Sedan tidigt 2000-tal har det i massmedia uppmärksammats att unga människor; framförallt tjejer, i högre grad skadar sig själva.
Etnologen Anna Johansson har pratat med människor som skär sig och på internetforum har hon följt diskussioner om självskada samt psykisk ohälsa.
– Det finns olika skäl till att man skär sig, men gemensamt för de flesta i studien är att de mår psykiskt dåligt, berättar Anna Johansson föga överraskande.
Johansson har i sin universitetsavhandling Självskada. En etnologisk studie av mening och identitet i relation till skärande försökt visa på hur unga skapar betydelser i sin självskada i olika sammanhang och vad det innebär att skada sig själv.
– Det blir ett sätt att bevisa hur dåligt man mår, inte minst i relation till psykiatrin som uppfattas som svårtillgänglig, säger Anna Johansson.
Johansson berättar för Sveriges Radio att själva handlingen i självskadandet för många unga tjejer är en stark symbolhandling där blödandet är en form för att lätta på sitt inre tryck ”rent bokstavligt talat”. Samtidigt känner en del unga att skärandet blir ett sätt att bli tagna på allvar i en vårdsituation.
– De upplever att psykiatrin vill ha någon form av bevis på sjukdom för att man ska få hjälp. Det räcker inte att bara säga att man mår dåligt. Man måste kunna visa det på ett väldigt konkret sätt. Därför framstår den skärande handlingen som ett ganska effektivt kommunikationsmedel för det konkretiserar att man verkligen behöver hjälp, berättar Anna Johansson.
Självskada. En etnologisk studie av mening och identitet i relation till skärande ges ut av H:ström Text & Kultur och går att beställa via deras hemsida.
Lyssna till en intervju med Anna Johansson i Sveriges Radios program Kropp och Själ:
http://tinyurl.com/333458u
Text: Robert Halvarsson
ASP BLADET 