”Är du en psykopat?”

Det går en psykopat lös! Tidningarna skriker ut sitt budskap. Kvällspressens löpsedlar jagar oss med sina rubriker om farliga personer. Om man ska tror på allt som skrivs så finns psykopaten, smygande, i buskarna, väntande på att hoppa på första bästa offer.

Rädslan för psykopater kan liknas vid vargskräcken. Vargar och psykopater verkar finnas överallt men få har sett någon. Vad skapar denna rädsla? Ett samhälle där misstänksamhet råder och allt som verkar udda och annorlunda avfärdas?  Där lika favoriseras på bekostnad av det som är olika och främmande?

Hur förklarar man psykopati? För det första är psykopati egentligen en personlighetsstörning. Det är ingen sjukdom som exempelvis bipolär sjukdom eller schizofreni.

Det finns ett antal kännetecken som beskriver en person som med psykopatiska drag. Nationalencyklopedin beskriver på följande sätt: ”Psykopati kan visa sig på olika sätt; det gemensamma är att tankeverksamheten har en stark betoning på egna önskemål och behov.” Detta leder till att personen har svårt att känna empati gentemot sina medmänniskor.

Nationalencyklopedin förklarar vidare att psykopati kan ha genetiska orsaker, men även ogynnsamma uppväxtförhållanden och tidiga hjärnskador kan spela in.

Eftersom diagnoser är i allmänhet luddiga och vida kan de flesta av oss känna igen oss i delar av dem. Risken finns då att vi feltolkar och tror att grannen beter sig psykopatisk eftersom han eller hon beter sig på ett ”suspekt” sätt.  Det krävs expertis för att fullt ut begripa och sätta säkra diagnoser.

Snabba och enkla självdiagnoser
När jag samlade information till den här artikeln, ramlade jag på ett test på passagen.se. Där hittade jag ett psykopattest med rubriken ”Är du en psykopat”. Efter elva frågor med tre svarsalternativ för varje, ges svaret om man är psykopat eller inte. Snabbt, enkelt och behändigt.

I Aftonbladet kunde man för några år sedan läsa en artikel under rubriken ”Testa själv – är din kollega psykopat”. ”Tar din arbetskamrat åt sig äran för arbetet som du utfört? Det kan vara ett tecken på att han är psykopat”, skriver Aftonbladet.

Artikeln ackompanjeras av en checklista som en hjälp i att upptäckta om du har en arbetskamrat som möjligen är en psykopat. Allt låter väldigt enkelt. Svara på några frågor i en dagstidning och du vet vem du ska väja för i korridoren, vem du inte ska sitta bredvid i lunchrummet.

Kan verkligen ett enkelt test avgöra om en person är psykopat?  Självklart inte! Enligt psykologiguiden.se krävs det mer än så. Den menar för att kunna ställa en bra diagnos krävs att man upptäcker de psykopatiska dragen i barndomen. Utifrån en psykodiagnostik lista med utmärkande drag för psykopati analyseras individen ingående. Det är ett långsiktigt och grundligt projekt som inte kan göras med några enkla frågeställningar i Expressen eller Aftonbladet.

Medielogikens pris är ett exkluderande samhälle
Massmedier förenklar gärna komplexa begrepp och förhållanden. På gott eller ont görs detta i alla medier. Det är en del av medielogiken. Medielogik är det sätt som medierna fungerar och hanterar nyhetshändelser.

Förenkling är inget som nödvändigtvis är negativt. För att förmedla ett komplicerat budskap behövs ett enklare språk som de flesta förstår, psykopati är inget undantag.

Avigsidan är att grova förenklingar föder fördomar. Det kan leda till att vi får ett samhälle som är baserat på rädsla för det okända. Förenklingar av det grövre slaget tenderar att trivialisera ämnet och debatten. I längden är det ingen som vinner på detta.

Massmedier lever ofta på det sensationella för att skapa ett intresse. Kvällstidningarna brukar hävda att man skriver det folk vill läsa. Nyhetshändelserna i sig ska ju täckas men det är hur man förmedlar nyhetshändelserna. Det sensationella får alltför ofta sitta vid ratten och styra, medan det viktiga och ömmande snällt placera får sig i baksätet.

När begrepp som psykopati och liknande värdeladdade reduceras till skällsord i debatt och dagligt tal har samhället förlorat. Det är ingen som vill bli kallad psykopat men vi kastar gärna ordet i ansiktet på dem som vi ogillar.

Medier är med och skapar de gemensamma referensrammar som samhället behöver för att fungera. I stället för att göda fördomar borde massmedia vara med att skapa ett samhälle som är inkluderande och inte exkluderande.

Text: Henrik Sjöberg

Om aspbladet

Tidningen ASP Bladet, utgiven av Kooperativet Mediagruppen Karlstad med fokus på sociala frågor i solstaden. Chefredaktör är Robert Halvarsson. Frågor? Maila: kontakt@mediagruppen-karlstad.se

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s