Etikettarkiv: Vasti Ekholm

Att brinna för sitt arbete

3424Det var en fin solig dag när ASP Bladets två representanter mötte Annica Lindfors i Stadsträdgården. Då var hon glad och förväntansfull inför sitt nya jobb på Integrationsenheten i Kil, samtidigt som det var ledsamt att sluta från alla kollegor i Karlstads kommun.

Det var 16 år sedan Annica började sin karriär i kommunen, fast då som simlärare. Hon hoppade av den banan och började plugga på universitetet, efter många om och men tog hon en utbildning för att bli behandlingsassistent, den skedde på Forshaga yrkesutbildning.

Det var i samband med det hon började arbeta inom avdelningen för socialpsykiatri i Karlstads kommun. Det var tolv år sedan och sen dess har hon varit kvar. Hon kompletterade sedan sin yrkesutbildning med en högskoleexamen i sociologi. I kommunen har hon gjort flera saker.
– Jag har varit lite överallt på hela förvaltningen kan man säga. Framför allt då på Vuxenavdelningen.

VUXENAVDELNINGEN PÅ EN MINUT
Vuxenavdelningen handlägger och erbjuder insatser för vuxna. Det handlar bland annat om personer med missbruks- eller beroendeproblematik, eller personer med psykisk ohälsa och psykisk funktionsnedsättning. Men även de personerna som har samsjuklighet, alltså, ett missbruk/beroende och en

samtida psykisk ohälsa. Annica arbetade senast i organisationen som verksamhetsutvecklare:
– Jag har arbetat med att utveckla olika system som vi använda oss av på avdelningen. Det kan vara allt ifrån dokumentationssystem till verksamhetssystem som modellerar processer eller enkätverktyg, eller andra typer av system som underlättar vardagen mer eller mindre.

VARIATION
Hon har arbetat mycket med utförandedelen, alltså med personal som erbjuder insatser till deras målgrupper. Hur man ska utveckla arbetet med genomförandeplan samt social dokumentation. Liksom med ledningssystem och hur organisationen är uppbyggd. Vem som gör vad helt enkelt.

– Vi har ju vissa regler och förordningar att rätta oss efter. Det är jag som ska se till att det sköts och att vi gör rätt saker, säger hon.

Hon har också, när hon jobbade i utförararbeten, varit med och startat inflytandeforumet i kommunen.

– Det såg lite annorlunda ut för några år sedan. Då hade jag ett samarbete med Vasti Ekholm och några fler, så det har varit en hjärtefråga för mig i flera år, det där med inflytande.

Kanske just därför har hon också haft ett stort intresse för Kund- och brukarundersökningarna som utförs varje år. Hon tycker att de blivit bättre och bättre, och nämner bland annat Mediagruppen Karlstad som en av parterna som bistått Annica i sitt arbete.

Det har gjort att KBU:n har höjts till en nivå som hon tror att väldigt många är nöjda med, säger hon.
– Så ett stort tack till er, ni gör ett enormt jobb med det! Och med ASP Bladet också då såklart!

KBU:er gör man över hela kommunen. De syftar till att ta reda på hur kunder och brukare upplever skolor och äldreomsorg, hemtjänst och så vidare, de hjälper förvaltningarna att få idéer hur de kan förbättra sina verksamheter. Till syvende och sist är det samma information de vill fånga in:

– Ifall vi erbjuder insatser och stöd åt människor som söker hjälp hos oss, så vill vi veta hur vi utför vårt arbete. Har vi ett gott bemötande? Ger vi det som vi säger att vi ska ge till dem? Har folk tillit till oss och är vi kunniga på det vi gör? Har vi förbättringsområden så vill vi gärna veta det så att vi kan förbättra oss i mötet med brukare och klienter, där de nu befinner sig.

– Det är lite av de saker som jag sysslat med om dagarna. Sedan är det så att vi måste ta fram statistik och redovisa underlag för att fatta rätt beslut. Så en del av min tjänst har också handlat om att arbeta med statistikfrågor och analys av det.

BÄSTA OCH MEST KRÄVANDE
Det är ett enormt intressant och roligt arbete att vara verksamhetsutvecklare, berättar Annica. Det är utmaningar, inte varje dag men näst intill, säger hon. För hon har haft ett yrke med väldigt skilda arbetsuppgifter, vilket gör att hon måste sätta sig in i många frågor och träffa mycket folk.

– Man har kontakt med både utförare, myndighetsutövare, samt till viss del brukare och klientkontakter, beroende på vilket uppdrag man befinner sig i. Man kan påverka och göra saker bättre för personer som söker stöd hos oss. Det är en utmaning att hålla många bollar i luften, men det är samtidigt det som är det roliga med det hela.

PÅ SPÅRET TILL KIL
Nu har hon börjat arbeta i Kils kommun på en nystartad enhet som heter Integrationsenheten. Så hon kommer vara ansvarig för två av Kils totalt fem boenden för ensamkommande unga. Det hela är under uppstart och avdelningen håller på att utformas.
– Jag har kommit in där de är igång och är en bit på väg, men fortfarande har mycket kvar att göra. Det kommer att bli nya utmaningar i min karriär.

GLAD ÖVER ERFARENHETERNA
Det har varit mycket intressant och en stor erfarenhet att arbeta på Vuxenavdelningen i Karlstads kommun, berättar hon.

Hon har kunnat vara i organisationen såväl som praktikant, lärt sig hur en specifik enhet, verksamhet eller ett boende fungerar, till att kliva in som vikarie och få större ansvar, samt fått förmånen att bli fast anställd, jobbat med brukare och brukarfrågor, och sen även administrativt.
– Jag har fått en enorm erfarenhet av att ha varit överallt i organisationen. Det gör att man får en förståelse för hur olika saker fungerar. Det har gjort det spännande och utmanande på många sätt.

Hon samarbetar med enormt duktiga människor som har energi och engagemang för de här frågorna som de jobbar med. Det är lite sorgesamt, säger hon, att ha lämnat Vuxenavdelningen.
– Men jag bär ju med mig den här erfarenheterna till den nya arbetsplatsen.

Text: Maria Lundby Bohlin
Foto: Shanta Eriksson

Årets vinnare av Solastipendiet

IMG_2168VASTI EKHOLM, Vuxenavdelningen.

Nomineringen lyder: ”Vasti Ekholm har starkt bidragit till utvecklingen av Vuxenavdelningens verksamhet och dess brukare. Vasti har skapat strukturer och former där brukarnas röster blir hörda och de får vara experter på sina egna liv. Vasti har utvecklat arbetet med brukarna och bidragit till nyskapande enligt kommunens värdegrund.”

Text: Lotta Tammi
Foto: Stefan Ek

Öppna dörrar under sommaren

Kom in och fika och känn dig som hemma. Det är så Anna-Greta Wirsén och Vasti Ekholm vill att du ska känna när du kommer till mötesplats Tingvalla, här kan ta en paus eller fika och äta hembakat bröd för självkostnadspris.

Dela vardagsrum
Mötesplats Tingvalla öppnade i september 2012 och folk har börjat hitta hit, men det finns plats för fler. Anna-Greta och Vasti önskar är att flera personer hittar till mötesplatsen, i stället för att sitta ensamma hemma så kan man dela sitt vardagsrum med andra.
– Vi hoppas på att människor vill komma hit för att sitta ner för en liten pratstund, kanske läsa, lyssna på musik eller annat, funderar Vasti.
Det har också startat en diskussionsgrupp som träffas och diskuterar olika ämnen som känns angelägna för dagen. De som är med i den gruppen är måna om att inte missa träffarna. Anna-Greta och Vasti vill att platsen skall formas efter människornas egna behov, önskemål eller intressen. Och vill du delta i köksbestyren möter du inga hinder, allt är upp till den som besöker mötesplatsen.

Hoppas få hjälp av egna förvaltningen
Anna-Greta och Vasti försöker sprida informationsblad om att deras verksamhet finns. Vid start blev de uppmärksammade av pressen och det lockade många besökare. Det sprids även genom mun mot mun-metoden av besökarna som tycker det är ett trivsamt ställe.
De hoppas även på hjälp genom den egna förvaltningen att de ska sprida att mötesplats Tingvalla finns till, att de i sin tur sprider det till brukare, klienter och andra. De hoppas på att personal och kontaktpersoner tar med sig människor för att besöka mötesplatsen för att visa var vi finns. Det hjälper många att ta det första steget, det steget som kan vara så svårt att ta ibland för en del människor.

Knyta vänskapsband
På mötesplatsen Tingvalla finns tillgång till spel, böcker och tidningar. Det går även bra att lyssna på musik, måla, titta på tv eller klinka lite på gitarren om så önskas. Det finns möjlighet till att använda dator och man kan få hjälp med lite datakunskap på onsdagar. Men det viktigaste är att man kan knyta vänskapsbanden med någon som har samma intressen som en själv.
På onsdagar kan det även visas film, eller kanske kommer det någon som pratar om något aktuellt ämne. De onsdagarna kan också hända att det äts en matig sallad tillsammans, som gör det trevligt och gemytligt. Men även om det finns en del aktiviteter så är det samtalet som är viktigast för många, att kunna komma hit och kunna prata med en medmänniska för att få utbyta sina tankar och få höra andras åsikter.
Många kanske lever ensamma och då är det skönt att ha någon att prata med, eller bara få sitta ned och lyssna på andra. Men också möjligheten att sitta själv existerar, för tillgången till flera rum finns och det skapar möjligheter till egentid om så önskas.

Ändrade öppettider
– Under de sju månader som mötesplatsen har varit öppen har vi märkt att det finns ett behov av ändrade öppettider. Detta efter önskemål från våra gäster. Så vi har senarelagt tiderna på onsdagar, säger Anna-Greta.

Dörren står öppen
Vasti och Anna-Greta hoppas att ryktet om mötesplatsen sprids så fler människor ska hitta dit. Nu i sommar ställer de ut bord och stolar, dörren får stå öppen vid fint väder.
– Många frågar oss ”ni blir väl kvar här, ni lägger väl inte ner nu när vi har hittat till er, för vi tycker det är så lugnt och fridfullt här hos er”. Ute på andra kaféer är miljön mycket bullrigare och stimmigare med musik och andra ljud som frestar på, säger Vasti.
Det är många som uttrycker sin uppskattning av enkelheten och lugnet här. Och som menar att det betyder mycket för livskvalitén att kunna komma hit.
– Vi vill att många olika människor ska hitta gemenskap här och få en större förståelse för varandra, avslutar Anna-Greta och Vasti, som önskar nya och gamla besökare välkomna dit.

Text: Lotta Tammi
Foto: Per Rhönnstad

  Kaféet har stängt från mitten av juni till mitten av juli.

Ny träffpunkt: Mötesplats Tingvalla

En ny verksamhet inom Vuxenavdelningen håller på att se dagens ljus. Det handlar om Mötesplats Tingvalla och som hade öppet hus den 17:e och 18:e september. ASP Bladet var där och mötte Anna-Greta Wirsén och Vasti Ekholm som berättade för oss om den nya verksamheten.

Vad är bakgrunden till Mötesplats Tingvalla?

– Inom Vuxenavdelningen finns idag möjligheter till samvaro, sysselsättning och arbetsträning genom Spegeln och Gemet. Men det saknas en öppen kravlös mötesplats dit personer kan komma och gå, och vår erfarenhet är att många har en önskan om en sådan. Det finns de som ”bara” vill ta en fika, läsa tidningen, kanske samtala en stund och känner sig nöjda med det.

Hur kommer verksamheten att se ut?

– På mötesplatsen vill vi ta emot människor i en lugn, avslappnad och välkomnande miljö. Vi tänker att verksamheten kommer att formas av dem som kommer hit, och vi vill så långt det är möjligt tillgodose deras behov och önskemål.

Under uppbyggnaden har brukare/klienter kunnat besöka lokalen med värdefulla synpunkter om utformningen och innehåll, stort som smått. Exempelvis har några uttryckt att det vore bra med någon form av samtalsgrupp, en filmvisning ibland, med mera. Lokalerna är också tänkta att kunna användas till brukarrådens och inflytanderådens träffar. Det är möjligt att andra mindre möten också kan äga rum i lokalerna.

Öppettiderna är inledningsvis tisdagar, onsdagar och torsdagar mellan kl. 10:00-15:00.

Vilka hoppas ni kommer hit?

– Mångfald ger liv och energi. Vi hoppas naturligtvis att många människor, av olika skäl och bakgrund, vill komma hit. Men först och främst vill vi finnas till för personer som upplever att de inte riktigt ”passar in” i de sammanhang som idag erbjuds i samhället. Då kan Mötesplatsen vara en väg ut ur ensamheten och kanske början på något nytt.

Hur ser visionen ut för Mötesplats Tingvalla?

– Vår vision är att möten och samvaro mellan människor från skilda sammanhang ska bryta ner fördomar och motverka stigmatisering. Vi hoppas att atmosfären ska kännas tillåtande och uppmuntrande. Det är tillåtet att vara den jag är utan krav på prestation.

Vi hoppas också att lusten ska väckas till att se möjligheter i livet.

 Text: Karl-Peter Johansson

Foto: Stefan Ek

BrukarInflytande: Rapport från nätverksträff i Skellefteå

Nyligen bjöd Föreningarnas Hus i Skellefteå in till årlig nätverksträff för Bisam –BrukarInflytandeSamordnare. I nätverket finns idag ca tjugotre personer, både brukare och personal, fördelat på elva platser runt om i landet. Från Karlstad åkte vi, Annica Lindfors och Vasti Ekholm.

 

De här nätverksträffarna är mycket viktiga för utvecklingen av inflytandearbetet. Erfarenhetsutbyte och diskussioner skapar nytänkande. Eftersom våra verksamhetsområden och inflytandeaktiviteter skiljer sig åt en del så ger det påfyllning och energi till arbetet på hemmaplan.

På de flesta platser har inflytandesamordnaren sin anställning inom kommun eller landsting, men på några platser är det delat huvudmannaskap.
Speciellt för inflytandesamordnarna i Skellefteå är att de är anställda av flera föreningar som gått samman och bildat en ekonomisk förening och ett socialt företag, Föreningarnas Hus.

”Vi räknar inte frånvarodagar, utan närvarodagar”
Inledningsvis fick vi också en presentation av Föreningarnas Hus och Gränden, ett Bed & Breakfast. Föreningarnas Hus drivs av fem föreningar inom området psykisk ohälsa och är helt föreningsstyrt. Målsättningen är att bl. a skapa rehabiliterande arbetsuppgifter och att stärka föreningarnas samverkan med närsamhällets olika aktörer. Det bedrivs flera verksamheter och aktiviteter i huset och mottot är: ”vi räknar inte frånvarodagar, utan närvarodagar”.
När vi steg innanför dörrarna möttes vi genast av en härlig atmosfär och kom strax in ett stort inbjudande café som är öppet för alla. Dit kommer ensamma som vill känna gemenskap, pensionärer, skolungdomar, en och annan stadsvandrare m. fl.

Gränden invigdes i våras och idén att öppna ett B & B fick de för två år sedan vi hade nätverksträffen här i Karlstad och alla deltagare bodde på Solakoop. De trivdes så bra där och tog med sig konceptet hem till Skellefteå. Roligt! Rummen är inredda i olika teman och bär namn efter sponsorer i Skellefteåbygden.

Vi delade sedan upp oss för att samtala i små grupper och därefter återsamlas och knyta ihop diskussionerna. Prioriterade områden från förra träffen var denna gång:

  • Demokratifrågor. Hinder och möjligheter.
  • Utbildning, information till verksamheter. Motverka fördomar.
  • Marknadsföra arbetet utåt.
  • Empowerment – stärka egenmakten.
  • Motverka stigmatisering
  • Gemensam plattform.
  • Vem talar för oss? Paraplyorganisation?

Demokratiutveckling – grunden är allas lika värde. Som demokratifråga togs bl. a upp att man i en del verksamheter ser åldersgränser, olika diagnoser, kulturer och funktionsnedsättningar som hinder för utveckling. Istället kan man tänka att mångfald kan motverka fördomar och öka förståelsen för varandra.
Det är inte alltid enkelt att sprida demokrati- och inflytandefrågor utåt och uppåt. Ibland kan personalen och vissa formalia/regelverk bromsa inflytandearbetet. Attityder och bemötandefrågor är därför alltid viktiga att jobba med. Värderingsövningar kring inflytande och delaktighet får oss att reflektera över våra synsätt. Intresse och aktivt stöd av chefer är avgörande.

Inflytandesamordnarna har en uppgift i att sprida information om arbetet och om möjligt hjälpa andra verksamheter att få igång bisamgrupper. Vi kan också finnas med på olika arrangemang som Kommunen eller Landsting ordnar. På några platser är Bisam med och arrangerar utbildningar och ger information. Karlstad har t. ex haft en dag med kommunikation och bemötande som utgångspunkt för delaktighet. Bisam Jönköping är med och utbildar deltagare på arbetslivsinriktade verksamheter i en modell för demokratiska arbetsplatsträffar.

I Skellefteå har man spelat in en DVD om återhämtning som används som utbildningsmaterial för personal. Där gör Bisam också revisioner på uppdrag av verksamheter även i andra kommuner.
Det är också värdefullt att samverka med bostadsföretag och bovärdar med tanke på de svårigheter det kan innebära för en del personer med psykisk ohälsa att få och/eller behålla ett hyreskontrakt. Karlstad berättade om vikten av öppenhet – öppet hus – när det öppnas nya verksamheter. Genom information och öppenhet motverkar vi fördomar ökar kunskapen om psykisk ohälsa hos allmänheten.
Ett café där olika människor har en mötesplats, som i Skellefteå, är ett exempel på hur man kan motverka fördomar och stigmatisering.  Alla former av demokratiska möten är bra forum för delaktighet och dialog, och att ha hittat forum att verka i och påverka stärker egenmakten.

I år deltog Gävle för första gången, och av egen erfarenhet som brukare poängterade en Bisam därifrån om hur viktigt det är med en välkomnande atmosfär när man kommer på första besöket till en träffpunkt, sysselsättning/arbete eller till ett boende. Att vi utformar och skapar trivsamma miljöer och möter människor med respekt och rätt attityd kan vara helt avgörande för om man kommer tillbaka.

Vi pratade mycket om vår roll som Bisam och att uppdragen kan skilja sig åt. Ju fler vi blir, desto viktigare att hitta gemensamma utgångspunkter. Vi kom överens om följande beskrivning;

BISAM är ett verktyg för utveckling av demokratiska metoder och är en möjliggörare av ökat inflytande för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Samordnarna i landet arbetar på olika sätt utifrån de lokala förutsättningar som finns på orten.

Den gemensamma plattformen är att BISAM

  • Arbetar på uppdrag av föreningar, kommuner, landsting eller privata företag.
  • Främjar metodutveckling för ökat inflytande genom t.ex. brukarrevision och demokratiska mötesformer.
  • Arbetar för utveckling, utbildning och dialog i bemötande- och andra inflytandefrågor.
  • Skapar olika forum och förutsättningar att starta processer kring ökat inflytande genom att vara igångsättare och möjliggörare.
  • Samverkar med lokala och nationella aktörer på alla nivåer – även den politiska.

En fråga som fanns med redan i Göteborg förra året och som togs upp igen, var om Bisam skulle lyda under en gemensam huvudman, ett organ som talar för oss och marknadsför Bisam. NSPH och Socialpsykiatriskt forum nämndes som möjliga i det avseendet. Kontakter har tagits och diskussionen fortsätter.

Innan vi avslutade våra två dagar i Skellefteå fick vi med oss värdegrunden för arbetet i Föreningarnas hus. En värdegrund som vi alla har som utgångspunkt för arbetet.

Vår värdegrund är att alla människor kan och vill

  • Ha en framtidstro – att känna hopp och tro på förändring.
  • Utvecklas – att bli uppmuntrad och bekräftad för den man är, fokusera på förmågor och möjligheter utifrån en positiv människosyn.
  • Vara delaktiga – att ha rätt att ställa krav på tillgänglighet, att vara delaktig i arbete och social gemenskap utifrån egna behov och önskemål.
  • Ha inflytande – att ha möjlighet att vara med och fatta beslut om verksamheten samt om sin egen situation.
  • Bli respekterad och respektera andra – att själv få och ge andra ett bra bemötande, känna att det är tillåtet att vara den man är.
  • Ta ansvar – att genom stöd och handledning bidra till ansvarstagande för varandra och verksamheten.

Text: Annica Lindfors & Vasti Ekholm.

Ett öppet råd på Brillianten

Representanter för Karlstads olika sociala verksamheter, projekt och föreningar träffas då och då i något som kallas för brukarråd. Rådens syfte är att ta tillvara på brukarnas egna röster och önskningar. ASP-Bladet närvarade på ett möte som innehöll lika delar kaffe, bullar och verksamhetsberättelser.

Vid Brilliantens lokaler träffades den 8 februari kooperatörer, deltagare och föreningsmänniskor i en brokig blandning. Kaffe och bullar står framdukade på bordet. Stämningen är lättsam och avslappnad. Vasti Ekholm som arbetar med brukarinflytande har ordföranderollen för dagen, och kompas av rådets ”ständige sekreterare” Kristina Rundgren.

Bland annat gås verksamheterna igenom. Allt ifrån nya baguetter till att Brillianten Festis kikar på nya lokaler berättas det om.

Kristina är förutom i sin sekreterarroll också en av dem som grundade Solakoop, och berättar hur det går för dem.
– Vi har fullt upp på Solakoop med två nya kooperatörer. Annars är det som vanligt. Det rullar på. Huvudet upp och fötterna ner, säger hon.
Margareta Kindfur är en annan av mötets röster. Hon representerar i detta sammanhang RSMH. Riksförbundet för social och mental hälsa.
– Här är det häcken full. Det händer mycket. Vi har fått en föreningslokal som vi ska skriva på kontraktet för. Men det verkar aldrig bli klart. Men vi har betalat hyra i alla fall, berättar Margareta Kindfur och övriga deltagare småskrattar vänligt.

Humorn finns här. I övrigt är karaktären är lite som ett vanligt föreningsmöte. Det finns en dagordning och ämnena är spikade i förväg. Bara vid något enstaka tillfälle styr Vasti in mötet på rätt spår när det flyter ut i småprat. Just idag har man också besök av de två socionomstudenterna Linn Lagerkvist och Rickard Odin. Två personer vi har fått stifta bekantskap med i förra numret av ASP-Bladet.
Linn och Rickard berättar om vad de har dragit för erfarenhet av sin tid i de olika verksamheter och projekt de har deltagit i. Här finns också rum för att tänka fritt kring problem och utmaningar för framtiden.
– Det man ser är att ekonomin styr mycket. Man ser att det finns ett stort behov, säger Linn Lagerkvist.

Under tiden de olika rösterna gör sig gällande kan man ana en djupare ambition till en lyssnande kommunal verksamhet. Karlstad kommun skriver på sin hemsida att man strävar efter brukarinflytande med stärkt gemenskap och delaktighet. Här är brukarrådet ett verktyg bland flera.

Det ska också fungera som en diskussionskanal och för att brukare ska kunna föra ett samarbete med kommunen, berättar Vasti Ekholm för ASP-Bladet.

Text: Robert Halvarsson Foto: Kajsa Jansson

BISAM – Vad händer nu?

bisam-webBISAM är nu slut som projekt. (Förkortningen BISAM betyder brukarinflytandesamordnare)
Vi undrar vad som skett under projekttiden och hur man tar tillvara på den kunskap som man fått. Det är  viktigt att kunskapen tas tillvara, och att personalen finner den bästa möjligheten att förverkliga projektets framgångar så den når brukarna på bästa tänkbara sätt.

Vad har ni arbetat med under tiden som BISAM projektet pågått? Syftet med projektet har varit att utveckla brukarinflytande och det vi mest arbetat med har varit att ge brukarna möjligheter att komma till tals på olika sätt. Men vi har också pratat med personalgrupperna om arbetssätt och metoder och ibland gett förslag på lösningar. Vi har pratat mycket om att inte göra det för svårt. Små enkla saker kan ha stor framgång. Jag tycker det viktigt och säga att det är samarbetet mellan brukare och personal som utvecklar brukarinflytandet, säger Vasti.

Vi är många enheter och flera som varit engagerade, både brukare och personal ute i verksamheterna. Mycket av arbetet har varit förberedelser och planering inför träffar och aktiviteter. I starten av projektet bildade vi en arbetsgrupp med brukare och personal för att få i gång samarbetet. Vi har träffats regelbundet och delat erfarenheter. Vi har även besökt husmötena ute på dom olika boendena och tipsat om hur man kan få mer aktiva möten och göra brukarna mer delaktiga. Det fanns inte husmöten på alla boenden så på vissa ställen har vi vart med och hjälpt till att starta upp sådana. Husmöten är viktiga forum där alla får komma till tals och framföra sina synpunkter samt även ställa sina frågor. Vi har hållit i brukarråden och haft flera omgångar med studiecirklar. Under hösten har en revisionsgrupp fått utbildning och arbetat med förberedelser av en brukarrevision. Den ska börja genomföras nu i dagarna. Vi har också informerat om projektet vid flera tillfällen, både muntligt och skriftligt.

Har ni märkt av några effekter som BISAM projektet åstadkommit? Ja det tycker jag. Vi hade som mål att det ska ge plats, aktiviteter och utrymme för brukarna att vara delaktiga och föra fram sina åsikter, samt att vi tar tillvara deras erfarenhet. Det är inte alltid så att var och en av brukarna säger vad de tycker och tänker, men genom att vara deltagande så engagerar dom sig. Till exempel hade vi två brukare som var med och delade med sig av sin syn på hur viktigt det är med stöd och bemötande när vikarierna informerades före sommaren. I brukar rådet är det mycket diskussioner och några föreningar har börjat se på hur de kan hjälpa varandra. Där är det tänkt att de också gå i en studiecirkel, som heter ”Din egen makt”.  Vi har dessutom lämnat några förslag på en policy kring brukarinflytande som vi hoppas skall gå igenom. Varje personalgrupp har inflytande-ansvariga.

Har det utvecklats som det var tänkt? Det har varit lite speciell att jobba i projekt. Från början gjorde vi ett tidsschema och planerade för olika aktiviteter, men allt eftersom tiden gick fick vi tänka om och göra på andra sätt. Målen med satsningen tycker jag vi nått, även om jag nog hade hoppats att vi hunnit med mer, och kanske kommit längre i processen. Jag tror många tyckt att det gått bra att ha brukarperspektiv i jobbet,  dock inte alla, men lite så är det ju med helt nya koncept. Det behöver tid på sig, och handlar om vad brukarna vill och förmår också.

Vad händer nu? Det finns mycket mer att göra för att nå ännu bättre resultat. Ledningen tycker att det här området är viktigt och vill att arbetet fortsätter i verksamheten. Tills vidare kommer jag att dela min arbetstid på Spegeln, med att tillsammans med Sofia Lagerkvist arbeta vidare för utvecklingen av brukarinflytande. Vi kommer nu att fortsätta besöka husmöten där vi bjuds in och hjälpa till med det vi kan. Studiecirklar är något vi satsar på. Några personalgrupper är också intresserade av studiecirkel på arbetsplatsen. Det tror jag är en jättebra ide. Arbetsgruppen fortsätter sitt arbete och just nu planerar vi för en halvdag kring delaktighet och kommunikation. Brukarrevisionen ska pågå under hela året.

Text: Thomas Andersson