Etikettarkiv: Ylva Alsterlind

Siblings by Passalen

76Att växa upp med ett syskon med funktionsnedsättning kan vara jobbigt. ASP Bladet har träffat Emma Jönsson som är projektledare för Siblings by Passalen i Karlstad. Ett nätverk som sätter fokus på de bortglömda syskonen.

Emma Jönsson är 24 år och är uppvuxen i Karlstad med sina föräldrar och en två år äldre syster med diagnoserna autism och lindrig utvecklingsstörning. Emma berättar att det ibland har varit jobbigt att ha ett syskon som inte är som alla andra.

– Jag älskar min syster över allt annat men har ofta känt att jag stått tillbaka med mina egna problem och funderingar. Jag har inte velat betunga mina föräldrar som haft fullt upp med min syster. Att prata med ”vanliga” kompisar har också varit svårt. De som inte har ett syskon med funktionsvariation kan inte förstå vad som kan ske inom min familjs fyra väggar. I perioder har jag skämts över min syster och inte velat ta hem kompisar överhuvudtaget, berättar Emma.

Positiv upplevelse
Emma berättar att det var hennes mamma som gav henne en broschyr om Siblings by Passalen och föreslog att hon skulle gå dit.

– Jag tvekade först och tänkte att det där var nog ingenting för mig, men det var verkligen jättebra! Att få träffa jämnåriga personer som förstår och har liknande erfarenheter var verkligen en superpositiv upplevelse, säger Emma.

Finns i Karlstad och Göteborg
Sedan våren 2016 arbetar Emma heltid med nätverket Siblings by Passalen som är ett treårigt sidoprojekt till Passalen. Projektet finansieras genom allmänna arvsfonden. Siblings by Passalen har funnits i Karlstad och Göteborg och på nätet sedan hösten 2014. I Karlstad anordnas träffar varje onsdag i lokalerna på Kasernhöjden. Emma berättar för ASP Bladet att jämna veckor är det syskonträffar för ungdomar mellan 15-25 år, och ojämna veckor möts syskonklubben för barn mellan 9-14 år. På dessa träffar gör man olika aktiviteter som att laga mat, spela bowling, fika och umgås.

– Träffarna är helt kravlösa och man behöver absolut inte prata om sina syskon. Det kostar ingenting att komma, men går vi till exempel och bowlar så betalar man för sig själv, berättar Emma.

Sluten grupp
På Facebook finns en sluten grupp som är helt föräldrafri och är till för syskon i alla åldrar över hela Sverige. I nuläget har gruppen drygt hundra medlemmar och det var många positiva reaktioner när gruppen startades.

– Här kan man dela erfarenheter och funderingar, uppmuntra varandra och även se vad som är på gång, berättar Emma.

En fristad
Emma hoppas såklart att nätverket ska växa och bli en ordinarie verksamhet av Passalen.

– Syskonrelationen är den längsta relationen man har, och många i vår situation känner sig bortglömda. Med Siblings by Passalen vill vi uppmärksamma syskonfrågan. Här är man med för att man är en egen individ, och det blir inte fokus på det andra syskonet som det annars ofta blir. Många i vår situation tar på sig mycket ansvar och det är bra att ha en fristad där andra förstår, och där man bara kan vara sig själv, avslutar Emma.

Text: Ylva Alsterlind
Foto: Stefan Ek

Information om träffar och aktiviteter:
www.passalen.se/syskon

Facebookgruppen Av syskon För syskon:
www.facebook.com/syskonprojektet

Digitalt beroende

stressVarför är det så svårt att låta bli att kolla mobilen? I dagens samhälle har den elektroniska revolutionen påverkat oss på flera plan. Vi har vant oss att alltid vara uppkopplade men till vilket pris?

Enligt en undersökning gjord av Ericsson Network kollar vi mobilen i snitt 150 gånger per dag. Vi har vant oss vid att alltid ha Googles kunskapsbank i bakfickan och tvååringar kan hantera en surfplatta som om den vore en egen kroppsdel. Nya appar kommer ständigt även sådana vilket syftet är att få oss att använda tekniken mindre!

Generationsskillnader
I början av 2001-talet myntade Marc Prensky, en amerikansk författare, uttrycken digital inföding och digital immigrant. Digital inföding är en individ som är uppvuxen med digital teknik. Digital immigrant är en person som vuxit upp utan digital teknik, och som fått anpassa sig efter den enorma utvecklingen. För en 18-åring i dagens samhälle är det helt naturligt att swisha pengar och använda sig av internethandel och mobilt bankid. För en digital immigrant kan detta handelssätt innebära tekniska svårigheter och en känsla av förlorad kontroll.

Dopamineffekten
När du ser dig omkring i en offentlig miljö till exempel i ett väntrum så är chansen stor att många runtomkring dig sitter och tittar i sina smartphones. Flera forskare däribland Katarina Gospic, svensk hjärnforskare, läkare och författare, säger att anledningen är måbrahormonet dopamin. Det som händer i hjärnan när vi till exempel får en ”like” på Facebook, ett sms, är att det aktiveras en belöningskänsla i hjärnan och vi vill ha det igen och igen och igen.
– Jag brukar likna mobilen vid en godisskål, lika svårt som det är att bara ta en godisbit på fredagsmyset, lika svårt är det att låta bli mobilen, säger Katarina Gospic i en intervju i Sveriges Radio P4´s program Elving möter.

Multitasking
Att ha många bollar i luften är ett väl använt uttryck. Detsamma gäller även för hur vi använder tekniken. Vi kollar mejlen, googlar, shoppar på nätet, kommenterar sociala medier, sätter på tvättmaskinen och pratar samtidigt i telefonen. Vi blir mer och mer beroende av tekniken och vill kunna vara uppkopplade överallt. En undersökning gjord 2015 av Internetstiftelsen Sverige (IIS) visar att 91 procent av Sveriges befolkning använder Internet dagligen. 86 procent vill ha internetuppkoppling på semestern. 67 procent av alla 2-åringar använder internet och 32 procent gör det dagligen.

Stress och sömnsvårigheter
Att ständigt vara uppkopplad och nåbar kan ge negativa konsekvenser. Allt fler drabbas av digital stress och får symtom som sömnsvårigheter och domningar i kroppen. Det kan även skapas en oro när man inte är uppkopplad eller är nåbar. Detta kallas nomofobi och betyder att personen upplever en ängslan när han eller hon inte är anträffbar via mobiltelefonen.

Workfullness
Hjärnforskaren Katarina Gospic har i samarbete med ett stort mobilföretag utvecklat ett utbildningsprogram som ger företag kunskap om hur medarbetare påverkas av att ständigt vara uppkopplade. Programmet innehåller också hjälpmedel för att skapa policys kring teknikanvändning eftersom företag ofta utrustar sina medarbetare med den senaste tekniken, men har inte några riktlinjer för hur den ska användas. I en Sifo-undersökning från 2015 med drygt 500 ledande personer i svenska tjänsteföretag säger cirka 77 procent av cheferna att mobiltelefoner och andra uppkopplade enheter distraherar och leder till mindre effektiva möten. Samtidigt erkänner 78 procent av cheferna att de själva inte kan låta bli sina smartphones.

– Vi vet att störande ljud sänker människors prestation med upp till 66 procent och att det tar upp till 25 minuter att återfå fullt fokus när man blivit avbruten. Att främja sunda digitala vanor är lika viktigt för medarbetarnas hälsa och prestationsförmåga som träningsbidrag och fruktkorgar, säger Katarina Gospic.

Text: Ylva Alsterlind
Illustration: Martin Bäckströ Ledin

Hemmets hjärtrum

kbabI fjol startade KBAB projektet Hjärterum, ett bostadskoncept i samarbete med Karlstads kommun, Karlstads studentkår och privata hushåll. Efter framgången 2015 görs en ny satsning för att hitta boende till höstens studenter.

Från och med vårterminen 2016 lämnar Karlstad kommun inte längre någon bostadsgaranti till blivande studenter vid Karlstad Universitet. För studenter finns ingen bostadskö utan det är först till kvarn som gäller när boendena släpps.

Inför terminsstart räcker de cirka 1400 studentbostäder inte på långa vägar. Detta är ett problem som Karlstad kommun delar med många andra universitetsstäder. ASP Bladet har pratat med Mats Hedlund, strategisk koordinator på KBAB som nu genomför en ny satsning på fjolårets framgångsrika projekt Hjärterum.

Privata hushåll
Projektet innebär att uppmuntra privata hushåll att hyra ut rum till studenter under en begränsad tid när trycket på studentbostäder är som störst. KBAB fungerar som bostadsförmedlare och kan även hjälpa till med tips och råd, förmedla regler kring uthyrning med mera. Det är sedan upp till uthyrare och student att skriva kontrakt om hyra, tid och andra detaljer. I fjol hoppades initiativtagarna att få cirka fyrtio boenden via Hjärterum, men resultatet blev över hundra.

Kritiska veckor
Det är de första veckorna på terminen när alla ska ha boende samtidigt som är kritiska. Lite längre in på terminen blir det en del ledigt igen och i november förra året fanns det studentbostäder till alla.

– Vi hoppas att många karlstadsbor ställer upp även i år, så att ingen student behöver tacka nej till sina studier på grund av de inte hittar någonstans att bo. Vi är jätteglada att så många öppnade hjärtat och sina hem för studenterna, säger Mats Hedlund.

Karlstads tätort
Boendena ska helst ligga inom Karlstads tätort men det finns inga givna ramar om storlek eller vad som ska ingå i boendet. KBAB utför en besiktning av bostaden innan den förmedlas till en lämplig hyrestagare.

– Det finns såklart en lägstanivå gällande standarden men det är upp till uthyraren att bestämma vad som ingår. Vi kan också ge vissa riktlinjer om en rimlig hyra. En studentlägenhet på ca 20 kvadratmeter har en månadshyra på ca 3400 kr. Då ingår bredband, vatten och el, berättar Mats Hedlund till ASP Bladet.

Text: Ylva Alsterlind
Foto: Stefan Ek

Team Rynkeby: En cykelresa för livet

11I år finns för första gången ett värmländskt lag i det nordiska projektet Team Rynkeby, som samlar in pengar till barn med cancer. Byxfett och sittsår blir vardagsmat under en 1200 km lång resa på sju dagar, som ifjol gav 13,4 miljoner till Barncancerfonden i Sverige.

Från idé till välgörenhets-projekt
Team Rynkeby grundades redan 2002, men inte som ett välgörenhetsprojekt utan som ett tillfälle att förena nytta med nöje. En anställd på Rynkeby Foods (som tillverkar juice) hade fått en lungsjukdom och ville med motion förbättra sin hälsa. Målet var att cykla från Ringe i Danmark till Paris för att se avslutningen av Tour de France, ett av världens största cykellopp.

Han bad sin chef om att sponsra resan med lite juice, men fick även 50 000 danska kronor under förutsättning att han fick ihop minst tio personer till cykelresan, inklusive sig själv. Efter den första cykelresan till Paris hade gruppen på elva personer ett överskott på 38 000 DKK tack vare andra sponsorer. Pengarna valde de att skänka till barncanceravdelningen på Odense Universitetshospital. Det blev starten på välgörenhetsprojektet, där antalet deltagare och sponsorer stadigt växer år efter år.

Nicklas Tuvebrink från Karlstad kom själv i kontakt med Team Rynkeby av en slump. Vid en träning för cykelveteraner träffade han Dick Söderberg som under tidigare år varit medlem i Team Rynkeby Jönköping. Efter att Dick, som i år är Team Manager för Team Rynkeby Värmland, berättat om projektet bestämde sig Nicklas för att söka.

Det värmländska laget består av 30 cyklister och tio personer i ett serviceteam. Några i laget har cykelbakgrund och en del har aldrig tidigare ägt en tävlingscykel. I serviceteamet ingår det bland andra läkare, massörer, mekaniker och lastbilschaufförer.

– Projektet är större och mer omfattande än man anar, berättar Nicklas.

1600 cyklister från femländer
I år består Team Rynkeby av 1600 motionscyklister och ca 400 funktionärer fördelade på 38 lokala lag från Sverige, Norge, Danmark, Finland och Färöarna. Som deltagare i projektet förväntas man under ett år skaffa sponsorer till sitt lag och genomföra event som inbringar pengar till kampen mot barncancer. Att göra skillnad var en av anledningarna till att Nicklas Tuvebrink ville delta i Team Rynkeby.

– Barncancer ligger mig varmt om hjärtat, säger Nicklas. Han ser också deltagandet som en anledning att stanna upp lite i livet, ändra riktning efter många år med alldeles för mycket arbete som egenföretagare.

Hur kan man bidra?
Det värmländska laget har hittills genomfört flera olika event. På Internationella Barncancerdagen den 15 februari kunde man träffa delar av laget på Stora torget i Karlstad och köpa armband och/eller tända en marschall.

Den 18 mars genomfördes Team Rynkebys Skollopp på 336 skolor i Sverige och Danmark. Alla intäkter laget får under året går oavkortat till Barncancerfonden.

Vill man hjälpa till och ge ett bidrag till arbetet mot barncancer genom Team Rynkeby Värmland, så finns det flera sätt. I samtliga Ica-affärer kan man köpa en plastpåse som bidrar med 5 kronor per påse. Det går också bra att ge bidrag via Swish eller hos Barncancerfonden.

Ifjol samlade hela Team Rynkeby Norden ihop 62 miljoner kronor.

– Det är en enorm känsla att när rynkebyåret är över och veta att här har jag varit med och gjort skillnad, berättar Dick Söderberg.
– Ingen kan göra allt, men alla kan göra något, uppmanar Nicklas!

8Resan
Året som deltagare i Team Rynkeby avslutas med den 120 mil långa cykelresan från Ringe i Danmark till Paris i Frankrike. Färden är uppdelad på sju dagsetapper. Det värmländska teamet består av cyklister och serviceteam och tränar två till tre pass i veckan tillsammans.

– Fyra personer är ansvariga för träningen och de gör ett strålande jobb för att laget ska orka med resan till Paris, säger Dick. Innan resan till Paris bör alla också ha cyklat minst 200 mil ute, påpekar Nicklas.

– Säkerheten under cykelresan kommer först och ”laget är jaget”, säger Dick. Alla i teamet stöttar varandra för att klara den fantastiska resan tillsammans. Vi hjälps åt att ha barncancerfondens vision i bakhuvudet; utrota barncancer ger extra energi.

Året som deltagare avslutas i september då hela Team Rynkeby Sverige tillsammans överlämnar checken på den insamlade summan under året till Barncancerfondens generalsekreterare.

– Tycker man att det här med Team Rynkeby och det jobb vi gör för barncancerfonden är intressant samt att man brinner för välgörenhet, ja då tycker jag att man ska söka till Team Rynkeby Värmland 2017, hälsar Dick!

Text: Ylva Alsterlind
Foto: Thomas Nørremark

Hemsida: www.teamrynkeby.se

Förenta nationerna och mänskliga rättigheter

IMG_6745Att rösta är enligt FN:s (Förenta Nationerna) konventioner en mänsklig rättighet. Så också lika lön för lika arbete. FN bildades 1945 efter atombomben i Hiroshima och har idag 193 medlemsländer. Organisationens verksamhet är uppdelad i tre stora ämnesblock. Ett av dem är mänskliga rättigheter och demokrati.

Historik
Kyros den store, det antika Persiens förste kung och hans arméer erövrade staden Babylon år 539 f.Kr. Efter erövringen befriade han alla slavar och bestämde att alla människor hade rätt att välja sin egen religion och att alla raser är jämlika.

Dessa och andra förordningar dokumenterades på en cylinder av bränd lera som är känd som Kyros cylinder. Detta dokument ses som världens första om mänskliga rättigheter och har översatts till FN:s alla sex officiella språk.

Mänskliga rättigheter
De mänskliga rättigheterna i modern tid är nedskrivna i en allmän förklaring, och nio kärnkonventioner med många underkonventioner. De första konventionerna nedtecknades efter andra världskriget.

En konvention är en juridiskt bindande, internationell överenskommelse mellan stater och/eller organisationer. Medlemsländernas regeringar undertecknar de konventioner man vill uppnå. Om det krävs ändras lagstiftningen i landet för att överensstämma med konventionen.

manskligarattigheter.se kan man läsa om hur den svenska regeringen arbetar med mänskliga rättigheter.

Den allmänna förklaringen
Den 10 december 1948 författade FN en allmän förklaring om mänskliga rättigheter, och uppmanar sedan dess alla 193 medlemsländer att sprida information och förståelse om förklaringen. Denna allmänna förklaring gäller, (till skillnad från antagande av konventionerna som skiljer sig mellan medlemsländerna), för alla människor på hela jorden.

Avsikten är att alla ska få möjlighet att leva ett värdigt liv. Förklaringen innefattar regler om människors möjlighet att överleva, ha mat och husrum, om människors rätt till egna tankar och trosuppfattningar. Också skydd för familjen, frihet från tortyr och slaveri, rätt till utbildning, yttrandefrihet och att få delta i sitt lands styrelse. Enligt de mänskliga rättigheterna är alla människor födda fria och alla har lika värde.

Den allmänna förklaringen är översatt till 360 olika språk och är världens mest översatta text. 2008 då förklaringen firade 60 år skrev FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon ett nytt förord till den;

”Förklaringens 60-årsjubileum är ett tillfälle för oss alla att påminna oss om dess vision. Förklaringen är lika relevant idag som den var då den antogs och jag hoppas att du låter den få en central plats i ditt liv”.

Förordet och förklaringen går att läsa och ladda ner i sin fullhet på www.fn.se

Text: Ylva Alsterlind
Foto på jorden: NASA

budget under debatt

IMG_6745Sedan i maj 2015 har den rekordlånga kön till barn och ungdomspsykiatrin halverats tack vare de sex privata vårdbolag som landstinget tecknat avtal med. Men smakar det så kostar det, vilket medfört att representanter från Socialdemokraterna och Vänster-partiet lämnat in en interpellation till Landstingsfullmäktige.

Orsaken till de långa väntetiderna för utredningar inom neuropsykiatrin beror delvis på personalbrist. På barn- och ungdomspsykiatrin arbetar 130 personer, men av nio psykologtjänster är endast fem bemannade. Fortfarande ligger väntetiden för att utredas av landstinget på över två år.

Sedan våren 2015 då Landstinget i Värmland tecknade avtal med sex privata bolag, har de som valt att utredas av privata bolag via LiV bara fått vänta i två månader. Cirka 600 barn har fått en utredning på drygt ett halvår.

– Det är mycket och det har gått fort, säger Maria Svensson, verksamhetschef på BUP, till Sveriges Radio.
Landstingsledningen sköt i våras till 10 miljoner kronor extra för att täcka kostnaderna för externa utredningar. Prislappen hamnade på det dubbla vilket är bakgrunden till Mats Sandström (S), Christina Wahrolin (S) och Anders Nilsson (V) interpellation till Landstingsfullmäktige.

I interpellationen vill representanter för Socialdemokraterna och Vänsterpartiet ha svar på vem som fattade beslutet att budgeten fick överskrivas. Politikerna vill också veta hur det aktuella läget är, hur vårdbehovet ser ut och hur det följts upp efter utredningarna.

Marianne Utterdahl (SIV), ordförande i Primärvårds- och psykiatriutskottet Landstinget i Värmland, skriver i sitt svar till interpellanterna att det naturligtvis inte finns något beslut om att inte följa den fastlagda budgeten. Budgeten förstärktes 2015 med 10 miljoner kronor men psykiatrin har under året visat ett ekonomiskt underskott. Utterdahl beskriver att skälet till stora delar beror på svårigheter med kompetensförsörjning inom Landstinget och även ett ökat behov.

Arbetet att åtgärda väntetiderna till Neuropsykiatriska utredningar startade enligt Marianne Utterdahl redan under förra mandatperioden. Sedan en revisionsrapport 2011 som visade på en rad brister, har förnyade arbetssätt och genomlysningar genomförts. 2014 inleddes arbetet med en ny och förstärkt organisation för BUP. I den nya organisationen som trädde i kraft våren 2015 ska varje mottagning ha resurser för att klara hela vårdkedjan. Det som har varit svårt är att bemanna organisationen.

I dagsläget väntar 430 barn på neuropsykiatrisk utredning skriver Utterdahl i sitt svar. Samtliga barn är inventerade genom telefonkontakt och de som har haft behov av insats på BUP har fått det. Fokuset har ändrats från utredning till faktiska behov. Varje barn får vård utifrån rätt vårdnivå tack vare de medicinska prioriteringarna som nu görs. Alla som utretts under 2015 har erbjudits en föräldrautbildning och därefter ett kartläggningssamtal.

2016 är 10 miljoner kronor avsatta för externa utredningar. Det motsvarar cirka 300 utredningar skriver Utterdahl. Från 2016 erbjuds först ett kartläggningssamtal och utifrån familjens behov tas sedan en vårdplan fram. Verksamheten räknar med 30 nya barn varje månad, och för framtiden, skriver Utterdahl, gäller det att ge verksamheten tid till att anpassa sig till den nya organisationen och arbetssättet.

Med BUP:s nya organisation tillsammans med den nya ledningsorganisationen för landstinget, finns möjligheter att hantera situationen bättre. Målet är att få effektivare ledning, tydligare styrning och bättre möjligheter till samverkan och flöden.

Text: Ylva Alsterlind
Foto: Stefan Ek

Försörjningsstöd befaras gynna kriminell verksamhet

IMG_6745Sveriges Radio P4 Malmöhus rapporterar att ökad invandring i kombination med en generell bostadsbrist misstänks gynna den svarta bostadsmarknaden. Kommunernas försörjningsstöd befaras användas till svarta ockerhyror. En hyresmarknad som ofta bedrivs av kriminell verksamhet.

– Man tycker inte att man har något val. Familjer kan inte bli bostadslösa. Det kostar för mycket att sätta in människor på vandrarhem eller hotellösningar och man kan inte låta dem bo på gatan, säger Micael Nilsson, utredare på Boverket till Sveriges Radio Ekot.

Försörjningsstöd som är lagstadgat enligt Socialstyrelsen i socialtjänstlagen består av en riksnorm som är ungefär lika stor för alla. I den ingår kostnader för mat, kläder och hygienartiklar. I försörjningsstödet ingår också skäliga kostnader utanför riksnormen, bland annat boendekostnader. Det ekonomiska stödet utanför riksnormen skiljer sig beroende på var och hur man bor, och beslutas därför av socialtjänsten på lokal nivå.

I Boverkets kartläggning av nyanländas bostadssituation på boverket.se från november 2015, har intervjupersoner från bland annat Arbetsförmedlingen, Migrationsverket, flera kommuner och nyanlända själva berättat om en organiserad svart bostadsmarknad. Organiserade verksamheter där personer försörjer sig genom att ta ut överhyror på andrahandskontrakt och genom att sälja hyreskontrakt för svarta pengar.

– Min uppfattning är att det är vanligt förekommande. Folk betalar alltifrån mer än en fördubbling av den egentliga hyran ner till mer beskedliga summor, säger Marianne Olsson till Sveriges Radio P4 Malmöhus. Hon är stadsdelsdirektör i Angered, en stadsdel i Göteborg där många asylsökande och nyanlända bor.

Trots att många socialsekreterare vet att försörjningsstödet används för att betala svarta hyror kan de inte agera eftersom socialtjänstlagen enligt Socialstyrelsen inte tillåter kontroll av andrahandskontrakt.

– Ja, så kan det vara. Vi agerar ju utifrån socialtjänstlagen. Det är människor som har rätt att få hjälp av oss när det gäller att betala hyran, säger Marianne Olsson till Sveriges Radio P4 Malmöhus, och hon tror att det i många fall är organiserad brottslighet som ligger bakom de svarta kontrakten.

– Det är helt enkelt sådant som vi hör och ser i stadsdelen som får oss att misstänka det, utan att kunna verifiera det. Det är ett problem i sig, men grundproblemet är bristen på bostäder, säger Marianne Olsson till Sveriges Radio P4 Malmöhus.

Text: Ylva Alsterlind
Foto: Stefan Ek