”Speak Up” ska minska mobbning

Värmlands Folkblad rapporterar den 4 mars 2015 att mobbning på Internet blir allt mer vanligt. Samtidigt ökar självmord bland unga. Nu har Tobias Wernius utvecklat ”Speak Up”, en ny mobilapp som ska göra skolor fria från mobbning.

Mobbning har alltid funnits, men på senare år har Internet blivit ett stort forum för sådana problem. Detta innebär att trakasserierna fortsätter även på lov och helger.

De senaste sex åren har Tobias Wernius jobbat på ett internationellt företag som utvecklar programvara. Företagets projekt heter Social Vision, och just nu arbetar de med appen Speak Up.

– Det vi har tagit fram är en applikation för mobiler, där skolelever anonymt kan rapportera om de ser att någon blir mobbad, mår dåligt eller något annat, utan att behöva prata med en vuxen. Jag tror att det är enklare att säga ifrån om man slipper gå och knacka på hos rektorn eller kuratorn, säger han till VF.

– Enligt skollagen ska alla skolor ha en rutin för att ta emot klagomål, men enligt skolinspektionen så brister det ofta. Vi vill ge skolorna ett system och eleverna ett modernt verktyg för att kunna säga ifrån, berättar Tobias Wernius, utvecklare av mobilappen Speak Up, till VF.

Mobilappen Speak Up finns att ladda ner på Google play, och finns även tillgänglig på Appstore. Sedan ska Östersunds kommun testa appen för att se om den kan fungera i skolmiljön.

Om man vill veta mer om Speak Up, kan man läsa mer på hemsidan nejtillmobbning.se.

Källa: Värmlands Folkblad 2015-03-04

Text: Ellen Berner
Foto: Tobias Wernius

En fet fråga – vad ska vi äta?

Livsmedelsverket ökar kraven för nyckelhålsmärkning. Det ska inte bara vara fettsnålt utan även innehålla mindre salt och socker. Samtidigt rasar en lokal debatt om fettets vara eller icke vara, med flera partier inblandade.

Nyckelhålsmärkningen har haft som ambition att premiera fettsnål mat, nyttigare fetter och mer fibrer. Efter höstens nya näringsrekommendationer vill Livsmedelsverket strama till nyckelhålsmärkningen ytterligare för tillverkarna. Märkningen skall vara ett sätt för konsumenterna att lätt hitta rätt i djungeln av produkter i mataffären, där nyckelhålet skall stå för ett nyttigare alternativ.

Livsmedelsverket har påverkats av fettforskningen som är aktuell i dag, skriver DN. Myndigheten lyfter fram att de lägger vikt vid vilken sorts fett som används och inte att produkten är fettsnål i sig, när märkningen sker.

– Det finns en missuppfattning om att nyckelhålet står för fettsnålt, men det stämmer inte. Sedan tidigare har till exempel raps- och olivoljor som innehåller 100 procent fett fått Nyckelhålsmärkas, eftersom de innehåller nyttiga fetter, kommenterar dietisten Anette Jansson utredningen på Livsmedelsverkets webb.

Något som verket också lägger stor vikt på, är att få svenskarna att minska på saltet. Vi får i oss alldeles för mycket salt i dag, bland annat via färdigrätter. Vi får i oss dubbla mängden salt enligt Livsmedelsverket, gentemot vad som är rekommenderat, flera av produkterna kommer få minska sin saltmängd med 20% för att få nyckelhålsmärkas.

Andra produkter som kommer att få märkas är bland annat fullkornsris, osaltade nötter och laktosfri mjölk.

Hett om fett i Karlstad
Även lokalt, har dessa frågor skapat förnyade frågeställningar, kring vad som är sund mat. I Karlstads kommun styr en kostpolicy allt som serveras i kommunalt anknutna verksamheter.

Tidigare fanns det en möjlighet att välja mellan feta och magra smörgåsalternativ men nu är det endast lättprodukter som serveras och det vill bland annat Socialdemokraterna ändra på. De vill föra tillbaka fetare produkterna till skolan.

Förespråkar ni en LCHF-diet frågar VF:s reporter Frida Eriksson till Ingela Wretling, (S):

– Nej, vi tar inte ställning för en enskild diet, men vi vill öka valfriheten. Debatten just nu är ganska svår, det finns många tolkningar om vad som är bra kost. Vi ansvarar för vuxna som måste få göra egna val.

Partiet menar att det finns en utbredd undernäring bland äldre och vill därför föra in mer fett och även en lågkolhydratkost inom äldrevården. Andra partirepresentanter har också tyckt till i frågan.

Per-Inge Lidén (MP) tycker att man kan äta Bregott och att ”lite fett kan inte vara fel”, medan Niklas Wikström (FP) tycker att vi skall följa Livsmedelsverkets rekommendationer, till VF säger han att striden om smöret är lite av en trendfråga, och ser Livsmedelsverket som en trovärdig utgångspunkt.

Thomas Olsson (C) påpekar en annan viktig skillnad mellan margarin och smör. Det handlar om framställningen, margarin framställs enligt honom i en kemisk process där bensin används för att tvätta olja ur raps. Detta sker oavsett om margarinet är ekologiskt eller ej, säger han till VF.

Det sista ordet lär inte vara sagt, varken nationellt eller lokalt. Fet mat kontra fettsnåla alternativ lär fortsätta att engagera och dela människor även i framtiden.

Text: Johanna Englund
Foto: Kid Overgaard

”Det här är en stor del av deras liv”

När någon larmar för brand är Räddningstjänst ofta först på plats. Det är de som äger det första kritiska mötet med elden. Nils Weslin, Räddningschef på Räddningstjänsten, berättar för ASP Bladet om släckningen av Eriksbergsbelägna Solatassens hunddagis.

Det är måndag kväll och SOS Alarm får vetskap om att det brinner vid Solatassen. Räddningstjänsten rycker ut men när de väl är på plats inser man snabbt att den kommunala fastigheten inte går att rädda. Nils Weslin återberättar händelseförloppet:

– Alldeles strax efter åtta på måndag kväll fick vi larm om brand på Hunddagiset. Det här ligger ju ute vid Eriksberg, så det är inte speciellt lång körväg. När vi kommer fram är det totalt övertänt och det sprutar ut eld ur fönster. Det enda vi egentligen gör är att vi försöker tränga in och se om vi kan se något folk, men vi kommer inte längre än till dörren.

Tack och lov fanns varken hundar eller människor där. Arbetsdagen var över och alla var redan hemma. Nästa dag väntade nya hundar, men en särskilt vanlig dag kunde det inte bli, för när Räddningstjänsten Karlstad fick larm om brand var redan fastigheten redan övertänd. Redan under natten började så arbetet att försöka få tag på kooperatörer och kommunala tjänstemän, att berätta den tragiska nyheten.

– Vi har personal ute på plats hela natten. Under natten börjar också arbetet med att försöka få tag på föreståndaren, ganska snart fick vi reda på att det här var just ett hunddagis och att det var kommunens hus.

De lärde sig också snabbt att detta handlade om ett socialt arbetskooperativ, och att detta var en plats för människor som inte alltid har haft det helt lätt i livet.

– Det här är en stor del av deras liv, så det gäller att möta dem på ett bra sätt.

I väntan på undersökning

Dagen efter fanns de på plats för att tillsammans med Solatassen informera om vad som hade hänt för de som kommit till sin arbetsplats. Information som riktade sig mot både kunder och personal. Nya Wermlandstidningen och Värmlands folkblad var snabba att rapportera om vad som hade hänt, men en del läser inte morgontidningen.

– Jag var ute och hade en liten enkel information om vad det var som hade hänt. Hur det kunde brinna så snabbt och att vi inte riktigt visste orsaken. Samt varför det var avspärrat och att polisen skulle komma och göra en undersökning.

– Och föreståndaren var ju också på plats tidigt på tisdag morgon för att möta folk som skulle komma och lämna sina hundar och även personal som man inte lyckats nå.

När ett hus brinner, vare sig det är familjens eller den egna arbetsplatsen, blir de flesta naturligtvis chockade. Man kan uppleva det som en trygghet som ryckts ifrån en. Då gäller det att exempelvis räddningstjänsten anstränger sig för att informera så tydligt och enkelt som möjligt, berättar Weslin. Så gjorde denne också för ASP Bladet, undertecknad tackar honom.

– Vi ska hjälpas åt i samhället, så det är ingen fara, avslutar han vår intervju.

Text: Robert Halvarsson
Foto: Stefan Ek