Du kan vara Framtidens entreprenör

Demokratiska företag och ekonomisk demokrati – är det möjligt? Det var ämnet för en rad föreläsningar som hölls på Karlstads universitet i oktober. ASP Bladet var där.

Bakom arrangemanget stod Värmlandskooperativen, Karlstads universitet, Unionen och IF Metall. Värmlandskooperativen och Karlstads universitet har haft flera seminarier förut om kooperation, berättar Gunnel Kardemark, vice VD för humaniora och samhällsvetenskap, som kort introducerade dagen innan hon lämnade ordet vidare.
– Svenska företag läggs ner i generationsskiftena, är de olönsamma eller vad då?, undrar Leif Thyrén från Värmlandskooperativen. Frågan är retorisk.

RÄDDA LOKALA FÖRETAG
En förstudie gjord av Värmlandskooperativen visar på att kooperativa intressenter kan stöta på en del problem. Bland annat kring sin finansiering från banker, som har svårt att förstå företagsmodellen, men även det allmänna skyddsnätet och a-kassereglerna kan ställa till det. Det är inte anpassat för företagare, och i synnerhet inte ekonomiska föreningar, som kooperativ i lagens mening utgör.

Sverige har några av europas äldsta företag. 175 000 företag kommer att behöva växla generationer, men är inte alltid rustade att klara den situationen. En tredjedel av dem tros tas över av familjemedlemmar, ytterligare en tredjedel av externa aktörer, men vad händer med den kvarvarande tredjedelen, kommer de att behöva lägga ner?

Här lyfts kooperation fram som en potentiell lösning, varför inte fråga arbetarna om de kan tänka sig att ta över driften, och även administrationen av företaget och dela ägandet gemensamt?

MINDRE LÖN OKEJ
Ute på glesbygden finns många företag men inte alltid någon arvinge, genomgående är att arbetarna kan tänka sig något lägre lön om rätt ägare tar över; att det är någon med lokal förankring, ingen ”stockholmare” eller utländskt företag som flyttar undan verksamheten från orten.

Många vill dessutom se sitt livsverk och verksamhet leva vidare. Varför når inte det tänket ut till de anställda?

INTERNATIONELLT
I Frankrike jobbar kooperativ, fack, akademi och banker ihop. Det finns en politisk tilltro till kooperativen, och en historik av franska arbetskooperativ. Den finansiella krisen slog hårt mot Frankrike, en kris som gjorde företagen medarbetarägda. Medarbetare har förköpsrätt till företagen. Mellan 2008 till 2012 ökade medarbetarägda företag med 15 procent. För att betala för köpet av företaget, offrade man i vissa fall en del av sin lön.

Det kan finnas en stor rädsla hos arbetare att bli entreprenörer, många vill jobba med det de kan. Men det kan vara väl värt att läsa in sig på ekonomi och hålla igång företaget tillsammans. Det kan ske flera positiva effekter av det och skapas fler nya jobb än i traditionella företag, de blir mer uthålliga och mer samhällsnyttiga, säger Leif. Den som äger och arbetar tjänar på det.

SPANIEN
I baskiska Mondragon, genereras genom den kooperativa centralorganisationen Corporación Mondragon, en betydande del av Spaniens ekonomi. Mondragons framgångsrecept består av att man bland annat satsat hårt på gemsamt ägda företag. Ett av de framgångsrika företagen som är baserade i Mondragon är Fagor, som gör kylskåp och vitvaror.

De kooperativa företagen i Mondragon har egna socialförsäkringssystem och i regel fler anställda. Vid en kris säger man inte upp arbetare i första taget, utan låter hellre anställda minska sin arbetstid tillfälligt. På så vis behåller man personalen och kunskapen i företaget.

Ett spanskt kooperativ kan ha 80 000 medlemmar, men det är fortfarande ”en medlem, en röst” som är devisen. Leif Thyrén återberättar vad en man i Mondragon berättade för honom:
– Alla är entreprenörer här. Säg det till Sverige!

Demokrati anses vara eftersträvansvärt som sätt att styra stora organisationer som stater och storstäder, varför gör man inte likadant i företag? Det var den övergripande frågeställningen under dagens föredrag om kooperativ ekonomi.

Text: Maria Lundby Bohlin
Foto: Lotta Tammi

Sociala företagsmässan 2015

Malin Eriksson från Solakoop skriver i en exklusiv sommarartikel för ASP Bladet om besöket på föreningen SKOOPI:s sociala företagsmässa. Häng med!

En kylslagen onsdagsmorgon träffades några hågade kooperatörer från Solakoop, vid tågstationen. Tåget som vi äntrade lotsade oss tryggt till Stockholm. Väl framme så letade vi tafatt efter ”vårt” hotell. Efter att ha lämnat in våra väskor så var det dags att gå till kongressen.

Små, stora och framgångsrika kooperativ samsades tillsammans i mässlokalen. Socialföretag som tillsammans umgicks och bytte idéer. Vi delade monter med Värmlandskooperativen samt flera andra av de värmländska kooperativen och dagen löpte på.

När kvällen led samlades vi i samma lokal för mingel. Kvällen blev lång och det var gott att krypa ner i sängen på hotell rummet.

Den andra dagen började med att vi fick en utsökt frukost och begav oss sedan, tidigt, till kongresslokalen. Växelvis ägnade vi oss att flanera, fönstershoppa och även inhandla lite.

Bosse, Malin, Daniel, Åsa och Kristna fick en lagom stor dos mäss mingel och när mässan led mot till slut så traskade fem par trötta fötter till stationen för att förbereda resan hemåt.

Det är gott att vara i Stockholm ibland men jag längtar jämt hem till Värmland.

Till historien hör att Region Värmland fick utmärkelsen finaste monter.

Skribent: Malin Eriksson

KFO coachar kooperativen

Hans Erik Stierna från KFO föreläste om arbetsgivaransvar för ett gäng glada kooperatörer en solig aprildag. På plats fanns bland annat Solakoop, GrönFramtid och andra sociala arbetskooperativ.

Detta skedde via en av föreningen Värmlandskooperativens utbildningsdagar. För det tjugotal som fanns på plats informerade Stierna bland annat kring hur lagarna ser ut. Hur arbetsgivaransvar fungerar i praktiken samt hur myndigheter, fackföreningar och arbetsgivarorganisationen samspelar med varandra.

– Jag har hållit mig till att beskriva arbetsgivaransvaret, både ett rent arbetsmässigt perspektiv samt ett kollektivavtalsmässigt perspektiv, berättar Stierna.

Sociala arbetskooperativ och närbesläktade företagsformer är ett område som i delar av Sverige växer så det knakar. Upplever Stierna att detta kan innebära svårigheter, med så många nyknoppade företag, som ibland inte vet in eller ut kring hur alla regelverk fungerar?

– Jag upplever snarare att det än mer entusiasmerande, det innebär också att avtalsområdet som sådant ökar i betydelse. Detta betyder att vi från vår sida måste fundera kring hur vi kommer att organisera detta i framtiden, säger Stierna.

Industrin styr avtalslängden
Och snart är det dags för nytt avtal för arbetskooperativen, vilket träffas mellan huvudparterna Kommunal och KFO; vilka äger rollerna som fackförening respektive arbetsgivarorganisation. Detta avtal kommer att gälla för alla sociala arbetskooperativ som är medlemmar i KFO, och reglerar bland annat lönenivåer och semesterregler.

– Avtalsperiodens längd kan vi nog utgå från kommer att bli treårigt, eftersom industrins avtal ligger på tre år. Sedan ska vi nog se vad som finns för eventuella förbättringar i nuvarande kollektivavtal och förändringsutrymme, det nuvarande avtalet är ett ganska ungt avtal, berättar Stierna.

Avslutningsvis då? Vad tycker han att det ger att föreläsa så här, kring lagar och regler för medlemmar i sociala arbetskooperativ. För detta är varken första eller sista gången KFO arbetar för att bilda företagare på detta sätt.

– Framförallt handlar det om att få en blick för hur de sociala arbetskooperativen ser på sin verksamhet och ser på kollektivavtalet, så att jag får nödvändig input från verkligheten, vilket sedan är min uppgift att förvalta under avtalsförhandlingen, avslutar Stierna.

Text: Robert Halvarsson
Foto: Per Rhönnstad

Det stora lyftet

Två vackra höstdagar befann sig värmländska kooperativ och föreningen Värmlandskooperativen på Bergvik i Karlstad för att visa upp sin bredd och styrka. Det hela avslutades med en spelning på Nöjesfabriken.

Det är fredag eftermiddag. Spänning ligger i luften i en situation där kooperativen träffas och visar upp sina verksamheter; både för varandra och de besökare som kommer till Bergvik. Kooperativen visar på en annorlunda affärsmodell en helt ny arbetsmarknad och ett nytt ekonomiskt system, fritt från jakten på vinst till varje pris. Verksamhetsledaren Leif Thyrén från Värmlandskooperativen har sett fram emot detta arrangemang, han är glad att det äntligen sker.

– Jag tycker att det är väldigt roligt att den etablerade kooperationen är med och inte bara de små. Att de stora är med och stödjer detta är bra, menar Leif Thyrén.

När fredagen befinner sig i startskottet arbetar arrangörerna intensivt med sina utställningsplatser och montrar. Och de är rätt många sett till antalet. Arbetskooperativ som GrönFramtid och Solakoop samsas med etablerade giganter i sammanhanget, som OK Värmland och HSB. Annci Falk arbetar till vardags på HSB och sitter i en arbetsgrupp med Värmlandskooperativen.

– Vi har en hel del gemensamt, bland annat är vi med och anordnar det som kallas för ”en fredag i månaden”, en kooperativ utbildning. I mitten på oktober är det vår tur att prata och vi ska blicka bakåt lite mot vår historia, vi ska se framåt också – bland annat om hur vi jobbar med miljöfrågor, berättar Annci Falk.

Kristina Vall arbetar för OK Värmland och är marknadschef. Hon ser den utåtriktade verksamheten som en viktig del av att visa upp, att de faktiskt är ett kooperativ och inte ett vanligt privat företag.

– Det här måste vi berätta i väldigt många olika sammanhang. På företagsträffar, sådana här sammanhang och från mun till mun – att vi måna om Värmland och dess bränslestationer, berättar Kristina Vall.

– Vi är ett av de största kooperativa företagen här i Värmland, så det är självklart att vi ska finnas här.

Stor som mindre

Bland de mindre kooperativen, utmärker sig kanske framförallt idrottsföreningen Nordvärmlands FF, som startade den ekonomiska föreningen Nordvärmlands livs. På plats fanns bland annat från Thorbjörn Persson från föreningen, han ser sig själv som dess alltiallo.

– Vi kallar det för glesbygdsutveckling och samhällsutveckling. Vi är för en levande bygd och utifrån det ville vi rädda denna butik, berättar Thorbjörn Persson.

– Det som är fördelen är att många vill vara med, och när viljan finns så brukar resten lösa sig också, berättar han.

Birgitta Kock var med några arbetskamrater på studiebesök från second-handbutiken Juvelen i Sunne. De ställde likt andra kooperativ inte ut, dagarna till ära – men var där för att nätverka och lära sig mer om bredden i denna företagsform.

– Vi är ett arbetskooperativ som har funnits i tio år, och har 22 personer som arbetar hos oss. Vi vill ha lite nya idéer, vi kan kanske utvecklas så att vi får fler nischer i vår butik, tänker sig Birgitta Kock.

Vi önskar Juvelens kooperatörer lycka till, för att så återvända till vår alltiallo i Nordvärmlands livs, med frågan om vad han ser som själva styrkan är i den kooperativa arbetsformen. Svaret är lika enkelt som vackert:

– Gemensam glädje blir större glädje. Man lyckas bättre tillsammans, berättar Thorbjörn Persson.

För gemensamt kan man åstadkomma rätt anmärkningsvärda ting. Man kan lyfta sig själv och varandra mot nya höjder man inte trodde möjligt, som också FN:s symbol för att vi i år firar kooperationens år illustrerar.

– Jag känner lite: ”varför bara i år”, varför inte varje år? Detta skulle vi ju kunna göra igen, tycker Leif Thyrén.

Text: Robert Halvarsson

Foto: Johan Holst & Robert Halvarsson