Hjärt- lungräddning kan rädda liv

1231123ASP Bladets reporter var på första hjälpenkurs i Hjärt- lungräddning. Uppdateringen var nödvändig från föregående kurs, som undertecknad genomförde för femton år sedan. Skillnader i synsätt var också märkbar.

Synen på vad som är god hjärt- och lungräddning har förändrats. I slutet av 90- talet skulle man med handen mäta ut ett avstånd mellan halsgropen, ner mot en liten broskbit kallad svärdsutskottet. Broskbiten finns där bröstkorgen delar sig. Målet var att broskbiten inte skulle bli skadad i räddningsförsöket. I dag tänker man att det är viktigare att spara tid på att slippa mäta över bröstkorgen på den nödställde. Det är bättre att komma igång med hjälpen så fort som möjligt.

Tänk inte, gör bara
När man kommer fram till en olycksplats, gör en snabb överblick. Är någon skadad? I så fall, rikta din fokus på den mest skadade, försök få kontakt med personen. Presentera dig med namn till den nödställde, även om denne inte är vid medvetande. Om det är en allvarlig olycka, ring alltid 112. Du kan vara ensam på olycksplatsen, eller med flera människor. Om ni är fler, påkalla deras hjälp. Låt någon ringa under tiden som du, eller någon annan – hjälper den eller de skadade.

Om du är ensam med en person som är skadad, ring larmnumret själv, använd högtalartelefon och placera telefonen vid sidan av er, då kan man prata med larmcentralen under tiden som eventuellt upplivningsförsök pågår.

Vid en allvarlig olycka, se till att säkerställa så långt det är möjligt, att ni är bortom omedelbar fara. Är den drabbade medvetslös? Börja med att kolla puls och andning, sätt kinden framför personens mun, för att känna om den skadade andas, din kinds känslighet hjälper dig att uppfatta om det finns någon utandningsluft.

SONY DSCBlås luft i lungorna
Om ingen utandningsluft eller puls uppfattas. Böj då bak huvudet för att öppna luftvägarna, lägg en hand på pannan och två fingrar under hakan, strupen öppnas då lättare upp och man kan blåsa in luft i lungorna. Täpp till personens näsborrar, med dina fingrar. Ta ett djupt andetag, slut dina läppar runt den andres mun, och blås sedan in luft med ett bestämt och jämnt tryck.

Nu blåser du in luft, två gånger efter varandra i den andres lungor. Titta på bröstkorgen så den lyfter sig, det är ett kvitto på att personen fått luft. Ge personen trettio kompressioner och blås sedan in ny luft i lungorna. En kompression är ett tryck du gör, med dina händer, mitt på den andres bröstkorg.

När du genomför kompressionen, placera din ena hand på bröstkorgen, ta din andra hand och sätt den över den understa handen, knäpp ihop dem för att få styrka och bra stöd. Tryck sedan med handloven. Försök behålla din händerna på samma plats, även när du släpper på trycket.

Trycket du gör ska vara ganska rejält, minst fem centimeter ner i bröstkorgen, för att blodet ska cirkulera. Kompressionerna ska vara snabba, på en minut ska du göra dem ungefär hundra gånger.

Tryck, så gott du kan – med raka armar utan böjda armbågar. Räkna högt så att du vet hur många du gör. Återigen, trettio kompressioner följs av två inandningar. Upprepa samma procedur så länge du orkar, eller tills dess att ambulanspersonal kan avlösa dig.

SONY DSCFramstupa sidoläge
Kvicknar personen till av kompressionen, eller börjar andas av sig själv, lägg denne i framstupa sidoläge. Ta tag i vänster arm, vinkla den rakt ut från kroppen. Armen ska fungera som stopp, för att förhindra personen att rulla över på mage. Ta den andra armen över bröstet och handen mot kinden, håll kvar detta grepp. Vinkla höger ben, ta tag om knät och använd benet som en hävstång för att dra personen mot dig, mot den utsträckta armens riktning. Finurligheten med det upplyfta benet är att personen nästan helt av egen kraft rullar över till sidoläge, du behöver bara ta i lite och vara med för att styra och dämpa överrullningen.

När personen ligger på sidan, vinklar du det överst liggande benet i 90 grader från kroppen. Positionen låser personen i det läget. Vinkla bak huvudet för fria luftvägar. Se till att inga armar, händer eller ben ligger i kläm. Finns det något varmt som en jacka att lägga över den skadade, så gör gärna det.

Din insats kan rädda liv. Hellre att du försöker, och gör ditt bästa – än att inget göra alls. Tänk att du ökar chanserna dramatiskt för den andre att överleva, om du försöker ge personen hjärt -lungräddning, än om du hade varit passiv.

Text: Lotta Tammi
och Robert Halvarsson
Foto: Lotta Tammi

Om aspbladet

Tidningen ASP Bladet, utgiven av Kooperativet Mediagruppen Karlstad med fokus på sociala frågor i solstaden. Chefredaktör är Robert Halvarsson. Frågor? Maila: kontakt@mediagruppen-karlstad.se

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s