Lewy body demens är en av de olika demenserna. Alzheimer är den vanligaste varianten med nästan hälften av alla fall, medan Lewy bedöms drabba 2-20 procent, dock tros den vara starkt underdiagnosticerad. Den liknar både Alzheimer och Parkinsons sjukdom och kan sägas vara ett mellanting av dessa.
Lewy body upptäcktes på 1960-talet, då man fann proteinansamlingar i hjärnan på obducerade demenspatienter. Dessa kallades Lewykroppar och förekommer även vid Parkinson, men dessa Lewykroppar fanns dock i andra delar av hjärnan, trots detta är sjukdomen ”ny” och relativt okänd, diagnoskriterier skrevs först 1996. Likheter med Parkinson är att musklerna kan bli stela (rigiditet) och att de drabbade kan röra sig hasande (hypokinesi), men dessa symtom är inte lika och kommer till skillnad från Parkinson ungefär samtidigt som de kognitiva problemen. Kommer rörelseproblemen ett år (eller tidigare) än de kognitiva störningarna, kallar man det Parkinsondemens. De symtom som liknar Parkinson utöver de redan nämnda är att personen kan gå framåtlutad med små steg och har en stel mimik, men Lewy body-patienterna har sällan de darrningar som är vanligt vid Parkinson.
Symtom
En sak som utmärker Lewy body är synhallucinationer vilka patienten vet är inbillade och perioder av förvirring (konfusion) På grund av att symtomen går i perioder kan det vara svårt för anhöriga att inse att personen lider av demens och inte bara är förvirrade.
minnesstörningar förekommer också och blir svårare med att sjukdomen utvecklas, men förekommer inte i lika svår grad som hos dem med Alzheimer, även minnesstörningarna försämras med att sjukdomen fortskrider. Lewy body-patienter sover mycket men känner sig ändå trötta. Blodtrycket är ofta lågt och sjunker i stående position, men patienten känner sig ändå sällan yr, vilket de flesta andra skulle göra, och risken för fall ökar.
Koncentrationssvårigheter är också vanliga. Patienterna kan normalt orientera sig bra i omgivningen men får svårt att bedöma avstånd och att förstå tredimensionella figurer och att räkna. Personen kan också börja tänka mer långsamt. För att få diagnosen måste men uppfylla två av de tre huvudkriterierna: parkinsonism, synhallucinationer och fluktuationer, pendlande, där personen ena sekunden uppfattas som klar och alert, men strax efteråt kan vara trött och förvirrad. Även tidig inkontinens är vanlig.
Tidningen Neurology har publicerat en artikel där testresultat visar att personer med Lewy body dubbelt så ofta visar personlighetsförändringar i form av passivitet, som hos patienter med Alzheimer. Personerna följdes livet ut och när personen avled hade 75 procent av personerna med Lewy body en passiv personlighetsstörning, jämfört med bara 45 procent av Alzheimerpatienterna. Man tror därför att personlighetstest kan visa på om personen riskerar att få Lewy body. Sjukdomen drabbar främst män och personer över 65 år, men risken ökar med åldern.
Några av de första symtomen, som kan upptäckas år före sjukdomen sätter igång på allvar, är en störd drömsömn. Normalt när en person sover blir musklerna avslappnade så vi inte skall skada oss under natten. Hos en del Lewy body-patienter är denna mekanism störd, vilket gör att de kan ropa, fäkta med armarna och vandra omkring i sömnen. På dagtid kan de lida av psykotiska symtom och vanföreställningar, som leder till att de ser saker som inte finns eller kan känna sig hotade av till exempel familjemedlemmar eller personal.
Liksom alla andra demenser kan inte Lewy body botas, men processen kan bromsas upp med hjälp av främst kolinesterashämmare (Alzheimerläkemedel) och i de fall som Parkinsonsymtom förekommer så kan man behandla med Parkinsonmedicinen L-dopa. För synhallucinationerna kan man använda låg dos av neuroleptika, antipsykotisk medicin. Patienterna är känsliga för de flesta medicinerna så det är ett pyssel att försöka hitta potenta läkemedel utan att få för mycket biverkningar.
Text: Maria Lundby Bohlin
ASP BLADET 