tid vi lever i, avslutar Monica Ekström.

Text och foto: Henrik Sjöberg

Sociala företagsmässan 2015

Malin Eriksson från Solakoop skriver i en exklusiv sommarartikel för ASP Bladet om besöket på föreningen SKOOPI:s sociala företagsmässa. Häng med!

En kylslagen onsdagsmorgon träffades några hågade kooperatörer från Solakoop, vid tågstationen. Tåget som vi äntrade lotsade oss tryggt till Stockholm. Väl framme så letade vi tafatt efter ”vårt” hotell. Efter att ha lämnat in våra väskor så var det dags att gå till kongressen.

Små, stora och framgångsrika kooperativ samsades tillsammans i mässlokalen. Socialföretag som tillsammans umgicks och bytte idéer. Vi delade monter med Värmlandskooperativen samt flera andra av de värmländska kooperativen och dagen löpte på.

När kvällen led samlades vi i samma lokal för mingel. Kvällen blev lång och det var gott att krypa ner i sängen på hotell rummet.

Den andra dagen började med att vi fick en utsökt frukost och begav oss sedan, tidigt, till kongresslokalen. Växelvis ägnade vi oss att flanera, fönstershoppa och även inhandla lite.

Bosse, Malin, Daniel, Åsa och Kristna fick en lagom stor dos mäss mingel och när mässan led mot till slut så traskade fem par trötta fötter till stationen för att förbereda resan hemåt.

Det är gott att vara i Stockholm ibland men jag längtar jämt hem till Värmland.

Till historien hör att Region Värmland fick utmärkelsen finaste monter.

Skribent: Malin Eriksson