När man ska ta körkort är motivationen a och o. Man måste vilja lära sig. Föräldrar kan gärna stödja träningen, men de får inte påtvinga sonen eller dottern ett krav att ta körkort.
Ska man ta körkort är det viktigt att vara motiverad. Om det bara är föräldrarna som pushar så är projektet ofta dömt att misslyckas. Om personen har svårt att använda manuell växel, så kan man övningsköra med automatväxel. Detta innebär att man bara har tillstånd att köra med automatväxlade bilar, men man har alltid en möjlighet att komplettera med manuell växel senare när man blivit mer trygg i trafiken.
Fråga gärna trafikskolor om de tar erfarenhet av personer med just din diagnos, hur många elever med NPF de haft och körskolans syn på bilkörning och NPF. För att köra privat måste stödpersonen ha en introduktions/handledarintyg, som man får efter minst tre timmars övning med till exempel mål, innehåll och trafiksäkerhet. Efter det får men en blankett som man ska skicka in till Transportstyrelsen som ger tillåtelsen som räcker fem år.
Många korta lektioner är bättre för personer med NPF än få långa. Det är extra viktigt för personer med NPF att få öva på delmoment och att ha många körtimmar. Hos ”normala” personer krävs cirka 50 timmars övningskörning, medan det kan behövas upp till 150 timmar för en del personer med NPF. Det är viktigt för den övningskörande att få motivation på ett bra sätt.
Det är bra att diskutera körningen efteråt, inte under körningen och låt eleven styra diskussionen. Det är en god träning att den som kör kommenterar högt sin egen körning kontinuerligt; ”Nu blinkar jag vänster, nu byter jag fil, nu stänger jag av blinkers…” Det kan även vara en god träning för små barn att höra föräldrarna kommentera på detta sätt, då tänker föräldrarna efter under färden, och risken för att de t.ex. ska köra för fort eller slarva med blinkers minskar.
Man kan ansöka om ett anpassat teoriprov, antingen med förlängd provtid, eller muntligt om man har svårt att göra provet på en dator. Vill man göra provet muntligt så får man dock utgå ifrån en väntetid på tio veckor. Muntligt prov tycker de flesta är svårare, förutom om man har ett NPF.
Körkortet är bara början, man måste följa upp trafiksäkerheten. När en person nyligen tagit ett körkort så kör de ofta klanderfritt, då de fortfarande har ”trafikläraren på axeln”, men det tar bara få månader före en del börjar köra utåtagerande, kör för nära framförvarande bil, slarvar i rondeller, skriker och gestikulerar. För en tonåring med en passagerare ökar risken för bilolycka med dödlig utgång med ytterligare 39 %, och med tre passagerare ökar risken med 182 %
– Få skulle säga om sig själv att ”jag är en riktigt dålig bilförare!” säger Eric, men det är jag!
Föräldern är viktig, de vet oftast om barnet är lämpat eller ej. I publiken sitter Thomas som jobbat som ambulanssjuksköterska i 30 år, han säger att hans erfarenhet är att rattfulla och äldre är mer farliga i trafiken än NPF. – Kontrollera alla förare över 60 år! Säger han.
ADHD-light utgör inga större trafikrisker, även det statistiskt sett är svårare att mäta. Mognad är viktigt, men måste ha i åtanke att inte vänta för länge; för om en person i början av 20-åren inte har körkort, så väljer en del att köra utan.
Text: Maria Lundby Bohlin
ASP BLADET 