Etikettarkiv: Våxnäs

Tillfällig camping på Våxnäs

22222Kommunen har nu öppnat en camping för EU-migranter på Våxnäs. Samtidigt kommer man inte acceptera bosättning på andra platser runt om i staden. Försöket ska hålla på i tre månader, för att sedan utvärderas, rapporterar VF på sin hemsida.

Campingen ska upprättas bredvid Polishuset, vid Solareturens gamla tomt. På området finns två toaletter och två duschutrymmen. Det ska också finnas tillgång till el, vatten och sophämtning. Tanken är att de som bor i husvagnar och tält runt om i Karlstad ska flytta till campingen på Våxnäs. Kommunen kommer hädanefter avhysa människor som campar på andra ställen än det avsedda, skriver VF.

– Vi kommer föra en dialog med de berörda om att de måste flytta sina boenden till den här nya platsen, säger Torbjörn Frykstedt, avdelningschef på Karlstad kommun, i VF.

Enligt tekniska förvaltningen är det ett femtiotal personer som kan bli aktuella för campingen, medan ideella organisationer säger att det snarare handlar om över hundra personer, rapporterar NWT.
Det kommer att kosta tio kronor per dygn och person att bo på campingen. En kostnad som EU-migranten Toma Cristea tycker är okej.

– Det kommer bli bättre därborta, det är bra att kommunen gör den här campingen nu när det börjar bli kallt, säger Toma till NWT.

43433Hoppas göra situationen värdig
Campingen kommer drivas av kommunen, med hjälp av frivilligorganisationer. Tolkar ska hjälpa till att samla in campingavgiften och ett vaktbolag ansvarar för säkerheten.

Kommunen hoppas att campingen ska lösa spänningarna som finns mellan EU-migranterna och de fastboende i områdena där man rest husvagnar och tält.

– Vi har märkt att de tillfälliga boplatserna runt om i Karlstad leder till konflikter med närboende på grund av nedskräpning och sanitära problem. Dessutom är det en ovärdig situation för de människor som bor på dessa plaster utan tillgång till toaletter och andra hygienutrymmen, säger Per-Inge Lidén (MP) som är kommunalråd och ordförande i Arbetsmarknads- och socialnämnden i Karlstad, i ett pressmeddelande som VF citerar på sin webb.

Efter initiativ från en privatperson, så ställde kommunen förra året upp två baracker på samma område som den tillfälliga campingen nu ska ligga. Det blir dock inga baracker i år, utan migranter eller andra utan bostad, måste själva ha husvagn eller tält, skriver NWT.

Text: Therese Nilsson
Foto: Stefan Ek

En efterlängtad invigning

32453452542Nu har äntligen Solatassen flyttat in i nya lokaler på Våxnäs. Det har varit en snårig resa som startade med den förödande branden för snart två år sedan. Lördagen tredje maj 2014 var det stor invigning för allmänheten och inbjudna politiker samt företrädare från Karlstads kommun.

I vårvarmt solsken invigdes Solatassens nya lokaler av Arbetsmarknads och socialnämndens ordförande Johanna Larsson.

– Jag har fått äran att klippa bandet till Solatassens nya lokaler. Jag måste säga det, att när jag träffade det här gänget första gången, blev jag jätteimponerad av vilken kraft och engagemang som finns. Sedan dess har jag varit en förespråkare för Solatassen, säger Johanna Larsson.

Med de orden klipptes bandet, som dagen till ära utgjordes av hopknutna hundbajspåsar, dörrarna öppnades till de stora och fina lokalerna. Snart fylldes de ljusa rummen med människor och ivriga hundar som ville utforska allt det nya.

Karlstads kommun representerades av socialdirektör Monica Persson som lovordade Solatassens kooperatörer för en fantastisk prestation.

– Jag är väldigt imponerad av kooperatörerna och hur de fått till det här. Helt otroligt! Det är nog väldigt många människor som hade gett upp för länge sedan, menar hon.

Arbetsmarknads och socialförvaltningen har brottas med många svåra frågor sedan branden i augusti 2012.

– Vi på förvaltningen måste ju ställa upp, men den kunskap vi hade räckte inte till. Det var alla möjliga frågor som plan- och byggfrågor, tekniska och juridiska frågor. Det var mycket som hände på samma gång. Om man ska få ihop allt det här, måste man ha tillgång till all den kunskapen, förklarar Monica.

För Solatassen har tiden sedan branden till invigningen varit en berg och dalbana. Men nu finns det chans till en nystart och en mer stabil tillvaro för kooperativet.

– Nu känns det otroligt skönt och en jättelättnad. Det känns nästan overkligt, säger Rebecca Johansson, kooperativet Solatassens ordförande.

Rebecca menar att lokalerna är ypperliga för verksamheten. När alla hundbås är klara, kommer det finnas plats för över trettio hundar. Det kan jämföras med Solatassens temporära lokaler i Råtorp där 19 hundar kunde tas emot.

Det stora utrymmena kommer att bli ett lyft för Solatassen som nu kan se ljust på framtiden.

– De här lokalerna är på 400 kvadratmeter och har tidigare varit kontor, berättar Rebecca Johansson, Solatassens ordförande.

Hon berättar vidare att de hittade den gamla kontorslokalen på den privata marknaden. Det krävdes en omfattande uppfräschning eftersom lokalerna hade stått orörda i nio år. Exempelvis fanns det inget kök och ventilationen var i dåligt skick. Ett lokalt byggföretag anlitades för den omfattande ombyggnationen.

– Allt båsbyggande och målande har vi gjort själva. Vi har lagt in mycket pengar till iordningställandet men vi ser det verkligen som en investering, avslutar Rebecca.

Text: Henrik Sjöberg
Foto: Per Rhönnstad

Verksamhet byggd på gåvor

solareturenSolareturen tar emot allt som folk skänker, säger Ulf Lidström som arbetar som enhetschef på Solareturen. De driver bland annat en butik, som har ungefär 500 besökande kunder varje dag.

Det är Arbetsmarknad och Socialförvaltningen som äger Solareturen och verksamheten runtomkring. Alla varor som skänks av privatpersoner eller organisationer och företag sorteras och kontrolleras när de kommer in. Solareturen har utplacerade containers vid Djupdalen, Våxnäs och Heden för återvinning av varor.

Det är tio personer som är anställda av Karlstads kommun som arbetar på Solareturen. 90 stycken är deltagare och uppbär kommunalt försörjningsstöd, eller befinner sig i det som kallas för Fas 3, via Arbetsförmedlingen.  Med andra ord blandas anställningar och olika typer av praktikplatser.

De som börjar jobba med anställning Solareturen, kommer dit genom Jobbcenter, efter att de har arbetat klart så finns möjligheten för dem att återgå till Jobbcenter.
– Syftet med Solareturen är att deltagarna skall ha en plats att gå till för arbetsträning och att få vara med i ett sammanhang. Ett halvår till ett år arbetar deltagarna på Solareturen, säger Ulf Lidström.

Under ett år är det ungefär 180 personer verksamma på Solareturen. Men den dagliga arbetsstyrkan, som är där samtidigt ligger på ungefär 90 personer.

Kenneth har arbetat på Solareturren i fyra år. Han har hand om prismärkning av alla varor.

– De som kommer hit skall få en grundtrygghet och en start för att komma ut i arbetslivet, säger Kenneth.

Arbetet har varit en form av rehabilitering för honom, för att han skulle komma ut i samhället i gen.

– Det är jätteviktigt för mig att ha detta jobb. Det har hjälpt mig att inte falla tillbaka i missbruk, avslutar Kenneth.

Sten har tidigare i livet arbetat som lastbilschaufför, på Solareturen arbetar han som chaufför. Han har arbetat här i fyra år och hoppas vara kvar till sin pensionering.

– Det har varit en rehabilitering från mina missbruksproblem att vara här, säger Sten.

– Det som är bra på solareturen är arbetstempot. Man får arbeta i sin egen takt. De flesta som arbetar här kommer genom Jobbcenter på kommunen. Man blir upplärd på sina arbetsuppgifter här på arbetet, säger Sten.

Text: Olle Stagnér
Foto: Stefan Ek

Julöppet på Wåxnäs Loppismarknad

Julen närmar sig och det börjar bli dags att köpa julklappar! På Wåxnäs Loppismarknad finns ett stort utbud med blandade prylar. Man kan göra riktiga fynd och det är verkligen värt att besöka denna loppis. Det finns även en liten servering där man kan köpa sig en kokt korv med bröd, varm smörgås eller ta sig en kopp kaffe med dopp. Det går att hyra bord och ställa ut sina egna grejor till försäljning. Vi har varit där och träffat Tony, som idag är ensam ansvarig för loppisen.

När startade ni verksamheten? – Den startade vi i januari –09.

Hur gör man för att hyra ett bord? – Man ringer hit och frågar och man får beställa ett bord, sen får man ta med sig saker för att sälja. – Därefter får man stå här hela lördag och söndag. – Då skall man sälja detta själv. – Har man mycket prylar kan det bli tal om en vecka till! – Då säljer vi åt den/dom mot en provision på 20%.

Finns det möjligheter att bara lämna in saker till försäljning utan att stå vid bordet själv? – Nej, det kan man inte. – På helgen ska man vara här själv och mot 20% provision tar vi över under veckodagarna.

Hur mycket kostar det att hyra bord? – Just nu kör vi en kampanj och för att hyra ett bord en hel helg betalar man 100kr! – Vi försöker locka hit lite mera folk, bla skolklasser och föreningar, tillägger han.

När är det mest lönsamt att hyra bord? – Ja, runt löningstid är ju den bästa tiden. – När folk får in mycket pengar, typ pension och barnbidrag osv. – I huvudsak är det när löningen kommer.

Är det många återkommande som hyr bord? – Ja, det har det faktiskt varit! – Dom samlar på sig lite mera grejor och kommer tillbaka igen lite senare.

Tar säljarna olika priser för samma sak? – Ja, det händer allt ibland, säger Tony.

Har ni mycket stamkunder? – Det är olika. – Det är inte samma personer som är här jämnt. – Det är det som är roligt – att det kommer nytt folk hela tiden.

Vad säljer ni mest av?
Det går i vågor lite grann det där, lite olika leksaker, lampor, glas och porslin. – Verktyg har varit populärt! LP-skivor är populärt! – Kläder däremot har ju alltid varit svårt för oss att sälja. Det ligger mer för Myrorna.

Antikviteter, det har ni väl inte på loppis? – Jo, en del har vi!

Vad köper ni helst in? – Ja, det vet jag inte. – Dom som hyr bord har ju med sig egna grejor, typ leksaker och skridskor ifrån källaren och sånt där.

Du köper inte in saker själv? – Nej, jag köper inte själv, nej!

Förekommer det att folk kommer hit med stulna saker? – Nej, hittills har det inte kommit någon med stöldgods. – Det kan man ju inte garantera till 100% men jag tror inte det i alla fall!

Finns det sådana som försökt sålt saker som är kopior och sen sagt att de är äkta till dig? – Nej, inte vad jag vet.

Blir seconhand en allt större marknad? – Ja, det tror jag . – Det verkar ju som om det har blivit mer populärt, det märks hos Gengåvan. – Ja, även när folk är lite fattigare. – Särskilt vid lågkonjukturen, tror jag.

Har du mer kunder nu än i början? – Ja, det har jag och det tar ju ett tag innan det blir inarbetat, så att man kommer igång. – Sen har det blivit väldigt populärt att blanda nytt och gammalt med kläder, (Intage heter det), även möbler och sånt där som man kan blanda. – Nästan som en trend och det är ju bra!

Hur har du öppet i Julhelgen? – Julafton, juldagen, annandagen och den 27:e är det stängt. – Den 28, 29, 30 är det öppet mellan 12-18.

Kommer ni att ha någon särskild Mellandagsrea? – Ja, vi funderar på det faktiskt, alla andra har ju det och det är populärt att vara ute och handla då. – Det blir väl att vi bjuder på lite glögg och pepparkakor och så har vi 50-75% rabatt!

Kommer ni ha någon form av julmarknad? – Nej, inget speciellt. – Vi pyntar med julsaker och så kanske vi ska bjuda på pepparkakor och glögg någon helg innan jul.

Våxnäs Loppismarknad ligger i samma hus som UNO-X, mittemot Våxnäs Värdshus. Fram tills jul har de öppet alla dagar utom måndagar. Telefonnumret dit är 0708-103896 (Tony).

/ Jane Alsing

Läs vad andra skrivit om Wåxnäs L0ppmarknad: VF

YTTERGRUPPEN

ASP Bladet träffade Bibbi Ahlzén-Norberg för ett samtal om Yttergruppen. Yttergruppen bildades den 1 februari 2008. Yttergruppen är en sammanslagning av de två tidigare boende-stödteamen “Kronhöjden” och “Hemvägen”. “Gamla Hemvägen” firade 10-års jubileum 2008. Yttergruppen utgår i dag från Hemvägen 13 B, som även är adress för trapphusboende för 7 personer.

bild 1 webbGruppen har gemensamhetslokal på Frödingshöjd,  där även ett trapphusboende finns i anslutning. Dessa båda lokaler erbjuder de boende samt övriga brukare husmöten, fika samt aktiviteter på helgerna tillsammans med personal.

Förutom detta hjälper/stöder personalen personer som bor i egna lägenheter på områdena: Kronoparken, Våxnäs samt Gruvlyckan. Det rör sig omkring 40 personer som har beslut enligt Socialtjänslagen fattade av handläggaren.

bild 2 webbPersonalen hjälper personer med insatser som är frivilliga och som ska utgå från personens önskemål, där personen själv ska delta aktivt i insatserna. Stödet ska planeras så att det ger ökad självständighet, aktivitet och livskvalitet.  Det kan exempelvis handla om att hjälpa/stödja en person med en sund mathållning genom att gemensamt skriva en inköpslista , åka och handla tillsammans, att städa och tvätta tillsammans, sociala besök i syfte att hjälpa en person ut i social samvaro med mera.

Handläggarens uppgifter:
1) Genom mottagningteamet på ASP/ANA får handläggaren ta emot de flesta ny ansökningar, i stort sett är dessa områdesindelat på respektive handläggares område. Handläggaren inleder utredning enligt Socialtjänstlagen enligt  kap 4:1 och har därmed en mydighetsutövningsbefattnig.

Under utredningstiden gör handläggaren hembesök tillsammans med sjuksköterska/och ibland med arbetsterapeut.

Detta för att med flera olika professioners kompetens säkerställa ett beslut.
När handläggaren kommer fram till att det blir att boendestöd, träffas boendestödpersonal tillsammans med handläggare och den enskilde för att planera insatsens utformning.

2) Handläggaren skriver en stödplan till personalen med vilka mål stödet skall innehålla.

3) Personalen skriver en  genomförandeplan med brukaren för hur målen ska se ut i vardagsarbetet.

4) Vi har därefter uppföljningar regelbundet för att följa upp hur boendestödet fungerar, med alla berörda parter närvarande. Vi har ett anhörigperpektiv vilket innebär att anhöriga ofta deltar på möten, bara samtycke har getts av den enskilde.

I mina uppgifter som handläggare är jag även ansvarig  för gruppboendet Allén samt gruppboendet Frödingshöjd I och II. I min tjänst ingår desutom att vara LSS-handläggare (LSS= Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade)

Mina förväntningar på Yttergruppen, liksom på mig själv , är att vi tillsammans i ett team verkar för att ge den enskildde det stöd/hjälp personen har sökt om.

Med all vår kompetens, kunskap och proffessionalitet kan vi ge den enskilde möjligheter till öka självständighet och livskvalieten. Förhoppningsvis kan det innebära förmågan  att kunna stå på egna fötter och återfå självkänsla och självförtoende.

En strävan som för övrigt  de allra flesta människor delar.

bild 3 webbEn pratstund med personal från Yttergruppen

Personalen tycker att det har blivit bättre nu, att det blivit mer kontinuitet i verksamheten och de har inte fått några klagomål från brukarna efter omorganisationen.

Det är tio personer som arbetar på Hemvägen. Där har de fått mer att göra, medan det är ungefär som förut på Kronoparken. De åker till Kronoparken två gånger per dag. Man har öppet alla dagar i veckan, även lördag och söndag, och nattpatrullen har hand om  övriga tider. Yttergruppen har ungefär 40 pesoner som de stödjer i boendet.

Deras verksamhet bygger på självständighet , det vill säga att brukarna skall klara sig själva i så stor utsträckning som möjligt. De hjälper till med att klara av de dagliga behoven, vilka kan variera mycket. Exempelvis medicinutlämning,  läkarbesök och promenader. För vissa kan det räcka med att veta att hjälp finns. Men de har ingen fysisk omvårdnad.

Fördelen med arbetet är att det är väldigt fritt och man arbetar mycket självständigt inom den insatsplan varje brukare har. Det som kan ställa till problem är när inte resurserna finns för brukarna. Man har kvällsöppet varje vardagkväll, och husmöte en gång per månad. Dessa protokollförs, och då kan brukarna till exempel få information om förändringar i verksamheten.

Gabriella har stöd av Yttergruppen
Hon har bott på Våxnäs i sju år och har under denna tid haft hjälp av boendestöd. De hjälper till med att dela ut mediciner som hon hämtar varje dag. Det är bra att de har tillgång till bil, säger hon, för då kan man göra utflykter. Ibland åker de och handlar, och andra gånger kan de åka och bada. Hon tycker att det är bra som det är.

Det är bra att de finns, för hon har kontakt med dem varje dag, så att de vet var hon är någonstans. Hon trivs bra på Våxnäs, säger hon. Hon gillar att titta på filmer och lyssna på musik, och hon har även en del undulater att  ta hand om. Hennes mamma kommer på besök en gång i veckan. Då  brukar de laga middag tillsammans.

LARS EDVINSSON: En förebild, och en medmänniska

Lars EdvinssonAtt det skulle vara ont om människor ute på stan en fredagskväll i Karlstad är ju en absurd tanke. Men många ungdomar upplever det så. I alla fall om man ska tro Lars Edvinsson, ordförande för Nattugglorna här i Karlstad. Och honom borde man ju tro på. ASP-bladet utgår från det. Vi gjorde en liten intervju för att säkerställa saken.

Vilka är Nattugglorna? Nattugglorna är en styrelse på fem personer. Vi vill att alla vuxna Karlstadsbor skall vara med, man går ut och vandrar bland ungdomarna, framförallt på fredagskvällar. Vi är som sagt en styrelse, men vi hoppas få fler “Nattvandrare”.

Bör man själv ha barn i tonåren för att aktivera sig? Nej, det behöver man inte alls. Det viktigaste är att man är en vuxen förebild, som är  ute bland ungdomarna och umgås och pratar med dem. Man ska inte vara polis utan en vanlig medmänniska.

Vilket är ert egentliga syfte? Syftet är att åstadkomma en dämpande roll bland ungdomarna i city, dvs förhindra bråk och dylikt. Det har också visat sig att ju fler vuxna som är ute och vandrar ju lugnare blir det. Från och med i år är vi klädda i röda jackor istället för gula, främst för att färgen tycks verka mer lugnande, och inte skapa så mycket dispyt som den gula gjorde.

Är ni ute och vandrar varje fredag året om? Nej, vi har uppehåll under sommarlovet och framförallt på vintern, då många är hemma hos varandra när det är kallt. På somrarna är ungdomarna på semester eller i sommarstugan på landet med föräldrarna. Runt valborg börjar vi nattvandra igen och håller på till skolavslutningen. Vidare så börjar vi igen när skolorna startar och håller på till Alla Helgons-helgen. Varför det är just fredagar är för att vi har frågat ungdomarna, de säger också att fredagarna är bättre för att på lördagarna är det alltid någon som har föräldrafritt hemma. Det är inte många vuxna som ställer upp på nattvandring, vi ser helst att fler ställer upp. Tar sitt ansvar.

Hur är ungdomarnas syn på er verksamhet? Ungdomarna är väldigt positiva och glada när de ser oss, de säger: ”Det här måste ni göra fler gånger. Det är lite tunt med människor runt omkring oss, vi vill ha fler vuxna ute på stan.” Det är faktiskt ungdomarnas uppmaning.

Vilka arbetsmetoder har ni, och vidare, hur ser en typisk fredag ut? Det är inga speciella metoder, vi samlas klockan nio här på Trygghetscenter. Då har vi en polis vid namn Bo Gustafsson här som varje fredagskväll går igenom vad som gäller för Nattugglorna, vad man ska fokusera på den natten. Att det inte får förekomma någon sprit, vem man ska ringa till i så fall. Vidare har vi som arbetsmetod att förhindra att det blir någon oro bland ”kidsen”, och om så trots allt sker, att man då genast ringer vidare till polisen. Sedan går man ut och vandrar två och två, det är viktigt att man aldrig är ensam. Vi går runt i Tingvallastaden och runt 23- tiden går vi tillbaks till Trygghetscenter, där man får sig en kopp kaffe och smörgås. Då kommer också yttre befälet och berättar om vad som hänt under kvällen i Karlstad och resten av Värmland, mötet tar mellan en halv timme till en timme. Så runt klockan ett går vi hem och lägger oss.

Ert arbete är ju frivilligt, kan man kalla er volontärer? Nej, vi är inga volontärer utan det här är ett ideellt arbete, vårt arbete uppskattas av Karlstad Kommun. Vi får också vara på Trygghetscenter gratis. Polisen är mycket nöjda med vårt arbete, det är kul att man gör en samhällsnytta.

Ser ni mycket fylla, våld etc.? Inte så mycket, men självklart förekommer det en del berusade ungdomar, slagsmål och bråk, men oftast runt krogköerna, speciellt när krogarna stänger vid två tiden. Och då är ju vi vandrare hemma och sover. Men det är en hel del berusade ungdomar, speciellt sommartid har Sandgrundsudden varit ett tillhåll, även Sundstatjärn vid idrottshuset. Där har det varit en hel del samling av ungdomar, och det har nyttjats en mycket alkohol, fast då ringer Nattugglorna till konstapeln Bosse på Trygghetscenter som i sin tur kontaktar polisen som åker ut med bilar och skingrar ungdomarna.

Arbetar ni i skift? Det brukar vara 6 – 8 personer på en natt.

Vilka är era sponsorer? Nej, vi har inga sponsorer direkt, utan det är Karlstad Kommun som sponsrar. Förutom nattfikan har vi inga större kostnader heller för den delen. Jackorna är till låns så länge man är villig att nattvandra. Det rullar på helt enkelt, det finns också ett medlemsregister där man betalar runt hundra kronor i månaden, mer än så är det inte.

Anser du att det blir ett bra resultat? Ja, absolut. Själv bor jag på Våxnäs, förut var det mycket liv, typ mopedkörning, skrik och skadegörelse. Det var runt 70 ungdomar som drog runt, vilka antagligen kom från Gruvlyckan, Hultsberg och Henstad. Men i och med att nattvandring pågått nu ett tag, har det lugnat ner sig avsevärt.

Anders här (pekar på Anders) har hand om området och Matilda Hansson som sitter i styrelsen har också hand om området på Våxnäs. Vi samarbetar även med olika skolor, just nu arbetar vi med Rudskolan. Rektorn har gått ut till föräldrarna om möjligheten att vara Nattvandrare, det kan ju vara väldigt bra att föräldrarna är ute på stan och ser vad ungdomarna sysslar med. Utöver skolor samarbetar vi också med en del frivilligorganisationer som vi kontaktar för att ställa upp på nätterna. Exempelvis brukar PRO vara med, och de tycker att det är roligt att visa för pensionärer att det inte är farligt att vara ute på stan under kvällstid. Bryggan har också varit här och hjälpt till. Bland andra.

Text: Stefan Gustafsson Foto: Robert Olsson