Yvonne Lowert (t.v) och Jill Taube (t.v)
Det har hänt mycket när det gäller hur den psykiatriska sjukvården ser på fysik aktivitet för patienter med olika psykiska åkommor. Om detta, samt mer, handlade den heldag kring ”Samtal om levnadsvanor”, som riktade sig mot personal i Division psykiatri.
Förr såg man inte koppling mellan motion och psykisk hälsa, utan i många fall råddes patienter att inte alls röra på sig. Idag har sjukvården tagit ett större grepp om brukarnas och patienternas fysiska och psykiska välmående. Brukarnas kropp och själ hamnar idag mer i förgrunden än tidigare.
Jill Taube och Yvonne Lowert är två psykiatriker som besökte Värmland under maj 2013, för att föreläsa och samtala om hur våra levnadsvanor påverkar oss psykiskt och fysiskt. De visade på hur motion och fysisk aktivitet är viktigt för välmåendet. Taube pekade bland annat på att ångest kan uppstå av att kroppen inte får vare sig bra kost eller motion.
– Jag kanske känner att jag har ångest, men det kan bero på att jag inte rör mig tillräckligt. Jag kanske går upp på morgonen, röker och drar i mig chips. Då är det klart som attan att kroppen och hjärtat går igång, och att jag får symptom som jag tolkar som ångest, menar Jill Taube.
Bland annat av denna orsak vill man bli flitigare att ta ett helhetsgrepp över patienternas både kroppsliga och psykiska hälsa. Insikten finns där; det hela hänger ihop! Många patienter med psykisk ohälsa upplever dessutom ibland att de saknar tydlig roll i samhället, det kan saknas någon bra sysselsättning att fylla livets timmar med. Träning kan även här fylla en funktion. Med hjälp av en träningsgrupp eller träningskompis som finns där som ett stöd, kan det vara lättare att komma igång.
I samband med träning för de med allvarligare psykisk ohälsa, kan det vara extra viktigt med rutiner. Det kan exempelvis handla om att försöka motionera vid regelbundna tider. Är man en grupp som tränar, som i en brukarförening, kan man skapa olika ansvarsområden kring träningen. Någon tar med gåstavar eller motionsutrustning. En annan bokar träningshall, eller ordnar med studiecirkelspapper. Tillsammans skapar man den viktiga känslan av att vara behövd.
– Det är viktigt att ha en uppgift i livet. Är man inte behövd, så mår man ännu mer sämre psykiskt, säger Yvonne Lowert.
Kropp och själ hänger ihop
När patienterna tas hand på ett bra sätt och får en mening med tillvaron resulterar det i ett bättre självförtroende. Yvonne Lowert menar att det finns mycket att vinna i att ändra dåliga levnadsvanor.
När det gäller patienter med tyngre psykiska sjukdomar, så mår de också bättre när de får möjligheten att röra på sig. Resultatet blir bland annat att patienterna får ökad kroppskännedom. De kan då lättare förstå att den molande huvudvärken kan bero på saker som högt blodtryck. Yvonne Lowerts berättar att den som är svårt sjuk får en försämrad förmåga att själv tolka symtomen, fysisk aktivitet kan vara en pusselbit som leder den sjuke rätt.
Grundläggande för var och en är dock, alldeles oavsett hälsobild: ju bättre flås desto bättre humör!
Text: Henrik Sjöberg och Robert Halvarsson Foto: Per Rhönnstad
Fysisk aktivitet på recept:
Fysisk aktivitet på recept, även kallad FAR, är en metod som brukas inom sjukvård som ett sätt att ordinera akvitetet på ett strukturerat sätt. Grundläggande är att patienten har ett behov av öka mängden på sin motion. ”Den patient som får ordination – det kan handla om egen aktivitet som promenader, cykling, joggning eller träning i organiserad form som gympa, tennis och styrketräning – får också hjälp att hitta lämplig aktivitet”, skriver Jill Taube i sin bok Själ och Kropp.
Kontakta ditt landsting om du är nyfiken på detta!
Källa: Själ och kropp, Jill Taube
Artikeln har tidigare varit publicerad på Psykiatribloggen.
ASP BLADET 