Kränkningar lika illa som mobbning

I Värmlands Folkblads artikel ”Nolltolerans mot kränkningar” tas det upp två olika kränkningstyper, den ena är kränkning inom skolan och den andra innefattar nätkränkning. VF nämner att kränkningar på sociala medier är lika allvarliga som all annan mobbning och att skolan alltid är skyldig att göra en utredning.

Barn- och elevombudet Caroline Dyrefors Grufman berättar att skolan har skyldigheter i och med att anmälningar från elever visar att kränkningarna sker både på nätet och i skolmiljön.

– Det är inte så att mobbning eller kränkningar sker separat från skolan. Ofta börjar det där och fortsätter kanske sedan på sociala medier när barnet kommer hem, säger Caroline Dyrefors Grufman till VF.

Hon säger också att om inte skolan uppfyller sin anmälningsskyldighet samt utreder och vidtar åtgärder mot kränkningar, så har vårdnadshavaren möjlighet att göra en anmälan till Barn- och elevombudet.
Caroline menar att det är lärarnas skyldigheter enligt lag att agera och anmäla.

– Det räcker med att en elev anser sig vara utsatt för kränkningar för att det ska göras en anmälan till rektorn.

I många fall har Skolinspektionen konstaterat att det finns skolor som brister i sitt arbete i att skapa trygghet. Om skolorna inte lever upp till kraven från inspektionen kan de som ansvarar för driften av skolan riskera att få betala skadestånd, enligt VF.

Text: Shanta Eriksson
Foto: Stefan Ek

Samverkan för att förhindra doping

I ett försök att komma till rätta med dopingen på gymmen i Karlstad, har Karlstads kommun, polisen och tre av stadens gym inlett ett samarbete kring frågan, rapporterar VF.

Tillgången på dopingmedel är stor i landet som helhet, det visar sig exempelvis i ett stort inflöde av otillåtna preparat från utlandet. Under en månadslång insats hösten 2015 beslagtog Tullverket 1,7 miljoner dopingtabletter, rapporterar TT. Enligt polisen är doping ett växande problem även i Karlstad, speciellt bland unga.

– Doping är ett växande samhällsproblem som sprider sig även utanför träningslokalerna. Därför är det viktigt och angeläget att starta upp det här samarbetet på bred front, säger Stefan Gräsberg, projektledare för det nationella nätverket Prodis (Prevention av doping i Sverige) i Karlstad kommun till VF.

Pilotprojektet som pågår hela 2016 syftar till att fler ska lära sig upptäcka doping och att kontakten mellan polisen, kommunen och gymmen ska bli bättre.

– Det här är ett tillfälle att lära ut, så att personalen får de ”rätta glasögonen”. För vet man inte vad man ska söka efter, så är det svårt att finna det, säger Fredrik Olausson på polisen till NWT. Han påpekar att utbildningsinsatser också kommer rikta sig till gymmens medlemmar.

Tanken är även att man ska utbilda om riskerna med att använda dopingpreparat. Det kan enligt uppgift från Prodis bland annat leda till hjärt- och kärlsjukdomar, lättväckt aggression och impotens.

De tre gym som valts ut att delta i projektet är Friskis och Svettis, Karlstad atletklubb och Actic Karlstad. Polisen kommer ha tillgång till två gymkort från respektive anläggning.

– Vi är flera poliser som kommer åka till gymmen och träna regelbundet, vilket kan vara ett sätt att komma åt de som dopar sig. Genom att synas kan vi förhoppningsvis förebygga missbruket, säger Fredrik Olausson i VF.

Text: Therese Nilsson
Foto: Shanta Eriksson

Tillfällig camping på Våxnäs

Kommunen har nu öppnat en camping för EU-migranter på Våxnäs. Samtidigt kommer man inte acceptera bosättning på andra platser runt om i staden. Försöket ska hålla på i tre månader, för att sedan utvärderas, rapporterar VF på sin hemsida.

Campingen ska upprättas bredvid Polishuset, vid Solareturens gamla tomt. På området finns två toaletter och två duschutrymmen. Det ska också finnas tillgång till el, vatten och sophämtning. Tanken är att de som bor i husvagnar och tält runt om i Karlstad ska flytta till campingen på Våxnäs. Kommunen kommer hädanefter avhysa människor som campar på andra ställen än det avsedda, skriver VF.

– Vi kommer föra en dialog med de berörda om att de måste flytta sina boenden till den här nya platsen, säger Torbjörn Frykstedt, avdelningschef på Karlstad kommun, i VF.

Enligt tekniska förvaltningen är det ett femtiotal personer som kan bli aktuella för campingen, medan ideella organisationer säger att det snarare handlar om över hundra personer, rapporterar NWT.
Det kommer att kosta tio kronor per dygn och person att bo på campingen. En kostnad som EU-migranten Toma Cristea tycker är okej.

– Det kommer bli bättre därborta, det är bra att kommunen gör den här campingen nu när det börjar bli kallt, säger Toma till NWT.

Hoppas göra situationen värdig
Campingen kommer drivas av kommunen, med hjälp av frivilligorganisationer. Tolkar ska hjälpa till att samla in campingavgiften och ett vaktbolag ansvarar för säkerheten.

Kommunen hoppas att campingen ska lösa spänningarna som finns mellan EU-migranterna och de fastboende i områdena där man rest husvagnar och tält.

– Vi har märkt att de tillfälliga boplatserna runt om i Karlstad leder till konflikter med närboende på grund av nedskräpning och sanitära problem. Dessutom är det en ovärdig situation för de människor som bor på dessa plaster utan tillgång till toaletter och andra hygienutrymmen, säger Per-Inge Lidén (MP) som är kommunalråd och ordförande i Arbetsmarknads- och socialnämnden i Karlstad, i ett pressmeddelande som VF citerar på sin webb.

Efter initiativ från en privatperson, så ställde kommunen förra året upp två baracker på samma område som den tillfälliga campingen nu ska ligga. Det blir dock inga baracker i år, utan migranter eller andra utan bostad, måste själva ha husvagn eller tält, skriver NWT.

Text: Therese Nilsson
Foto: Stefan Ek

Sökes: 85 miljoner

VF har varit i kontakt med landstingets ekonomichef Veronica Hedlund Lundgren, angående det belopp på 85 miljoner som värmländska patienter är skyldiga. Skulderna finns inom slutenvård och tandvård i form av ej betalda patientavgifter och obetalda avgifter. Hon förklarar att landstinget har rutiner för att ta betalt av patienterna. Av de 85 miljoner som patienterna har i skuld till landstinget, hittar vi 72 miljoner i skuld till hälso- och sjukvård samt 12 miljoner till tandvård.

Landstingschefen Veronica Hedlund Lundgren tillägger, att efter 2013 så var den totala skulden uppe i 103 miljoner kronor, när den var som högst. Det har skett en minskning med tio miljoner per år sedan man började fakturera patientavgifter. Skulder som skickats till inkasso är 10 miljoner, av de 72 miljonerna som fortfarande är obetalda.

Text: Jimmy Thuresson
Källa: Värmlands Folkblad