Etikettarkiv: Vuxenavdelningen

Årets vinnare av Solastipendiet

IMG_2168VASTI EKHOLM, Vuxenavdelningen.

Nomineringen lyder: ”Vasti Ekholm har starkt bidragit till utvecklingen av Vuxenavdelningens verksamhet och dess brukare. Vasti har skapat strukturer och former där brukarnas röster blir hörda och de får vara experter på sina egna liv. Vasti har utvecklat arbetet med brukarna och bidragit till nyskapande enligt kommunens värdegrund.”

Text: Lotta Tammi
Foto: Stefan Ek

Stöd till den som är anhörig

124124124124124412214214Alla kan vara anhöriga, du, din granne, din närmaste vän, alla kan leva nära någon som har problem med missbruk.

Är du eller någon du känner anhörig och behöver stöd? Då kan du vända dig till anhörig- och behandlingskonsulenterna, Christine Loiske Björkman och Karin Swensån Retzman på Behandlingsenheten inom Vuxenavdelningen.

Med dem kan man prata och reflektera kring vad anhörigskapet kan innebära.

Anhörigstöd

2010 tillkom tjänsterna som anhörigkonsulenter inom ASF och Vuxenavdelningen, men redan 2003 kunde man få stöd som anhörig inom avdelningen. 2009 skedde en förändring av skrivningen i Socialtjänstlagen, från att alla kommuner bör erbjuda stöd till anhöriga till att kommunerna skall erbjuda anhörigstöd.

Tidigare kollega Lennart Björk, familjeterapeut, men idag pensionerad, erbjöd stöd till familjer med alkohol- eller drogproblem.

Karin Swensån Retzman berättar att Lennart var den som införde och brann för att arbeta utifrån ett familjeperspektiv på dåvarande öppenvården och som erbjöd familje- och parsamtal och även startade upp gruppverksamheten Anhörigskolan redan 2003.

Anhörigstödet har funnits i verksamheten sedan lång tid, utan att det gjorts någon reklam för det. I dag kan de erbjuda ett organiserat stöd. Det gör stor skillnad att anhörigstödet är en egen del av Behandlingsenhetens verksamhet och att det inte konkurrerar med det övriga stöd som ges inom enheten.

– Anhörigstödet skiljer sig åt mellan kommunerna, Karlstad är en större kommun så vi har lättare att erbjuda specialiserat stöd här, säger Christine Loiske Björkman.

Missbruk är ett familjeproblem
Det är flera i familjen som drabbas och behöver stöd när någon närstående har problem med alkohol eller droger. Christine och Karin strävar mot att bli ännu bättre på att möta familjer och deras anhöriga med missbruksproblem, bland annat genom att arbeta med LOKE (Lokal evidens) som del i verksamhetens utvecklingsarbete. Det har stor betydelse för den som söker hjälp att de får det stöd som behövs.

– Något som är vanligt när någon söker sig hit är att många är fundersamma och ställer frågan, ”ska jag vara här, kanske överdriver jag, det finns nog andra som har större behov än mig”. Men efter några samtal börjar många känna att man har landat rätt, berättar Christine.

Stödverksamheten är helt enkelt viktig för familjerna. När en anhörig tar kontakt med Behandlingsenheten så kan det bidra till att den närstående med alkohol/drogproblem så småningom också söker hjälp. Det blir då viktigt att samla familjen och erbjuda familjen ett samlat stöd och möjlighet till att fundera och bli medvetna om hur alkohol och drogproblem påverkat hela familjen.

Medvetenhet
Har man vuxit upp i en familj med missbruk, kanske man inte är medveten om att relationerna i familjen påverkats negativt och destruktivt. Livet rullar på och man har inget att jämföra med. Det är då viktigt att den anhörige vid behov får hjälp att bli medveten om sin situation, där kan anhörigstödet hjälpa till. I Anhörigskolan blir de anhörigas egna olika erfarenheter av att leva nära någon med missbruk och beroende en viktig erfarenhet att dela med sig av.

Det kan bidra till att minska känslan av ensamhet hos den anhörige.

– Alla skulle må gott av en förändrad attityd till alkohol och drogproblem i samhället. Missbruk- och beroendeproblem präglas fortfarande av mycket skuld och skam och blir på så vis mindre talbart, till skillnad från andra hälsoproblem som exempelvis diabetes, menar Christine Loiske Björkman.

Text och bild: Lotta Tammi

Systrarna på Vuxenavdelningen

6876786876876867Man kan finna sjuksköterskor på fler ställen än inom Landstinget, fem av dessa jobbar på Vuxenavdelningen.

Fem stycken sjuksköterskor arbetar inom vuxenavdelningen och kommunen, säger Anita Gustafsson.

Två stycken av oss är vidareutbildade psykiatrisköterskor men alla har erfarenhet från psykiatriskt jobb. Jobbet består i olika bedömningar utifrån fysisk och psykisk hälsa, mycket stödsamtal och vårdplanering.

– Det svåraste med jobbet är landstingspsykiatrins bristande resurser. Kommunen är i behov av flera särskilda boenden för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Det bästa med jobbet är alla trevliga människor som man jobbar för och tillsammans med, och den tacksamhet man får från enskilda brukare, säger Anita Gustafsson.

Inom Vuxenavdelningen kommer det att på sikt behövas fler sjuksköterskor, på grund av att antalet brukare ökar och att andelen unga med psykiska funktionsnedsättningar likaså. Man vill helst ha vidareutbildade sköterskor eller med erfarenhet från att ha arbetat med personer med psykisk funktionsnedsättning. Man får ungefär tio sökande på två utannonserade vikariat.

– Sjuksköterskorna söker sig till Norge för att få bättre lön och bättre arbetsvillkor, och till bemanningsföretag, det är svårt att få tag på psykiatrisjuksköterskor i Värmland, säger Anita Gustafsson.

Det handlar inte bara om lön för att få sjuksköterskorna att stanna kvar utan också om arbetsmiljö.

– Det är ett viktigt jobb vi utför tillsammans med socialsekreterare och boendestödspersonal, fortsätter Anita Gustafsson.

– Personer med psykisk funktionsnedsättning är fortfarande en glömd grupp och den är ganska tyst. Det är fortfarande tabubelagt att prata om psykiska problem. Den yngre generationen har lättare att prata om detta ämne, slutar Anita Gustafson.

Text: Olle Stagnér

När är man beroende?

SONY DSCNär man trots uppenbara negativa följder inte kan sluta dricka, finns det risk att man har alkoholism. Försöker man sluta dricka får man abstinenssymptom som svettningar, frossa, ångest, darrningar, illamående och kräkningar.

Den drabbade kan känna sig sjuk och svag med krampanfall och hallucinationer. Den som dricker tror det krävs mer alkohol för att dämpa depressionen, och fortsätter att dricka.

Hantera farorna
Det är svårt att säga vem som kan dricka eller inte. Vissa individer kan dricka stora mängder utan att trilla dit, trots att de lever i en riskmiljö. Det finns inga enkla svar på vem som är benägen att bli alkoholist eller inte! Det är individuella faktorer som styr om man blir beroende eller inte. Detta enligt uppgifter från sund.nu.

Kristina Ojala berättar:

– En del har mycket traumatiska upplevelser, samsjuklighet och övergrepp med sig från uppväxten. Därför kan det vara mycket svårare att hitta motivationen till ett nyktert liv. Det beror mycket på vad människan har med sig i bagaget.

– När det har gått ett tag, är det alltid några som gör misstaget att de börjar dricka igen, de tror det ska fungera med ett glas på helgen. Men de brukar falla dit igen, ska man sluta får man avstå helt, säger Lars.

Söka hjälp
– Det är frivilligt att gå här, men känner du dig orolig för din eller en nära väns hälsa, kan du ringa till Vuxenavdelningen. Man får svara på frågor och kommer hit frivilligt, det går inte att tvinga någon som inte vill eller är bered att sluta.

– Man får komma till Mottaget på Vuxenavdelningen efter två, tre samtal. Man utgår ifrån samtalen, vilken typ av hjälp man ska få. Vill man komma till oss på Kompassen får man komma ganska omgående efter att vi har haft ett samtal med personen, säger Kristina.

Text och Bild: Lotta Tammi