Etikettarkiv: Värmlandstrafik

Sommarens tågbråk påverkar Värmland

787Det har stormat kring Värmlandstrafik i sommar. Nio tågstationer färre ska det bli längs med Fryksdalsbanan. ASP Bladet talade med huvudmotståndarna i Värmlandstrafik.

Enligt dokumentet ”Tågstrategi för framtiden med perspektiv mot 2025, utredning om stoppstruktur” skriver Värmlandstrafik att deras ”uppdrag är att öka det kollektiva resandet i länet och hela branschens, liksom forskningens övertygelse, är att snabba resor och tät trafik är det sättet att få fler att välja resor med tåg och buss.”

Konflikten har handlat om att det i bolaget finns olika tolkningar av vad som ger de fördelar som bolaget ska verka för. Blir det fler eller färre resenärer med färre tågstopp? Förhoppningen hos bolaget är att tågen ska gå snabbare om man genomför de förändringar som man nu beslutat. Kritiker menar att så inte behöver bli fallet.

Mikael Dahlqvist är ordförande inom Värmlandstrafik AB. Ett tungt och ansvarsfullt uppdrag. Tillsammans med sin styrelse har han i uppdrag att med de ledande tjänstemännen driva verksamheten framåt. Han försvarar beslutet kring stationsnedläggningarna längst med Fryksdalsbanan.

– Det är ett tufft beslut att ta, men det var nödvändigt, berättar Mikael för ASP Bladet.

Men styrelsen var delad. Monika Bubholz är en av de som inte tyckte att beslutet var särskilt klokt. I detta sammanhang är hon ledamot i Värmlandstrafik, där Mikael Dahlqvist är ordförande, men hon är också aktiv kommunpolitiker i Miljöpartiet. Tillsammans med Henrik Lander röstade hon emot förslaget, han är Centerpartist och ordförande i Teknik- och fastighetsnämnden i Karlstads kommun.

En enkel protokollsanteckning är allt som finns av deras åsikter, i Värmlandstrafiks egna handlingar. Men vad tycker de då?

– Jag tycker fortfarande att det är helt fel, det saknades ekonomisk redogörelse för vad som skulle hända om vi tog bort en massa linjer och fick ett minskat reseunderlag, berättar Monika.

66565Argumenten för beslutet har bland annat handlat om att det ska spara tid, för personer som åker på de fortsatt trafikerade stationerna. Monika Bubholz är inte så säker på att så kommer bli fallet, och hänvisar till bristfälliga underlag. Men hon har inte gett upp hoppet. Beslutet från Värmlandstrafik är inte i linje med hur hon tror att bolaget bäst styrs, men andra beslut kan ju fattas i framtiden:

– Det går ju att öppna stationerna igen, det är så jag tänker. Vi vill att det ska bli mer attraktivt för resenärer att välja tåg och buss, säger Monika.

Men allt är inte mörkt, tycker Monika. Det finns bra saker som sker, Monika Bubholz ser fram emot att Värmlandstrafik snart ska kunna erbjuda en familjebiljett.

Henrik Lander, liksom Monika Bubholz, har också synpunkter på stationsnedläggningarna.

– Jag kan tycka det är synd, man har länge jobbat med en plan för att bygga ut Fryksdalsbanan, berättar Lander.

Enligt Henrik så är det osannolikt att resenärer från Sunne och Torsby kommer fram så mycket snabbare till Karlstad bara för att det läggs ner några stationer.

– Jag tycker det är lite tråkigt att man sparar pengar på detta, säger Lander.

Den stora utmaningen för kollektivtrafiken i Värmland är att försöka balansera ekonomi med miljövänlighet, och att få människor att åka mer kollektivt, avslutar Henrik Lander.

Mikael Dahlqvist är besviken över att de andra partierna, enligt honom, har backat från den riktning som är bra för bolaget. Han påpekar att detta har varit en lång process som de andra ledamöterna har deltagit i. Han tolkar det som att bolagets ledamöter varit överens, ända tills målgången.

Mikael förklarar för ASP Bladet de fördelar han ser med det fattade beslutet. Han menar att beslutet är tagit utifrån ett resenärsperspektiv. Han ser det som viktigt att restiderna kortas samt att linjerna håller en viss standard.

– Vi vill ju att tiden ska vara effektiv, att tågen ska gå fort. Det innebär i sin tur att vi då kan konkurrera med bilen, säger Mikael Dahlqvist.
Han beklagar att den senaste tidens skriverier enbart har fokuserat på det negativa, men kan också förstå att några upplever att kollektivtrafiken inte blir lika bra för dem. På det stora hela, tror han däremot att förslaget som gick igenom gynnar kollektivtrafiken och resenärerna.

– Jag är fortfarande helt övertygad om att det är den bästa utvecklingen för Värmlands resenärer på sikt, säger Mikael Dahlqvist.

Text: Shanta Eriksson
Foto: Stefan Ek

PÅ JOBBET: Leif Gustafsson

leifVi har mött upp med LEIF GUSTAFSSON, fastighetsförvaltare åt Karlstads Kommun för att diskutera lite om hans jobb och vilka utmaningar som står framför dem i takt med att staden växer.
Vad innebär ditt jobb som fastighetsförvaltare? Det är ett väldigt komplext jobb. Det som vi skall utföra på förvaltningsenheten är att tillhandahålla ändamålsenliga lokaler för den kommunala verksamheten samt utveckla och förvalta kommunens byggnader. Det låter lite högtravande men det är faktiskt det som är vår uppgift. Vi är ansvariga för drift och underhåll i respektive fastighet och vi är också ekonomiskt ansvariga. Vi ska se till att det finns fungerande hyresavtal och vara kontaktperson för hyresgästerna.  Det innebär inte att vi personligen åker ut till en fastighet och skruvar om något reparationsjobb anmäls till oss utan vi skickar en intern underhållstekniker (vaktmästare).

När det gäller lite större ombyggnader/reparationer, tar vi hjälp antingen av vår egen byggserviceavdelning, eller någon byggfirma vi har avtal med. Vi jobbar även med besiktningar när jobbet är klart, och underhållsbesiktningar där man tittar på ett behov.  Vi ska upprätta underhållsplaner för alla fastigheter. Vi jobbar mycket med avtal med entreprenörer och väldigt mycket fakturahantering. Vi hanterar normalt över hundra fakturor i veckan och det kan innebära en hel del jobb eftersom allting måste kollas upp. Vi är 8 stycken som jobbar med fastighetsförvaltning och har helt nyligen strukturerat om oss i tre grupper. Vi har två förvaltare som jobbar med undervisningslokaler. Sen har vi en för boendemiljöer, i huvudsak vård och omsorg samt arbetsmarknads och socialförvaltningen. Den tredje gruppen kallar vi för ”Teknik, Centrum, Kultur och Fritidsfastigheter” och det är där jag ingår. Jag förvaltar kommunens fastigheter i innerstan, samt kulturfastigheter.

Sen har jag hand om en lite udda fastighet också och det är kommunens semesteranläggning på Tjörn. Karlstad stad köpte in denna redan 1937 och det var tänkt från början som sommarkoloni för barn som inte hade möjlighet till ett sommarlov på landet. Anläggningen fungerade som koloni ända fram till ca. 1970. Sedan gjordes det om till semesteranläggning för kommunanställda, där man kan hyra stuga från Lördag till lördag, sommarmånaderna men även dygnsuthyrning övriga delar av året. Vem som helst får hyra t.ex skolklasser, idrottsföreningar, företag och privatpersoner så det gäller inte bara för Karlstadbor. Den åttonde förvaltaren har ansvar för hamnen, Mariebergsskogen samt diverse utredningar.

Omfattar ditt jobb bara byggnader som kommunen har verksamheter i, eller finns det mer, som KBAB tex där kommunen är delägare? KBAB är ett eget bolag som har ansvar för kommunens bostäder. Teknik –och Fastighets kärnuppdrag är att tillhandahålla lokaler till kommunens verksamheter men sen har vi även några externa hyresgäster. Det kan vara lokaler som är vakanta och som vi hyr ut till annat än kommunal verksamhet. Det kan också vara utåtriktade verksamheter, Tex. Värmlands Operan som hyr Karlstad teater eller Värmlandstrafik som hyr busstationen.  Det är kommunala angelägenheter även om hyresgästerna är externa. Vi har också någon enskild butik samt ett fåtal lägenheter i kulturbyggnader.

Råder det brist på fastigheter i kommunen? Vi har ungefär 420.000 kvm egna fastigheter och det är ganska liten omsättning i förändring. Uppskattningsvis förvaltar vi ca 400 fastigheter. Med inhyrda objekt blir det 550 stycken. Vi hyr alltså in ca 130.000 kvm. Några objekt säljs och sen bygger vi en del nytt, alternativ köper in. I förhållande till hela volymen så är förändringarna inte stora och vi har ju exempel på en del äldreboenden som behöver större ytor nu efter omstruktureringen av dessa. Det är på gång att vi ska bygga ett nytt vårdboende ute vid Zakrisdal. Skolor byggs inte så många nya men är det så att det uppstår ett nytt område, som exempelvis Södra Råtorp som är ett helt nytt bostadsområde, så bygger vi en ny grund-och förskola i anslutning till detta. De kommunala behoven styr hur mycket fastigheter vi äger och förvaltar..

Hur ser det ut gällande brister på dessa fastigheter? Det finns ett litet eftersatt underhåll generellt sett.  Det handlar då om bristen på underhållspengar som gör att vi inte klarar riktigt att hålla efter. Alla kommunens fastigheter är inte i toppskick och vi har ett relativt gammalt fastighetsbestånd rent generellt för de flesta byggnader vi har är äldre än 30 år.  Har man då inte gjort någon större rot-renovering på dom så finns det givetvis ett stort behov. En annan sida av saken är att många av våra fastigheter är energislukare och där jobbar vi just nu med ett stort energiprojekt där vi har inventerat alla fastigheterna som kommunen äger och håller på att ta fram förslag till åtgärder. Något som är bra i sammanhanget är att vi tagit bort i stort sett alla oljepannor så idag är det fjärrvärme till dessa fastigheter i stället. Vi har också provat med pellets på några ställen och testar även solfångare.

Vad har du för svårigheter i ditt jobb? Vi förvaltar ju rätt så speciella byggnader som exempelvis Bibliotekshuset och likaså Badhuset och en hel del idrottsplatser. Ett annat område är offentliga toaletter som har sin egen speciella problematik. Vi har också mycket projekt i olika former, tex byggprojekt och liknande som kommunen driver. Det kan handla om innerstan, eller om hur man ska utveckla processer inom teknik och fastighetsförvaltning. Vi sysslar mycket med tillgänglighetsarbete och det blir mycket diskussioner mellan olika förvaltningar. Utredningar av olika slag, ekonomisk uppföljning, budgetarbete och prognoser. Vi får en viss budget varje år och det är en 0-budget.  Kostnaderna för hyresgästerna ska balansera utgifterna avseende drift och underhåll och löner. Det gäller att hålla sej inom budget och ändå få saker och ting gjorda. Det största bekymret idag är nog att vi inte får så mycket underhållspengar tilldelade från kommunen så att det motsvarar det egentliga behovet.  Jag kan ju inte trolla utan istället får jag prioritera vad som ska göras, ganska hårt.

Vilka utmaningar finns det? Det finns en tydlig ambition i den här kommunen att vara ledande i miljöfrågor. Vi prioriterar energisparande i kommunen och det är viktigt att vi arbetar som föregångare i dessa frågor, visar att vi gör bra saker och tänker på miljön.  Vi testar mycket ny utrustning och ny teknik. Alla offentliga organisationer har en viktig roll i det utvecklingsarbetet. Stadshuset är ett lysande exempel där vi provar en teknik med solceller i kombination med solskydd.  Jag hittade den här idén, som ursprungligen kommer från Tyskland och hade provats en tid av Malmö stad, och tog hem den till Karlstad och vi sökte och fick bygglov för det.  Sådana här projekt är oerhört intressanta och det ger ju också Karlstad en bra och miljömedveten framtoning. Kommuner och över-huvudtaget offentliga institutioner måste vara ledande och prova den nya tekniken och se om det fungerar i praktiken.

Tror du att vi i framtiden t.ex kommer att kunna värma Badhuset med solvärme? Det tror jag inte är praktiskt möjligt under vinterhalvåret men på sommaren går det nog att genomföra.  Tyvärr går det ju inte att lagra energi från solvärmen men visst vore det ett drömscenario! Vi har solfångare idag i innebandyhallarna till exempel som försörjer anläggningen med varmvatten, men problemet är att när det är sommar och sol, så är det heller ingen verksamhet i dessa hallar. Då blir det ju att anläggningen kokar i stället.  Vi har redan nu problem att göra av med den överskottsvärme som produceras där men jag är övertygad om att vi kommer på en lösning på det problemet också!

Text & Foto: Robert Olsson