Digitalt beroende

Varför är det så svårt att låta bli att kolla mobilen? I dagens samhälle har den elektroniska revolutionen påverkat oss på flera plan. Vi har vant oss att alltid vara uppkopplade men till vilket pris?

Enligt en undersökning gjord av Ericsson Network kollar vi mobilen i snitt 150 gånger per dag. Vi har vant oss vid att alltid ha Googles kunskapsbank i bakfickan och tvååringar kan hantera en surfplatta som om den vore en egen kroppsdel. Nya appar kommer ständigt även sådana vilket syftet är att få oss att använda tekniken mindre!

Generationsskillnader
I början av 2001-talet myntade Marc Prensky, en amerikansk författare, uttrycken digital inföding och digital immigrant. Digital inföding är en individ som är uppvuxen med digital teknik. Digital immigrant är en person som vuxit upp utan digital teknik, och som fått anpassa sig efter den enorma utvecklingen. För en 18-åring i dagens samhälle är det helt naturligt att swisha pengar och använda sig av internethandel och mobilt bankid. För en digital immigrant kan detta handelssätt innebära tekniska svårigheter och en känsla av förlorad kontroll.

Dopamineffekten
När du ser dig omkring i en offentlig miljö till exempel i ett väntrum så är chansen stor att många runtomkring dig sitter och tittar i sina smartphones. Flera forskare däribland Katarina Gospic, svensk hjärnforskare, läkare och författare, säger att anledningen är måbrahormonet dopamin. Det som händer i hjärnan när vi till exempel får en ”like” på Facebook, ett sms, är att det aktiveras en belöningskänsla i hjärnan och vi vill ha det igen och igen och igen.
– Jag brukar likna mobilen vid en godisskål, lika svårt som det är att bara ta en godisbit på fredagsmyset, lika svårt är det att låta bli mobilen, säger Katarina Gospic i en intervju i Sveriges Radio P4´s program Elving möter.

Multitasking
Att ha många bollar i luften är ett väl använt uttryck. Detsamma gäller även för hur vi använder tekniken. Vi kollar mejlen, googlar, shoppar på nätet, kommenterar sociala medier, sätter på tvättmaskinen och pratar samtidigt i telefonen. Vi blir mer och mer beroende av tekniken och vill kunna vara uppkopplade överallt. En undersökning gjord 2015 av Internetstiftelsen Sverige (IIS) visar att 91 procent av Sveriges befolkning använder Internet dagligen. 86 procent vill ha internetuppkoppling på semestern. 67 procent av alla 2-åringar använder internet och 32 procent gör det dagligen.

Stress och sömnsvårigheter
Att ständigt vara uppkopplad och nåbar kan ge negativa konsekvenser. Allt fler drabbas av digital stress och får symtom som sömnsvårigheter och domningar i kroppen. Det kan även skapas en oro när man inte är uppkopplad eller är nåbar. Detta kallas nomofobi och betyder att personen upplever en ängslan när han eller hon inte är anträffbar via mobiltelefonen.

Workfullness
Hjärnforskaren Katarina Gospic har i samarbete med ett stort mobilföretag utvecklat ett utbildningsprogram som ger företag kunskap om hur medarbetare påverkas av att ständigt vara uppkopplade. Programmet innehåller också hjälpmedel för att skapa policys kring teknikanvändning eftersom företag ofta utrustar sina medarbetare med den senaste tekniken, men har inte några riktlinjer för hur den ska användas. I en Sifo-undersökning från 2015 med drygt 500 ledande personer i svenska tjänsteföretag säger cirka 77 procent av cheferna att mobiltelefoner och andra uppkopplade enheter distraherar och leder till mindre effektiva möten. Samtidigt erkänner 78 procent av cheferna att de själva inte kan låta bli sina smartphones.

– Vi vet att störande ljud sänker människors prestation med upp till 66 procent och att det tar upp till 25 minuter att återfå fullt fokus när man blivit avbruten. Att främja sunda digitala vanor är lika viktigt för medarbetarnas hälsa och prestationsförmåga som träningsbidrag och fruktkorgar, säger Katarina Gospic.

Text: Ylva Alsterlind
Illustration: Martin Bäckströ Ledin

Hemmets hjärtrum

I fjol startade KBAB projektet Hjärterum, ett bostadskoncept i samarbete med Karlstads kommun, Karlstads studentkår och privata hushåll. Efter framgången 2015 görs en ny satsning för att hitta boende till höstens studenter.

Från och med vårterminen 2016 lämnar Karlstad kommun inte längre någon bostadsgaranti till blivande studenter vid Karlstad Universitet. För studenter finns ingen bostadskö utan det är först till kvarn som gäller när boendena släpps.

Inför terminsstart räcker de cirka 1400 studentbostäder inte på långa vägar. Detta är ett problem som Karlstad kommun delar med många andra universitetsstäder. ASP Bladet har pratat med Mats Hedlund, strategisk koordinator på KBAB som nu genomför en ny satsning på fjolårets framgångsrika projekt Hjärterum.

Privata hushåll
Projektet innebär att uppmuntra privata hushåll att hyra ut rum till studenter under en begränsad tid när trycket på studentbostäder är som störst. KBAB fungerar som bostadsförmedlare och kan även hjälpa till med tips och råd, förmedla regler kring uthyrning med mera. Det är sedan upp till uthyrare och student att skriva kontrakt om hyra, tid och andra detaljer. I fjol hoppades initiativtagarna att få cirka fyrtio boenden via Hjärterum, men resultatet blev över hundra.

Kritiska veckor
Det är de första veckorna på terminen när alla ska ha boende samtidigt som är kritiska. Lite längre in på terminen blir det en del ledigt igen och i november förra året fanns det studentbostäder till alla.

– Vi hoppas att många karlstadsbor ställer upp även i år, så att ingen student behöver tacka nej till sina studier på grund av de inte hittar någonstans att bo. Vi är jätteglada att så många öppnade hjärtat och sina hem för studenterna, säger Mats Hedlund.

Karlstads tätort
Boendena ska helst ligga inom Karlstads tätort men det finns inga givna ramar om storlek eller vad som ska ingå i boendet. KBAB utför en besiktning av bostaden innan den förmedlas till en lämplig hyrestagare.

– Det finns såklart en lägstanivå gällande standarden men det är upp till uthyraren att bestämma vad som ingår. Vi kan också ge vissa riktlinjer om en rimlig hyra. En studentlägenhet på ca 20 kvadratmeter har en månadshyra på ca 3400 kr. Då ingår bredband, vatten och el, berättar Mats Hedlund till ASP Bladet.

Text: Ylva Alsterlind
Foto: Stefan Ek

Team Rynkeby: En cykelresa för livet

I år finns för första gången ett värmländskt lag i det nordiska projektet Team Rynkeby, som samlar in pengar till barn med cancer. Byxfett och sittsår blir vardagsmat under en 1200 km lång resa på sju dagar, som ifjol gav 13,4 miljoner till Barncancerfonden i Sverige.

Från idé till välgörenhets-projekt
Team Rynkeby grundades redan 2002, men inte som ett välgörenhetsprojekt utan som ett tillfälle att förena nytta med nöje. En anställd på Rynkeby Foods (som tillverkar juice) hade fått en lungsjukdom och ville med motion förbättra sin hälsa. Målet var att cykla från Ringe i Danmark till Paris för att se avslutningen av Tour de France, ett av världens största cykellopp.

Han bad sin chef om att sponsra resan med lite juice, men fick även 50 000 danska kronor under förutsättning att han fick ihop minst tio personer till cykelresan, inklusive sig själv. Efter den första cykelresan till Paris hade gruppen på elva personer ett överskott på 38 000 DKK tack vare andra sponsorer. Pengarna valde de att skänka till barncanceravdelningen på Odense Universitetshospital. Det blev starten på välgörenhetsprojektet, där antalet deltagare och sponsorer stadigt växer år efter år.

Nicklas Tuvebrink från Karlstad kom själv i kontakt med Team Rynkeby av en slump. Vid en träning för cykelveteraner träffade han Dick Söderberg som under tidigare år varit medlem i Team Rynkeby Jönköping. Efter att Dick, som i år är Team Manager för Team Rynkeby Värmland, berättat om projektet bestämde sig Nicklas för att söka.

Det värmländska laget består av 30 cyklister och tio personer i ett serviceteam. Några i laget har cykelbakgrund och en del har aldrig tidigare ägt en tävlingscykel. I serviceteamet ingår det bland andra läkare, massörer, mekaniker och lastbilschaufförer.

– Projektet är större och mer omfattande än man anar, berättar Nicklas.

1600 cyklister från femländer
I år består Team Rynkeby av 1600 motionscyklister och ca 400 funktionärer fördelade på 38 lokala lag från Sverige, Norge, Danmark, Finland och Färöarna. Som deltagare i projektet förväntas man under ett år skaffa sponsorer till sitt lag och genomföra event som inbringar pengar till kampen mot barncancer. Att göra skillnad var en av anledningarna till att Nicklas Tuvebrink ville delta i Team Rynkeby.

– Barncancer ligger mig varmt om hjärtat, säger Nicklas. Han ser också deltagandet som en anledning att stanna upp lite i livet, ändra riktning efter många år med alldeles för mycket arbete som egenföretagare.

Hur kan man bidra?
Det värmländska laget har hittills genomfört flera olika event. På Internationella Barncancerdagen den 15 februari kunde man träffa delar av laget på Stora torget i Karlstad och köpa armband och/eller tända en marschall.

Den 18 mars genomfördes Team Rynkebys Skollopp på 336 skolor i Sverige och Danmark. Alla intäkter laget får under året går oavkortat till Barncancerfonden.

Vill man hjälpa till och ge ett bidrag till arbetet mot barncancer genom Team Rynkeby Värmland, så finns det flera sätt. I samtliga Ica-affärer kan man köpa en plastpåse som bidrar med 5 kronor per påse. Det går också bra att ge bidrag via Swish eller hos Barncancerfonden.

Ifjol samlade hela Team Rynkeby Norden ihop 62 miljoner kronor.

– Det är en enorm känsla att när rynkebyåret är över och veta att här har jag varit med och gjort skillnad, berättar Dick Söderberg.
– Ingen kan göra allt, men alla kan göra något, uppmanar Nicklas!

Resan
Året som deltagare i Team Rynkeby avslutas med den 120 mil långa cykelresan från Ringe i Danmark till Paris i Frankrike. Färden är uppdelad på sju dagsetapper. Det värmländska teamet består av cyklister och serviceteam och tränar två till tre pass i veckan tillsammans.

– Fyra personer är ansvariga för träningen och de gör ett strålande jobb för att laget ska orka med resan till Paris, säger Dick. Innan resan till Paris bör alla också ha cyklat minst 200 mil ute, påpekar Nicklas.

– Säkerheten under cykelresan kommer först och ”laget är jaget”, säger Dick. Alla i teamet stöttar varandra för att klara den fantastiska resan tillsammans. Vi hjälps åt att ha barncancerfondens vision i bakhuvudet; utrota barncancer ger extra energi.

Året som deltagare avslutas i september då hela Team Rynkeby Sverige tillsammans överlämnar checken på den insamlade summan under året till Barncancerfondens generalsekreterare.

– Tycker man att det här med Team Rynkeby och det jobb vi gör för barncancerfonden är intressant samt att man brinner för välgörenhet, ja då tycker jag att man ska söka till Team Rynkeby Värmland 2017, hälsar Dick!

Text: Ylva Alsterlind
Foto: Thomas Nørremark

Hemsida: www.teamrynkeby.se

Förenta nationerna och mänskliga rättigheter

Att rösta är enligt FN:s (Förenta Nationerna) konventioner en mänsklig rättighet. Så också lika lön för lika arbete. FN bildades 1945 efter atombomben i Hiroshima och har idag 193 medlemsländer. Organisationens verksamhet är uppdelad i tre stora ämnesblock. Ett av dem är mänskliga rättigheter och demokrati.

Historik
Kyros den store, det antika Persiens förste kung och hans arméer erövrade staden Babylon år 539 f.Kr. Efter erövringen befriade han alla slavar och bestämde att alla människor hade rätt att välja sin egen religion och att alla raser är jämlika.

Dessa och andra förordningar dokumenterades på en cylinder av bränd lera som är känd som Kyros cylinder. Detta dokument ses som världens första om mänskliga rättigheter och har översatts till FN:s alla sex officiella språk.

Mänskliga rättigheter
De mänskliga rättigheterna i modern tid är nedskrivna i en allmän förklaring, och nio kärnkonventioner med många underkonventioner. De första konventionerna nedtecknades efter andra världskriget.

En konvention är en juridiskt bindande, internationell överenskommelse mellan stater och/eller organisationer. Medlemsländernas regeringar undertecknar de konventioner man vill uppnå. Om det krävs ändras lagstiftningen i landet för att överensstämma med konventionen.

På manskligarattigheter.se kan man läsa om hur den svenska regeringen arbetar med mänskliga rättigheter.

Den allmänna förklaringen
Den 10 december 1948 författade FN en allmän förklaring om mänskliga rättigheter, och uppmanar sedan dess alla 193 medlemsländer att sprida information och förståelse om förklaringen. Denna allmänna förklaring gäller, (till skillnad från antagande av konventionerna som skiljer sig mellan medlemsländerna), för alla människor på hela jorden.

Avsikten är att alla ska få möjlighet att leva ett värdigt liv. Förklaringen innefattar regler om människors möjlighet att överleva, ha mat och husrum, om människors rätt till egna tankar och trosuppfattningar. Också skydd för familjen, frihet från tortyr och slaveri, rätt till utbildning, yttrandefrihet och att få delta i sitt lands styrelse. Enligt de mänskliga rättigheterna är alla människor födda fria och alla har lika värde.

Den allmänna förklaringen är översatt till 360 olika språk och är världens mest översatta text. 2008 då förklaringen firade 60 år skrev FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon ett nytt förord till den;

”Förklaringens 60-årsjubileum är ett tillfälle för oss alla att påminna oss om dess vision. Förklaringen är lika relevant idag som den var då den antogs och jag hoppas att du låter den få en central plats i ditt liv”.

Förordet och förklaringen går att läsa och ladda ner i sin fullhet på www.fn.se

Text: Ylva Alsterlind
Foto på jorden: NASA