Lever klassamhället?

1Är du arbetarklass eller medelklass, eller något annat? Hur vet man vad man är? Kan man tala om ett klassamhälle i dagens Sverige, ASP Bladets skribent reder ut några frågetecken i en personlig betraktelse över klassamhället.

En del skulle hävda att det är dina föräldrars arbeten, inkomster, boende, kontakter och vanor som avgör vilken klass du tillhör, inte din egna nuvarande position i samhället. Sen kan man ta politisk ståndpunkt för arbetarklassen. Då är man arbetarklass ur ståndpunkt. Det är ursprunget som spelar roll. Är det så, är jag då medelklass?

Jag har däremot träffat flera vänstermänniskor som säger jag är arbetarklass. De säger att jag gjort en klassresa nedåt från mina föräldrar, då jag själv bara jobbar 50 procent och är 50 procent sjukpensionär och därmed har extremt dåligt med pengar. Jag känner ingen tillhörighet till arbetarna som jobbar på bruket, däremot tycker jag om grundtanken i socialismen.

Man kan inte bara gå på inkomst när man talar om klass; knapadel är fortfarande adel. Det finns också nåt som heter pauvres honteux. Begreppet avser den del av borgare och adeln som av någon anledning blivit sjuka eller fattiga, men som på grund utav sin bakgrund fick bättre vård och äldreboenden än de ”vanliga” fattiga och sjuka i fattigstugorna. De fick även stipendium för att slippa att utnyttja socialtjänsten. Detta var på 1500-1800-talen.

Är man medelklass om man gått på universitetet men har föräldrar på bruket? Har man då gjort en klassresa? Eller hur många led måste gå för att byta klass? Tanke: ”Hur många generationer måste gå för att bli svensk?” Det finns så vitt jag vet inga exakta definitioner av det slaget.

Vad är klass idag?
Jag har jobbat med städning, webbdesign, i kassa, fronta och fylla på varor på Konsum Värmland, inom demensvården och som lärarvikarie på förskolan till högstadiet. Nu skriver och illustrerar jag på Mediagruppen Karlstad sedan cirka tre år.

Jag ser inte ner på någon jag jobbat med, inte heller på typiska arbetare, men jag känner heller ingen samhörighet med dem ”på bruket”. Konsum är nog det närmsta jobbet som kan kallas arbetarklass, men å andra sidan hamnade jag på LUF-Stockholms bord på en konferens i Göteborg, och dem hade jag verkligen inget gemensamt med!

Det är delvis vad jag funderar på, eftersom jag är halvpensionär. En del vill införa begreppet ”underklass” för dem som till exempel är pensionärer eller går på försörjningsstöd, i folkmun ”går på soc”. Jag skulle känna mig mer ”bekväm” med det än arbetarklassbegreppet, då de flesta i arbetarklassen med fast jobb tjänar mer än jag i månaden. Jag tjänade tusenlappar mer på Konsum än jag gör nu.

Är arbetarna de fattiga?
Det vore inte fel att kalla mig underklass. Jag får inga lån på banken, jag kan inte göra ROT-avdrag eftersom jag bor i hyresrätt, jag får inte läsa på universitet, jag har inte råd med bil, utlandssemestrar eller egentligt sparande et cetera.

De traditionella klassbenämningarna är dock inte helt adekvata i dagens samhälle. Det finns många inom vad som traditionellt skulle benämnas arbetaryrken som har en ekonomisk standard på medelklassnivå. Det förekommer att anställda inom industri och lager tjänar betydligt mer än vissa grupper av akademikeryrken. Arbetare och arbetarklass passar dåligt som benämningar på dessa akademiker.

Det har dykt upp en ny klassbeteckning; prekariatet. Dessa är enligt den gröne författaren Guy Standing beteckning på de allt fler som får lida av de på senare år uppkomna ”flexibla” jobben. Såsom arbetare som får timbetalt, arbetarklassens barn, migranter och akademiker som inte får tag på arbete, unga och deltidsarbetare och vikarier och FAS-3:are och praktikanter som ständigt byts ut och jobbar utan att få lön.

”Fast anställning” kallas numera ”tillsvidareanställning”, något som tydligt och oroande visar på arbetsmarknadens utveckling. Dessa prekärer ryms inte inom socialismens ramar, och i brist på sundare alternativ tvingas de att ansluta sig till de högerextremas led; Sverigedemokraterna, Jobbik och Berlusconi.

Klyftor mellan olika sociala grupper finns, men de traditionella klassbegreppen beskriver dem dåligt. Många inom den grupp som flera inom vänstern beskriver som arbetarklass saknar arbete. Arbetslöshets- och sjukklass kanske är en mer deskriptiv term.

När Moderaterna började kalla sig arbetarparti argumenterade man att utbildning och yrke inte längre per automatik ger en viss inkomst med viss social status. Jag tror att den arbetarrörelse som växte fram på 1900-talet skulle tjäna på att nu på 2000-talet släppa klassretoriken och fokusera mer på vad som är relevant för dagens låg- och medelinkomsttagare samt de som är bidragsberoende.

Text: Maria Lundby Bohlin
Foto: Ellen Berner

Om aspbladet

Tidningen ASP Bladet, utgiven av Kooperativet Mediagruppen Karlstad med fokus på sociala frågor i solstaden. Chefredaktör är Robert Halvarsson. Frågor? Maila: kontakt@mediagruppen-karlstad.se

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s