Vad händer med de i FAS 3

Penilla Gunther är näringslivspolitisk talesperson för Kristdemokraterna. I Riksdagen har hon ställt en fråga till Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson, från regeringen. Gunther frågar sig vad som händer med de sociala företagen när fas 3 avvecklas. ASP Bladet har fått tillstånd att publicera hennes fråga som helhet.

Det rapporteras att avvecklingen av den kritiserade arbetslöshetsinsatsen fas 3 går fortare än vad som förväntats. Det kan ju låta bra om det då finns några planerade aktiviteter och stöd i stället för fas 3, exempelvis de utlovade 20 000 extratjänsterna. Dessa har dock inte kommit upp i fler än cirka 800 i nuläget.

I början av året utsågs också en person att ge förslag på åtgärder för att utveckla och stärka de arbetsintegrerande sociala företagen. En bra tanke och ett gott initiativ från både arbetsmarknadsministern och näringsministern, eftersom det rör personer som har stått långt ifrån ordinarie arbetsmarknad och får en ny chans till arbete genom socialt företagande. Men ej heller där har något presenterats, vilket gör att många i fas 3 som även funnits i arbetsintegrerande sociala företag inte får vara kvar men får inget i stället.

Kristdemokraterna vill se ett samhälle där människor får jobba 100 procent av sin förmåga. Att därför få komma ut i arbete på ett arbetsintegrerande socialt företag eller på arbetsträning där eller i andra företag och verksamheter, med sin befintliga ersättning i botten – oavsett om det är försörjningsstöd, aktivitetsersättning etc – betyder oerhört mycket.

Någonstans måste karriären i arbetslivet börja eller kunna fortsätta om man haft arbetshinder under längre tid av olika skäl. Nu riskerar tusentals personer både sina ersättningar och sina möjligheter att komma vidare i sin strävan efter ett arbete. Om det är på två, fyra, sex eller åtta timmar om dagen spelar ingen roll. Det ska handla om den förmåga varje person har.

Penilla Gunthers fråga till arbetsmarknadsministern är:
Var är det tänkt att de drygt 100 000 långtidsarbetslösa ska få sin arbetsträning, praktik eller anställning om varken löftet om insatser för arbetsintegrerande sociala företag eller extratjänsterna infrias?

Text: Penilla Gunther
Foto: Kristian Pohl, Regeringskansliet

Interpellation:
Är en fråga i riksdagen eller annan folkvald församling från en enskild ledamot till en ansvarig politiker. Ibland leder en interpellation till en debatt mellan den som ställer interpellationen och den ansvariga, som är representant för exempelvis den styrande koalitionen i en kommun, ett landsting eller Sveriges regering.

 

Följ debatten vidare:
Ylva Johanssons svar kommer efter riksdagsmöte att publiceras i september månad på riksdagens hemsida, liksom eventuell debatt, som äger rum på riksdagssammanträdet.

Se den här:
http://www.tinyurl.com/zfe3erg

Åter till det sociala företagandet

I föregående nummer av ASP Bladet kunde vi rapportera att det fanns få konkreta reformförslag från regeringen inom det sociala företagandet. Nu har regeringen presenterat ett utredningsuppdrag för att förbättra villkoren.

Under en interpellationsdebatt mellan arbetsmarknadsministern och moderaternas Elisabeth Svantesson, där Svantesson lät kritisera regeringen för vaga uttalanden, lät det så här från Ylva Johansson.

– Jag bedömer att arbetsintegrerade sociala företag ska kunna ha en fortsatt mycket viktig roll när det gäller att ge dem som står längst ifrån arbetsmarknaden en väg tillbaka. Regeringen kommer att fortsätta dialogen med de arbetsintegrerade sociala företagen, berättade arbetsmarknadsministern.

Men oppositionen var inte nöjd, Elisabeth Svantesson pekade på att regeringen haft tid att fundera på vad de vill ersätta Fas 3 med, då man gick till val på reformer inom det arbetsmarknadspolitiska området.

Nu svarar regeringen med ett utredningsuppdrag. Denna har som syfte att: ”främja den sociala ekonomin och stärka social innovationskraft. Målet är att ta fram förslag på hur näringspolitiken kan bidra till att stärka det sociala företagandet.” Arbetet, som är tänkt att leda fram till konkreta förändringsförslag, beräknas vara klart den 31 maj 2016.

Text: Robert Halvarsson
Foto: Lotta Tammi

Uppgiften i utredningsuppdraget består i att:

• Kartlägga befintliga statliga insatser
• Identifiera de huvudsakliga flaskhalsarna
• Beakta områdena kapitalförsörjning, företagsrådgivning, informations- och kunskapsutveckling, samt innovationsfrämjande
• Analysera och ge förslag på och/eller ändra näringspolitisk samt arbetsmarknadspolitisk inriktning
• Ge förslag på omfördelning av stöd, ansvar och insatser mellan de båda politikområdena och dess myndigheter

Vaga besked om socialt företagande

I december fördes en interpellationsdebatt i riksdagen mellan arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) och riksdagsledamoten Elisabeth Svantesson (M). Frågan? Vad regeringen vill göra för att de sociala företagen ska växa, även efter det att man har avvecklat Fas 3.

Ylva Johansson (S) menar att man redan idag ger bidrag till kooperativa utvecklingscentrum som har till uppgift att ge råd och information före, under och efter uppstartandet av kooperativ och andra företag. Hon nämner också Socialfondsprogrammet som ska bredda arbetsmarknaden för de som står längst i från jobb, bland annat genom socialt företagande.

– Jag bedömer att arbetsintegrerande sociala företag ska kunna ha en fortsatt mycket viktig roll när det gäller att ge dem som står längst ifrån arbetsmarknaden en väg tillbaka. Regeringen kommer att fortsätta dialogen med de arbetsintegrerande sociala företagen, säger arbetsmarknadsministern.

Moderaternas Elisabeth Svantesson är inte helt nöjd med svaret:
– Att göra den bedömningen och att fortsätta dialogen är inte samma sak som att tala om vad man tänker göra för att de sociala företagen faktiskt ska kunna verka i Sverige, säger hon.

Hon menar vidare att frånvaron av konkreta och praktiska besked till de sociala företagen om vad som händer nu, skapar en enorm osäkerhet.

Ylva Johansson (S) menar att Fas 3 kommer att ersättas med andra insatser som kan komma att gynna sociala företag. Hon nämner arbetsträning, anställning med särskilt anställningsstöd och lönebidrag som aktuella insatser.

– Jag känner mig ganska säker på att många av de arbetsintegrerande sociala företagen kommer att komma i fråga som utförare eller arbetsgivare i de här fallen. Men precis som Elisabeth Svantesson vet är det inte ministern som bestämmer var en individ ska anställas eller var en individ ska arbetsträna, säger Ylva Johansson (S).

Elisabeth Svantesson (M) upplyser om att alliansregeringen tog fram en handlingsplan för sociala företag och att dessa företags andel fördubblades under bara några år. Hon menar vidare att den nuvarande regeringen bad Tillväxtverket, i samverkan med andra myndigheter, att göra ett program för utveckling av de sociala företagen.

– Problemet är att jag nu har fått veta att detta uppdrag har dragits tillbaka. Då vill jag fråga arbetsmarknadsministern: Hur kommer det sig att detta uppdrag har dragits tillbaka? Det ger mig lite dubbla signaler, säger Elisabeth Svantesson.

Ylva Johansson (S) svarar inte på frågan, utan hänvisar den vidare till näringsministern. Hon nämner istället att regeringen vill att sociala företag ska kunna positivt särbehandlas vid offentliga upphandlingar.

– Att högljutt under flera år skrika om Fas 3:s avveckling och sedan, när vi kommer till den dag då man börjar avveckla, inte ha några riktiga alternativ tycker jag känns mycket problematiskt, säger Elisabeth Svantesson (M).

– Självklart är det en osäkerhet för arbetsintegrerande sociala företag när en åtgärd där man är en aktör i förhållande till Arbetsförmedlingen fasas ut och nya åtgärder kommer där man ännu inte vet om man kommer att bli en aktör. Men jag tror att det finns goda chanser för att många av de arbetsintegrerande sociala företagen kommer att bli det, säger Ylva Johansson (S).

Text: Therese Nilsson
Foto på Ylva: Kristian Pohl/regeringskansliet
Foto på Elisabeth: Riksdagsförvaltningen

Tillägg: efter att artikeln varit publicerad i vår papperstidning har Regeringen utannonserat ett utredningsuppdrag angående det socialt företagandet. Uppdragets mål är att: ”främja den sociala ekonomin och stärka social innovationskraft. Målet är att ta fram förslag på hur näringspolitiken kan bidra till att stärka det sociala företagandet.” Arbetet beräknas vara klart den 31 maj 2016.